onsdag 29 september 2010

Bihålor

Bihålor är säkert bra att ha, men inte när de blir igensvullna. Jag tyckte faktiskt att min förkylning var på väg bort, men ack så jag bedrog mig. Var på jobbet i måndags, och uppenbarligen var det så ansträngande så jag var ännu mer sjuk igår istället för att bli lite friskare som man normalt ska bli för varje dag. Har nu tagit till nästan alla receptfria mediciner jag har för att få svullnaden att släppa i bihålorna. Är det inte något bättre imorgon så får det bli till doktorn och införskaffa sig lite pencillin.

Inatt har jag inte kunnat sova någonting. Så fort jag la mig ner så blev det helt stopp i varenda snorgång. Har sovit ett par timmar nu på förmiddagen istället med huvudet högt på massa kuddar. Det är inte speciellt skönt för nacken att ligga så.
Bauer blir livrädd varje gång jag nyser. Han är inte riktigt säker på om huvudet på mamma ska explodera eller inte, så han håller sig på lite avstånd när nysattackerna kommer.

Det är tråkigt att vara hemma, det finns inget att göra, jag orkar inte göra nåt heller, jag blir tjurig och inte alls rolig att umgås med. Min man har flytt fältet här en stund under eftermiddagen. Han ska även gå till apoteket åt mig så ska jag få lite mer medicin att proppa i mig för att försöka bli av med eländet. Det vore bra att slippa pencillin.

Så inget roligt i Axvall, bara tjurigt!

söndag 26 september 2010

Trött idag

Idag är jag helt jättetrött. Har sovit dåligt ett par nätter nu och idag känns det verkligen segt. Bauer tycker jag är skittråkig som inte vill ligga på golvet och leka. Helst vill jag krypa ner i sängen. Ska försöka masa mig in i duschen och ta på mig något trevligare än pyjamas. Nu är inte klockan ens tio än men eftersom jag varit uppe sen halv sju så känns det som om det vore dags för lunch snart.
Bauer begriper inte det trevliga med att sova middag i sängen. Han tycker det är jättemärkligt att lägga sig i sängen mitt på dan. Jag har förklarat för honom att idag vill mamma verkligen sova lite middag. Får se hur detta avlöper, annars får jag ligga och knöla ihop mig i soffan för där tycker Bauer att det är skitbra att ligga och vila ihop på dagtid.

Så ska jag roa mig med att betala räkningar. Det blir inte alls roligt denna månaden med massa extra. Nästan allt det extra tillhör kontot hund. Det är räkning från djursjukhuset (hujedamej), medlemskap i svenska kennelklubben, och även i skara brukshundsklubb där vi fick en reservplats på en valpkurs som börjar nästnästa vecka. Ja, så ska ju kursen betalas också. Det kostar verkligen att ha hund.

Det kostar även att ha barn. Jossan fyller 23 år nästa helg. Nu börjar det ramla in lite saker i presenthögen här. Ja, de ramlar ju inte in. Man får åka till en affär och betala dyra pengar för att få med saken hem och sen själv lägga den i presenthögen.

lördag 25 september 2010

Höstmys

Under gårdagen hann jag med endel. Jag var till exempel utanför mitt hus!!!! Har legat för ankar måndag till torsdag och fick lite rastlöshetspanik och bestämde mig för att åka till Hem&Hobby i Hjo. Hittade enhel del men vinröda saker är helt totalt omodernt. Nu ska det vara limegrönt eller oranget, vilket jag inte vill ha i mitt vardagsrum. För att inte vara alltför bakom köpte jag några oranga ljus som nu står på en bricka i "Classes rum".



Lyckades även ännu en gång bli fotad av en fartkamera. Samtidigt så satt jag lite cool och pratade med min man i mobilen när det blixtrade till. Min man tyckte inte alls att jag var cool och föreslog att jag skulle trycka in farthållaren. Nu vet jag inte vad den sitter men han hade en annan lösning på problemet också. Släpp på gasen lite (kärring)!!!!!! Det är bara jag i denna familj som ordnar in lite extrapengar åt staten genom böter.



När jag kom till Skövde så stannade jag till och inhandlade en ny hundkorg till Bauer som han nu har bredvid köksbordet. Där tycker han om att ligga när vi fixar i köket. Så skulle jag in på blomsterlandet för att handla lite jord och palmer. Då fanns inte den sortens palm jag skulle ha! Jag var redan helt slut av shoppingansträning och då höll jag på att brist ut i gråt. Man får snabbt samla tankarna och komma ihåg att man är 44 år och att det kan verka på gränsen till vansinne att storgråta över att rätt sorts blomma inte finns. Tog en annan och åkte hem och bara satte mig en lång stund. Efter fyra sängdagar är det ansträngande nog att ta på sig kläder så jag vet inte varför jag inbillade mig att jag skulle orka shoppa massa utan att bli helt utmattad.



Thomas hade i alla fall jobbat på här hemma när jag var borta. Fönster var putsade och gardiner nedtagna, sofforna dammsugna och massa annat fixat. Med gemensamma krafter släpades de stora palmerna ut (eller jag talade om för Thomas hur han skulle göra) så planterade vi om dem i stora fina nya krukor. Så strök jag gardiner som maken satte upp. Sen var det lite småfix och sy några kuddfodral så var det inhöstat!



Ska inte ens försöka att påstå att jag ens var i närheten av att damma något eller städa sådär ordentligt som jag hade planerat. I alla fall är det inhöstat ändå.



Här kommer lite bildbevis på vardagsrummet.



Idag har jag plockat ner tunnare jackor från hallen och plockat fram lite varmare. Bauer hjälpte till med halsdukarna. Jag är nu ägare till en mindre halsduk, antalsmässigt, än vad jag var när vi började.

onsdag 22 september 2010

Pest

Jag har drabbats av nån form av pest, halspest. Egentligen är det nog bara en vanlig förkylning men idag på morgonen visade tempen på exakt 39.0. Så idag har jag bara släpat min arma lekamen runt mellan de olika sängarna och sofforna. Började veckan med migrän som jag nu då har kryddat med en förkylning.
Nu hade jag ju massor med planerat till mina fyra lediga dagar som mitt braiga schema gett mig. Känns inte som om jag kommer få något av detta gjort på de närmsta dagarna i alla fall. Som tur är så är kära maken hemma torsdag och fredag så jag kan klaga över mina krämpor i alla fall, inte för att han lyssnar på ylandet.

Jag skulle ju storstäda och hösta in mitt hem. Däremot börjar Bauer bli riktigt hjälpsam vid tvätt , så kanske ska ge honom några uppgifter.
Dammsugaren är han livrädd för och morrar och skäller och springer all världens väg. De senaste veckorna har han i alla fall varit på samma våningsplan när man dammsuger, så det går framåt. Skurmoppen är otroligt spännande och lockande att jaga, men man får passa sig så att man inte kommer för nära, då vet man aldrig vad som händer.
Tvätt däremot är han en fena på, han hjälper till väldigt mycket. Han har listat ut det så att man tager ett plagg, helst något litet, springer till ett gömställe och stoppar undan plagget där. Var det smutsigt så behöver man inte tvätta det längre, det är ju borta, var det rent så kan han liksom ligga och tugga vattnet ur det, så slipper det hänga på tork. Om han är med och "hjälper" mig i tvättstugen så får jag alltid gå och kolla hans filt här nere, vanligvis ligger det där då några små persedlar.
Disken hjälper han också gärna till med och fördiskar lite när det står i diskmaskinen. Det går även bra att slicka i sig vattnet när vi öppnar en nydiskad maskin, synd att låta allt det fina och rena vattnet förgås tänker han, och slickar allt han kan på kanterna. Det går även bra att köra in huvudet i duschen när någon duschar och ta sig en slurk.

Här kommer en liten film när Bauer sätter dammsugaren "på plats".


fredag 17 september 2010

Mina datanördar


Här sitter mina två datanördar och har roligt. Mindre roligt blir det för mig som irriterar mig på alla sladdar och att det blir så stökigt på bordet... Min kära familj hade i alla fall roligt på detta lilla mini-lan.
Jag och Jossan var en sväng i Skövde på förmiddagen. Det är inte klokt vad det skulle vara besvärligt att hitta ett par stövletter som inte är fula. Jossan hittade snabbt ett par vita fina gympaskor till sig. Sen blev hon lite trött på sin ömma moder som skulle prova massor, stöna och stånka och gnälla över att det inte fanns några som var som man ville ha dom. Till slut fick jag ta ett par ändå.
När vi sedan kom hem så provade jag igen, och denna gången utan de tjocka strumporna jag hade haft på mig. Att jag inte ens tänkte på det i affären? Nu var de ju en storlek för stora med! Det är då jag med vädjande röst ber min käre soulmate att åka in till Skövde och byta dom till en storlek mindre. Min kära make är väldigt snäll (ibland mer än vanligt) och gör detta, men jag stod inte högt i kurs där ett tag. Jag städade snabbt huset för att på så sätt gottgöra lite och talade kvickt om att han nu slapp detta.
Det är så det går till, insättning och uttag på äktenskapskontot!

onsdag 15 september 2010

Lilla hjärtat hemma

Idag har min kära lilla fröken löken kommit hem. För er som inte vet vem det är, så är det lilla dottern. Nu ska hon stanna hemma hela helgen och ta hand om Bauer när mamma o pappa jobbar. Hon blev mycket nöjd med "förpresenten" hon fick idag. Nu kan jag avslöja att det är en väldigt fin klänning (som passade perfekt) som hon ska ha på Jonas o Tusses bröllop. Nu ska vi bara hitta lite häftiga attiraljer till också, så blir hon snyggare än snyggast. Kanske ska jag lura med henne på en liten shoppingrunda till Skövde på fredag då jag är ledig?

Jossan börjar bli mer inne på att flytta hemåt igen. Det händer ju inte mycket för henne i Värnamo när hon inte går i skolan längre. Det där med att man ska få praktik inom tre månader är väl kanske något fint som står på ett papper, inget som händer i verkligheten. Eftersom jag själv jobbar i en myndighet så vet jag ju att verkligheten inte alltid ser ut som löftet.

Jobbar imorgon med och har sen en ledig dag innan jag ska jobba hela helgen. Blir sex arbetsdagar denna vecka, men sen är jag ledig tors-sön nästa helg. Det blir som en minisemester. Tanken är att jag och Thomas då ska höststäda i trädgården när vi båda har i alla fall två lediga dagar ihop. Jag tror att garaget är i stort behov av en utrensning också om vi har tänkt oss att få in en bil där sen när det blir mer kyligt.

Så ska jag ju hösta in mitt hem lite med. Ska då ta alla de där krukorna och häftiga sakerna som jag inte hittade när jag skulle ut och handla, för att liva upp hemmet lite. Blir till att trolla fram något spännande ur mina skåp kanske. Sannolikt hinner jag väl med några mer rundor att leta föremål till denna lilla höstinredning. Min kära soulmate blir så stolt över mig när jag kommer hem med nya shoppingpåsar stup i kvarten.....

måndag 13 september 2010

Sovmorgon

Idag fick jag för första gången på en månad sovmorgon. Sov ända till nio, vilken lyx! Ska iväg och jobba kväll, har kvällsskift imorgon med men då blir det ingen sovmorgon. Det dröjer nog någon månad till innan jag kan få det igen.

Igår var Bauer mycket piggare igen och busade på som vanligt. Han fullkomligt älskar dietmaten han får nu. Det är burkmat så vi får hoppas att övergången till kulor inte blir alltför besvärlig sen om nån vecka. Ställde till lite problem med att vi inte får ge honom godis eftersom jag varje kväll övar med borste och trimmer för att få ansiktet rakat. Kom på den bra idén att jag får ta burkmat som godis. Sagt och gjort, en portion på en tallrik och en tesked, så laddade jag i soffan med borste och trimmer. Det gick över min förväntan, sååå god är tydligen maten att man låter sig rakas några tag, sen få en matsked mat, rakas några tag igen och så vidare. Nu är snart halva ansiktet rakat. Just nu ser han inte klok ut med lite tofsar här och där men det går verkligen framåt. Sa det till kära maken igår att jag är imponerad över mig själv! Förhoppningsvis går det lika bra ikväll så att hela ansiktet blir klart så får jag ta och börja på halsen kvällen efter det.

Så ska jag bara lyckas lika bra med bilåkningen med......

Nu ska jag äta lite frukost, hitta något att ha på mig i min garderob, fixa till frissan och sminka mig lité, sen är jag färdig för jobbet. Förutom att jag måste stanna på vägen och handla lunch eftersom tjänstefolket här i huset är dåliga på det.

lördag 11 september 2010

Bauer hemma igen

Idag på förmiddagen fick jag åka och hämta Bauer igen. De hade under kvällen kört kontrast och det gick genom hela systemet, så vad det än var som stoppade upp så har det i alla fall kommit ut i ena eller andra änden.
Nu får han äta lite skonkost ett tag och ta det lite lugnt. Nu vet jag inte hur man säger till en valp hur man tar det lugnt, men uppenbarligen är han lite trött för han har sovit som en stock på min mage i 2-3 timmar direkt efter hemkomsten. Nu har han busat lite och ska snart få lite god mat igen. Mat 5-6 gånger per dag och små portioner.
Hemfärden tyckte han var helt förfärlig, så otäckt när jag höll honom kvar på filten i sätet bredvid att han kissade på sig! Så bilåkning är något som vi verkligen måste lägga ner mycket jobb för att få det att bli trevligt. Nu får vi vänta med de övningar som vi hållt på med någon vecka, tills han kan äta levergodis igen.... Mycket bra positiv förstärkning för lille herrn har vi märkt. Jag har ju faktiskt lyckats raka halva halsen genom att öva varje kväll med borste och trimmer och levergodis. Han kommer att se lite rolig ut innan hela ansiktet är trimmat.
Nu ska jag gå och stjäla benet för honom som han hittade på golvet här. Han kommer undra varför vi blivit så elaka mot honom helt plötsligt. Inget gottis och inget att gnaga på och körde iväg honom till ett ställe där man fick ligga i en bur med dropp där man inte fick bita på slangen eller nåt annat roligt. Smekmånaden i detta huset kanske är över? Skulle inte tro det.....

fredag 10 september 2010

Hujedamej

Idag har lille Bauer blivit ordentligt sjuk och är nu inlagd på djursjukhuset i Skara med dropp. Hujedamej så hemskt att åka därifrån och lämna han alldeles ensamen. Nu är han väl inte helt själv där, men mamma eller pappa fick inte vara kvar.

Han började med att spy något alldeles förfärligt på förmiddagen, massa gånger. Thomas ringde till mig på jobbet så jag fick flexa ut och skynda mig hem. Sen blev han helt slut och trött av detta. Med småvalpar vet man inte riktigt vad de har stoppat i sig så det kan vara något som har fastnat någonstans i mag/tarmkanalen. Veterinären gjorde en vanlig röngten men eventuellt ska de även göra en kontraströngten senare.
Han var lite piggare när vi kom in men tandköttet var något blekt, så med en valp chansar man inte om man är veterinär. Eftersom det inte finns något extra att ta av på några kilo valp så måste han få i sig näring, annars går det utför fort.
Förhoppningsvis blir det bara över natten så att han kan få komma hem imorgon igen. Det var inte roligt att gå ut från ett djursjukhus utan hund. Minnet från sist jag gjorde det ligger alldeles för nära ytan.
Så nu kommer vi förmodligen att sitta och vakta telefonen ifall de ringer om det är något. Jag hoppas att det är nåt som bara kommer ut av sig själv så de slipper att öppna lille valpen. Jag vill inte att de ska ringa och säga att det blir operation.

Så nu ska jag väl vara tacksam för att det blev en misslyckad shoppingtur tidigare i veckan så att det finns lite mer pengar kvar. Det är ju så billigt hos veterinären. Vad detta kommer att kosta vågar jag knappt inte tänka på.

tisdag 7 september 2010

Tråkig shopping

Det blev ingen vidare lyckad shoppingtur. Hittade inte alls massa roliga saker som jag hade tänkt mig. Lite tyg, men inte nåt mer spännande än att två var samma som jag hade som kuddfodral förra vintern (har köpt fyra olika tygbitar). Några ljus hittade jag men inga skojiga krukor eller annat kul. Lite fint grus som jag ska ha i ett blomsterarr som ska stå på köksbordet, men shoppingturen avlöpte inte alls så som jag tänkt mig.
Inte ens någon passande klädtrasa till mig själv hittade jag, inga skor heller. Inte för det var det jag skulle handla, men i alla fall.
Bauer blev överlycklig när jag kom hem med ny leksak som piper. Köpte några stycken men han får en i taget. När han gjort sönder den så ligger nästa sak och väntar i skåpet.
Så hittade jag en jättefin present till Jossan. Fast hon kommer att få den när hon kommer hem om två helger istället för att vänta till hennes födelsedag. Skulle säga att chansen/risken är 100 % att jag kommer att köpa minst tio födelsedagspresenter till innan det har hunnit bli den tredje oktober.

Ledig dag

Idag har jag en ledig veckodag och ska bara ägna mig åt roliga saker, till exempel shopping. Ska in till Skövde och gå på hem&hobby för att hitta lite höstnytt till hemmet. Om några veckor är det dags att byta gardiner och "hösta in sig" lite. Då passar det bra att ha lite nytt pynt också tycker jag.
Ska hitta något fint tyg också så att jag kan sy några nya fina kuddfodral till sofforna i vardagsrummet. Det ska vara lite höstfärgat sådär. Så måste man ha lite nya ljus och annat plock för att göra höstens intåg lite roligare.

Bauer vill gärna att jag åker till hundaffären och handlar någon rolig leksak som piper till honom. Den enda han har som piper läcker ut sitt innehåll lite här och där . Just nu ligger han på golvet här bredvid och håller på att "dödar" en plastgalge. Tydligen måste man bita och morra endel för att det ska lyckas.

Igår jobbade jag ett sent kvällspass, det har jag inte gjort sen tidigt i våras. Det är inte ofta jag jobbar kväll längre, men det är ganska skönt eftersom det är så tyst på kontoret. Resten av veckan blir det dagtid. På torsdag efter jobbet ska vi i vår grupp äta mat ihop och sitta och prata utan att bli störda av telefonen. Ska bli roligt att hinna sitta och prata en stund och samtidigt få i sig lite god mat.

Nej, nu hinner jag inte sitta här längre. Bauer har lyckats med att ta livet av galgen och är nu uttråkad. Nu vill han busa med mamma. (av någon märklig anledning var det visst så att jag skulle gå upp och min man få sovmorgon. jag vet inte när eller hur detta bestämdes)

lördag 4 september 2010

Kom

Idag har vi övat på kommandot "kom". Det går väldigt bra när man har en godisbit som motiverar. Jag kommer från denna stund alltid gå runt med lite levergodis i fickan!

Min nya plan gällande trimmaskinen är att försöka få ta ett par raktag verje kväll, sent, när Bauer är skittrött. Om det fortfarande efter två veckor är lika hemskt så tänker jag bryta ut i panik. Då får jag beställa tid hos hundtrimmaren utanför Hjo och be om hjälp. Vi åkte alltid dit med Classe först under något års tid innan jag hade lärt mig att göra detta själv.

Ju mer jag har tänkt efter, desto mer kommer jag ihåg att vi faktiskt jobbade en hel del med Classe det första året. Man glömmer ju och tror att det alltid varit så enkelt som det sen blev. Classe var ju helt vettförskrämd för allt när vi fick honom och morrade enhel del på alla otäcka saker. Blev han trängd så åkte alltid läpparna upp i morrningen. Är det någon av er som ens kan komma ihåg eller tänka er att det var så? För att inte tala om vad jag slet för att få borsta och sen köra trimmer. Vi hade också väldiga problem med kloklippning i början. Koppel kunde han inte heller gå i och han var också undantaget från regeln att en hund aldrig frivilligt skulle svälta ihjäl, det skulle han gärna ha gjort om vi inte tvingat honom att äta.
Så var ju Claes Ohlsson en fena på att kissa inne, markera allt, allt, allt, så att det var hans saker och luktade sin ägare ordentligt. Jag vet hur frustrerad jag var över detta, speciellt den gången han kissade runt lite på vårt nyslipade trägolv i vardagsrummet och det blev gula fläckar som fortfarande är kvar.
Det märkliga är att jag har glömt, inte glömt egentligen, men glömt arbetet man har lagt ner på att få ordning på en hund. Känner mig i alla fall väldigt nöjd med dagens träning på kommandot kom. Och en till sak, Bauer lyfte på benet idag när vi var ute och promenerade. Inte så mycket för att revirpissa utan mer för att det var lite trångt vid lyktstolpen där han kissade. Tror jag i alla fall.

Jag får attacker av Classelängtan ibland. Så mycket att det gör ont. Att man kan sakna en hund så mycket att man faktiskt får fysiskt ont inuti av längtan. Jag kan blunda och känna hur jag har honom, motsträvigt, i knät, hur han springer efter mig när jag lagar mat, se hur glad han blir när jag kommer hem, höra hans njutningsgnissel när han trivdes, speciellt när han fick följa med i bilen och inte blev lämnad hemma, hur hög och fin i kroppen han blev när han mötte nån tjusig tik, hans förväntan när jag öppnade hans skåp, kanske skulle en godbit ramla ut, jag kan, när jag blundar, känna hans doft när jag som om jag körde in näsan i hans päls. Jag saknar honom så otroligt mycket. Jag glädjs över att vi har Bauer, men jag sörjer inte Classe mindre för det. Jag saknar honom, så otroligt mycket, min lilla, lilla pojke.

fredag 3 september 2010

Trim

Idag har vi gjort ett inte alltför lyckat försök att trimma ansiktet på Bauer. Han tyckte inte om detta. Så just nu är han "söt" i ansiktet med några små rakangrepp. Vi får nog hålla på ett par veckor en liten stund varje kväll så är nog hela ansiktet gjort. Lagom tills det är dags att börja om från början igen....
Det är mycket saker man bara tagit för givet som nu ska läras om. När jag tänker efter så slet jag rejält det första halvåret med Classe också. Man förtränger lätt och tror att det alltid gick smidigt. Så vi har verkligen en utmaning framför oss. Det är ju inte så att man vill köra in trimmern i ögat på honom! Han är sååååå hal att hålla fast. Kroppen blir som en illers kropp, lång, jättetunn och slingrig.

Skam den som ger sig. Borstningen går ju redan bättre än de första gångerna. Så har vi kloklippning, bilåkning, lära sig att vara själv lite, enklare kommando som till exempel kom och stanna. Just de två känns som de mest viktiga att lära.

Puh!

Så får jag hela tiden påminna mig själv om "att det som är gulligt på en valp är inte trevligt beteende på en vuxen hund". Ibland känns det så tråkigt att säga nej och fy när han är så söt, men vi har hittills skött vårt uppdrag ypperligt maken och jag.

Nu ska jag ta den lille "illern" och krypa till kojs. Han ligger så gott på huvudkudden intill och sover som en stock hela natten. Morgontrött är han också, men klockan kommer att ringa tidigt så att vi håller kisset ute i gräsmattan. Jag chansar inte med detta.

onsdag 1 september 2010

Lååånga dagar

Veckan har börjat med tre låååånga arbetsdagar. Har massa utbildningar som jag ska göra och nu är det bara att sätta full fart med dom. Kommer bli lång dag imorgon med men sen på fredag slutar jag kvart över tre och tänker skynda mig ut genom dörren direkt då. Sen ska jag och Bauer ha en härlig helg.

Börjar vänja mig lite nu vid denna omställning som det varit till att bli valpmamma. Bauer börjar också att slita sig lite från fötterna på en och går lite på egna upptäcksfärder. Fast som med alla småbarn får man kolla när det helt plötsligt blivit tyst någonstans, då är det något bus på gång.....

Det är i alla fall helt underbart att komma hem från jobbet och han blir helt överlycklig över att man är hemma. Hälsningsritualen tar en stund, mysigt, mysigt. Så kan han ligga i mammas knä och gosa en lång stund.

Maken börjar känna sig lite rastlös nu på veckodagarna över att vara lite låst. Han blev nästan glad när han kom på att han kan dammsuga imorgon! Fördelar med valp som man inte tackar nej till.

Annars inte mycket som händer, arbete och valp, det är mitt liv just nu.