Snart dags för amputation

Igår morse var jag hos sjukgymnasten igen och fick några mer rörelser som jag ska lägga till min träning, även om jag tycker att träning är ett överdrivet ord i sammanhanget. När jag ändå stod i luckan för att anmäla mig frågade jag om man bara kunde gå in till en distrikssköterska, misstänkte att jag hade en pytteliten glasflis kvar i fotsulan, men nej, man var tvungen att ringa. När jag var klar hos sjukgymnasten, där jag fick hänga lite nästan uppochner för att dra isär ryggraden (kände mig lååång efter det), åkte jag iväg till jobbet för att hämta några pärmar med rolig läslitteratur, välsorterat under flikar, ringde jag till distrikssköterska och fick svaret att det är nog bäst att doktorn tittar på, kom kl 9,40 så ordnar vi det. Det blev en kort sväng på jobbet bara och sen tillbaks till vårdcentralen där jag givetvis fick samma läkare som jag varit hos ett par gånger och jag tror att han snart börjar misstänka lite lätt galenskap hos denna patient.
Då var det dags för operation minsann, när man bedövar och skär är det i mina ögon en operation även om det är en inte alltför avancerad sådan. Att få en bedövningsspruta i fotsulan gick inte alls, det gjorde så vansinnigt ont och jag blev halv hysterisk istället. Fick då bedövningssalva som skulle sitta på i en och en halv timme och kunde åka hem under denna tid. Min kära make var då så vänlig att han tog ledigt resten av dagen och kom hem för att kunna köra mig och vara den där axeln man behöver ibland efter sjukbesök.
Väl tillbaks så skars det och grävdes med pincett men inte tusan hittades det något lite glasbit, allt elände för ingenting, eller som läkaren sa som är riktigt skämtsam, "går det inte över på ett par veckor, ring kss så amputerar de benet på dig, såvida det nu inte har ruttnat och ramlat av då redan". Ska i alla fall sitta i såpabad med foten sa sköterskan. Nu brukar jag ju inte ha en enda vettig tanke i huvudet när det finns sprutor och skalpeller i närheten och undrar nu om man då menar vanlig såpa utspädd i vatten, undrar då om det ska vara mycket eller lite såpa måntro, jag får väl ta lite efter behag. Först får jag väl skicka Thomas till affären och inhandla lite såpa som inte finns i detta hus, märkligt i och med att jag hört att det bor en pedantisk kärring här.

Trots denna enorma operation lyckades jag att ta mig till Stenum på kvällen och fira Marie som fyllde ungefär 27 år, fick jättegott grillat och en fantastisk tårta med alla möjliga sorters bär på, en riktig sommartårta.

Idag ska jag försöka att sy några stygn på min måsentavla.

Förlängd sjukskrivning

Idag har jag varit på vårdcentralen hos läkare och blev sjukskriven i två veckor till, egentligen tre men jag börjar semester om två veckor. Besöket hos sjukgymnasten blev ändrat till onsdag morgon istället. Har idag annars inte gjort ett skvatt mer än och läst litegrann. Hur i hela fridens namn får riktigt långtidssjukskrivna tiden att gå? Det är ju inte så att man kan göra massa saker eftersom man har ont och inte kan sitta eller böja sig eller vara till nytta på något sätt. Just nu är jag i alla fall inne i en halvbra sovperiod och lyckas med att sova middag åtminstone nästan hälften av dagarna, de andra dagarna ligger jag bara och blundar en timme innan jag ger upp försöket till sömn mitt på dagen. Jag pratade med det om läkaren idag att det vill till att mentalt klara av att vara sjuk, först måste man ju vara kavat nog att få en läkartid, sen ska man inte deppa ihop utan att se det som en mellanperiod, att man har något man trivs med att gå till sen, att det finns en anledning att genom sjukgymnastik träna sig tillbaks. Det är nog för många lätt att bara sätta sig ner istället, och jag måste säga att min första vecka var hemskt jobbig med många tårar både över värk och över ren hopplöshet när man inser att det inte försvinner på några dagar, att det kommer att ta tid och bli jobbigt.

Ska åka in till jobbet med mitt sjukintyg och jag vet att jag har några utbildningar som jag ska göra före 1 september. De är alla webbaserade och går bara att nå genom intranätet på jobbet, men kanske finns det någon vägledning eller annat som en rolig lag eller något som jag skulle kunna börja med hemma. Skulle vara så skönt att få sätta lite fart på hjärnan till mer än att läsa romaner. Har varit hemma i två och en halv vecka lite drygt och jag tycker redan att jag har tappat fokus fullständigt. Efter sjukskrivning sen blir det semester direkt så det dröjer ju jättelänge innan man kommer tillbaks i rutiner igen, och jag gillar ju rutiner när allt är uppstrukturerat ordentligt. Kanske därför jag inte har några problem med att följa ett telefonschema på jobbet som många tycker känns styrt, jag har ju förvisso flera års vana av det tidigare och tycker det är helt okej. Så hoppas kunna få med mig något hem som jag kan fördjupa mig i lite. Alla länkar finns ju också på vår eminenta hemsida men vill gärna skriva ut lite för jag tycker det är jobbigt att enbart läsa på skärm och just nu kan jag inte sitta mer än en liten stund på stolen här heller.

Har bestämt att jag ska åka ner till Jossan på fredag och vara över helgen hos henne så att vi kan ha en tjejhelg med tjejfilmer, god mat och lite shopping och annat tjejigt. Nu är ju allt klart i hennes lägenhet så för första gången kan jag bara åka ner och umgås. För hon kommer ju givetvis att städa som en galning före jag kommer för att visa mamma hur duktig hon är på att ha eget hushålle.... Ska i alla fall bli mysigt att ha en helg med henne och bara mysa och göra roliga saker, tror min lilla stumperumpa behöver det nu, lite mammamys.

Puss och godnatt på er, nu blir det en roman och en skål popkorn.

Konfirmation och grillfest

Grillmästarna igång

Nu är vi hemkommna och utvilade efter helgens förlustelser på västkusten, närmare bestämt Bua utanför Varberg. Först var vi ju också lite i Kungsbacka där själva konfirmationsavslutningen för Emil var. Vi åkte lite senare i och med att jag visste att jag inte skulle kunna sitta på en hård träbänk i en kyrka utan fick halvligga i bilen i stället. Tog en liten stund att hitta rätt kyrka. Kyrkan skulle vara mitt på torget och vi hittade minsann ett torg bredvid stadshuset där det var en kyrka, men en helt igenbommad och folktom en. Efter en stund hittade vi ett mycket större torg där den rätta kyrkan fanns. Lite kaffe på kyrkbacken slank ner innan färden gick vidare till grillfesten i Bua. Middagen var jättegod med grillade spett och massa gott plock till, middagen avslutades sen med en jättegod marängtårta till kaffet.

Köket är nästan färdigrenoverat hos Magnus och Anna-Lena och det kommer verkligen att bli kanonbra. Man blir ju knappt något sugen på att göra iordning i köket.... Vi har en tidsplan som säger att vi ska göra köket om fem år. Och jag ska verkligen fram till dess inte försöka att göra en enda förändring någonstans så att det blir extra kul när det väl händer något sen.

Vi tog även en sväng ner till Bua hamn där det var makrillfestival. Mia var vänlig nog att öppna sin tillfälliga butik i hamnen så att vår släkt kunde få inhandla lite keramik. Jag köpte jättefina kaffemuggar som vi har invigt ikväll. Kaffet var verligen godare när man drack ur dessa muggar. Ska ta ett kort på dem och lägga ut här vid tillfälle, de är jättefina.

På morgonen idag så åt vi en lång frukost innan det var dags att bege sig hem igen. Sen har både jag och Thomas sovit under eftermiddagen, det är uppenbarligen jobbigt med släktkalas. Nu har jag kört några maskiner tvätt och vi har tittat på de två sista avsnitten av serien Harpers Island. Den serien var på 13 avsnitt, eller om det var 14, sen är det slut och man vet vem mördaren är och varför och så vidare. Jag kan verkligen rekommendera denna nagelbitare, under vissa avsnitt var jag helt livrädd (om du det egentligen är ett nöje?). Jag rekommenderar att ta hem serien från internet och sträckse denna skräckserie, fast med sällskap då, sitt inte och se den själv.....

Imorgon ska jag till vårdcentralen till läkaren och till sjukgymnasten. Hoppas att jag får beröm från sjukgymnasten att hon kan känna någon skillnad sen sist. Är ju bättre, går inte lika långt ner i benet längre men ryggen gör desto ondare. Att halvsitta timtal i bil är väl kanske inte heller det som rekommenderas.

Slutar med ett kort på tre tjusiga herrar som var med på helgens begivenheter.

Äntligen

Äntligen har det blivit lite kyligt, sådär som utlovats nästan en vecka nu. För första gången på länge var det skönt att dra upp täcket till näsan. Nu när jag varit sjukskriven har jag nästan förgåtts av värmen, det har inte funnits någonstans man kunnat varit utan att mer eller mindre plågats. Verkligen skillnad mot förr då jag kunde ligga i stekande sol från morgon till kväll utan att ens behöva skvätta lite kallt vatten på mig. Nu står jag knappt ut 5 minuter i solen och speciellt inte när man har ont någonstans, då är det bara att ligga under fläkten i vardagsrummet och stånka och pusta högljutt så att alla hör hur eländigt man har det. Så trots att alla semesterfirare gråter över vädret så jublar jag, mycket egoistiskt!

Jag ska åka till Skövde en kort sväng idag för att inhandla ett nagellack. Har inte mycket mer för mig än att sitta och fila på naglarna och måla dom, och vill då ha ett nytt set med fransk manikyr. Det är det enda förutom mina träningsrörelser som står på agendan idag, möjligtvis att jag ska läsa ut den boken jag håller på med också. Igår var jag verkligen helt slut, gick och la mig för att vila lite vid elvatiden och vips så hade jag somnat och vaknade vid halv fyra!!! Det var uppenbarligen inte tillräckligt utan jag fick lägga mig vid halv sjutiden igen och sova fram till klockan nio på kvällen, ändå var det inga bekymmer att lägga sig lite efter tolv och sova hela natten. En magpärs tar verkligen all ork ur en.

Ikväll ska vi äta kycklingfilé. Upptäckte att vi har massa påsar med kycklingfilé så nu ska jag försöka att få en varierad kost på det ett tag verkar det som. Undrar förresten hur det gick med det där med glas i kycklingfilén. Helt plötsligt slutades det bara att skrivas om det. Kanske var det så att någon hittade glas som av en olyckshändelse hamlat fel och sen är det massa galningar som vill komma i tidningen och ha lite uppmärksamhet som låtsas att det är glas i deras kyckling? Har för mig att jag läste att flera anmälningar blev helt bortdömda som inte troliga. Om alla människor ska få en kvart i rampljuset, (var det enligt Andy Warhol?) varför skulle man då vilja att den kvarten bestod av påhittat glas i en kycklingbit??????

Nu virkar hon med...

I tisdags eftermiddag kom Affi hit för att leka i två dagar. Nu är det inte alla andra som kallar att sitta och handarbeta att leka, men vi gör det. För säkerhetsskull hade Affi med sig tre olika handarbete så att inte en minut skulle gå tillspillo här, stickning, virkning och broderi. Eftersom vi har sommaruppehåll på våra julbroderier var det nu andra broderier vi fick hålla på med, och kors i taket, jag sydde faktiskt litegrann på min måsentavla. Inte nog med det, jag tog det drastiska beslutet att den ska vara klar före den 1 september år 2009. Bäst att lägga till årtalet så att jag sen inte kan slingra mig med att säga att det är 1 september till exempel år 2015 som jag menade. Fast jag fick allt sitta och grunna en stund innan jag verkligen tog detta beslut, för man kan verkligen inte bryta sådana löften, då kan man hamla i fängelset säkerligen.

Givetvis skulle min mage göra sig hörd just nu när man hade finfrämmat. Så tisdagskvällen blev helt kaputt. Affi fick titta på morden i midsommer själv för jag satt på toa i evigheter, kom ut ibland och sa hej, tills jag helt gav upp och la mig istället. På ondagen var jag uppe klockan sex för då var jag jättehungrig. Klockan sju kom även Affi upp så det blev en tidig start på dagen. Vi satt ute på altan och handarbetade, jag virkade även några mormorsrutor och kom på den goda idén att jag kanske till och med ska sätta sta och virka tusentals sådana och göra filtar till soffan. Åtminstone kan jag ju virka upp mina restgarner och ge dom till Affi. Jag hade inte virkat på många år men jag tror att jag gjort sådana tidigare för det var inga krångligheter, mycket enklare än när jag skulle lära mig sticka strumpor.

Efter lunch skulle magen nödvändigtvis krångla till sig igen så efter en stund fick jag också lägga mig och sova en timme. Det är ju tur att storasyster roar sig själv med en virknål och lite garn. Så jag tycker detta besöket mest bestod av att mina krämpor var ivägen för allting. Blev ju heller inga långpromenader på grund av ryggen utan bara några korta "runt kvarteret turer" med Classe. Som tur är kan ju Affi komma tillbaks hit en annan gång då jag förhoppningsvis inte ska plågas av än det ena och än det andra. Det är ju inte ofta jag är så dålig i magen nuförtiden och det är tur det för det är mycket jobbigare nu än det var innan. Kanske var man så van innan när man var dålig hela tiden? Men nu blir jag alltid så illamående också och då tycker jag att halsen svullnar och det känns som om jag ska kvävas och då blir jag lite yr också.... Hypokondriskt? Egentligen inte eftersom jag inte inbillar mig att jag har massa konstiga dödliga sjukdomar, bara så att jag tycker det är så jobbigt nuförtiden när magen inte samarbetar (och jag talar högljutt om för alla hur illa det är). Fast som Affi sa, helt bortkastat är det inte för tänk vad hon ska skratta när hon berättar för mamma och pappa om dessa trevliga dagar.

Under dessa dagar har vi även tömt poolen, lagat läckan vid ventilen och fyllt på med vatten igen. Håller nu på med att försöka få upp ph-värdet lite och en bra klornivå så kan solen börja värma upp vattnet igen. Var inte så kallt ändå, 18 grader, men skillnad mot de sköna 26 som det hade kommit upp i.

Kom även några åskasmällar igår kväll. Till vår stora förvåning kom Classe och frivilligt hoppade upp i knät på mig och satt där närmast en timme. Han skakar i hela kroppen och gömmer nosen lite i armhålan. Det är extremt sällsynt att han sitter i knät mer än 2 minuter och tidigare vid åska har han bara fått panik och det blir värre om man ska försöka hålla honom. Nu höll jag honom inte ens utan han bara var i knät så jag kunde klappa lite och massera lite på ryggen. Kanske har han kopplat ihop smällar med att vi tvingar i honom en tablett och att han sen tappar fokus fullständigt? Kanske vill han slippa det och tog det säkra före det osäkra och satt i mammas trygga famn hela tiden det mullrade och en bra stund efter det hade slutat med. Oavsett vilket så var det jättemysigt för det är så sällan han ligger i knät.

Nu ska jag bara slappa ett par dagar, läsa lite och göra mina träningsrörelser som jag fick av sjukgymnasten. På lördag ska vi på Emils konfirmation i Kungsbacka för att sen åka vidare ner till Bua och grillfest på kvällen. Sen blir det till att åka hem på söndagen. På måndagen ska jag både till läkare och sjukgymnast igen.

Sjukgymnastbesök, massmördare och systerbesök

Idag har jag varit hos sjukgymnasten och plågats litegrann. Fick en grundlig undersökning för att få fram hur jag ska kunna träna. Har nu fått två rörelser som jag ska göra flera gånger om dagen tills det att jag ska tillbaks nästa måndag. Rörelserna är inte ansträngande rent fysiskt egentligen om det inte vore för att man har ont. I början kommer det också visst att göra mer ont i ryggen men det ska vara så. Kommer tydligen att ta några månader innan man är utan värk och lite längre att vara helt besvärsfri.
Ett elände är att jag har köpt ett par snygga höga sommarsandaletter som jag nu inte kommer att kunna använda. Det var för övrigt ett av dessa paren jag hade på mig när jag ramlade i trappan, vilket kanske är ett omen att man inte ska bära snygga opraktiska skor. Nu ska jag i alla fall ett tag gå i riktiga fotvänliga skor som är fastsnörade ordentligt på foten. Så får för tillfället slänga bort fåfängan när det gäller skorna i alla fall. Hoppas i alla fall att jag i grekland ska kunna trippa runt i mina fina sandaletter.

Både igår kväll och ikväll har vi fortsatt att titta på serien harpers island. Fick sitta med händerna framför ögonen med jämna mellanrum, den är verkligen skitotäck! När de är i massa långa, trånga tunnlar och blir jagade av mördaren där är det näst intill olidligt. Vi vet i alla fall vem mördaren är och man kan tro att han jobbar på ackord så många som det går åt på det ena sättet hemskare än det andra. Men nu är frågan också varför? Det finns en historia sen tidigare då han också mördade lite folk på denna ön, så nu väntar vi på svaret varför och den stora frågan i sista programmet vi såg nu är "har han någon partner"? Är någon av de som springer runt och är jagade i maskopi med mördaren???? Jag kommer säkert att drömma mardrömmar om dessa hemska tunnlar men vet att jag kommer sitta klistrad när vi får nästa avsnitt.

Imorgonkväll ska jag inte titta på massmördare utan då ska jag leka med min storasyster som kommer hit och sover över en natt. Vi ska brodera lite på våra tråkiga broderier. Alltså inte på våra julbonader som vi just nu har sommaruppehåll på och vi får inte sy på dom nu. Vi ska, förmodligen under högtidliga former, börja på dom till hösten igen. Det är ju så att man har något evighetsprojekt liggande som aldrig blir klart. Jag har en jättestor tavla på en strand där en stor förbaskad mås sitter på en stolpe. Tavlan är jättefin, eller kommer bli om den någon gång blir klar. Den är verkligen skittråkig att sy på. Den dagen den blir klar blir jag förmodligen tvungen att rita ett stort kryss i taket.

Förlovningskaffe och tankar om tv-serier

Igår var vi på förlovningskaffe nere i Boget och firade att Frida och Simon har förlovat sig. Vi fick god smörgåstårta och jag höll nästan på att få dricka fläderdricka. Kom undan i blotta förskräckelsen när jag kände doften och högljutt bad om att få annan dricka så att jag slapp tvinga ner detta hemska i min strupe. Jag tycker INTE om fläderdricka.
Efter smörgåstårta var det även kaffe och en jättegod tårta. Vi fick med oss lite hem av båda delarna som vi har ätit av idag.
Idag har jag även (med hjälp av Thomas) storstädat huset. Eftersom det är svalare nu och ska vara så under någon vecka i alla fall och man då vet att man kommer att vara inne så ville jag verkligen fräscha upp stället här lite, det var mycket dammigt på vissa ställen och långa spindelnät att dammsuga bort. Var fullständigt slut efter denna ansträngning och det värkte som bara den i höften. Gjorde sitt till att jag satt, eller halvlåg så mycket det gick, i bilen ett antal timmar igår med. Försökte att gå och vila mig lite innan men om man har ont någonstans och just lägger sig still så känner man värken mycket tydligare av någon anledning. Man kanske inte har så mycket mer att göra än att ligga och tänka på hur ont man har, eller varför blir det så?

Imorgon ska jag in till sjukgymnasten och höra vad de säger om vad man ska göra för att läka på så fort det går. Jag börjar bli lite trött på att vara mindre rörlig och ha ont nu. Jag är sugen på att gå långpromenad på kvällarna och att rensa lite i mina land och sådana saker. Framför allt vill jag jobba för det blir så långsamt att bara prata med sig själv hela tiden. Det är sån drastisk skillnad mot jobbet där man pratar med folk precis hela tiden.

Snart ska vi äta lite varma smörgåsar och titta på serien harpers island som vi började med för ett par dagar sen. Massa människor som åker till en ö där det för ett antal år sedan skedde massa mord, bland annat dottern till en av de mördade. Tror vi sett tre program och det har redan gått åt enhel del folk men det verkar inte ännu som om de andra fattar än att det missas lite folk här och där. Vill helst att det ska vara en serie där det från början är ett visst bestämt antal avsnitt så att man vet att det finns ett slut. Nu verkar det som om första säsongen är slut i USA men det verkar konstigt för ska det mördas i denna takten måste de skicka ut mer folk till ön för det räcker verkligen inte med de som finns till ytterligare en säsong, plus att just denna typen av serie ska det finnas ett slut på, går inte att dra ut och hitta på massa konstiga sidohandlingar. Så hoppas att det inte bangar iväg till något dåligt för än så länge är den bra. Ett bra exempel på en serie som det gick totalt utför med är, enligt min åsikt då, arkiv x. I början var den jättebra och i varje program fick man ett avslut på just det mysteriet som det programmet handlade om även om det fanns en större grundhandling också som sakta gick framåt. Till slut tog denna grundhandling över och det fanns ufon, utomjordningar och mysterier precis överallt och ingen begrep ett skvatt, varken tittare eller skådespelare.

Eftersom jag är bäst på det mesta så får jag väl skapa en egen tv-serie också, då skulle det bli lite blandning av lost, criminal minds, csi och medium. Låter inte det som en serie som varenda människa skulle vilja titta på?