Hundlek

Massa härliga kort från bus i trädgården med Bauer

Bilder på gästrum

Som utlovat, lite bilder på gästrummet = vårt egna hotellrum. Har varit lite dåligt med gäster bara... Tänk på kära syskon och syskonbarn att storasyster Affi (som alla gissar som överlägsen vinnare som första nattgäst) åker till andra sidan jordklotet om nån vecka och är borta nästan en månad! Stor möjlighet för er andra att visa framfötterna ;-)

Vi erbjuder även nattgäster en liten chokladbit på kudden. Alltså ett mycket högklassigt hotell!

(förhoppningsvis är det även de sista smådetaljerna fixade innan ni står och köar på trappen här)


Var mycket skönt att ha en hundfri kväll men problemen hopade sig när jag skulle gå och lägga mig. Är ju van att sova själv eftersom maken jobbar natt men har för varje år som går börjat tycka mindre och mindre om att vara själv i huset. Min räddning är ju den enorma vakthund jag är innehavare av. När jag nu ansåg mig behöva ha lite ordentlig vila och lämnade bort hunden så försvann ju med detta även min livvakt mot alla yxmördare, spöken och annat som stryker runt huset på nätterna. Med hälften av lamporna tända i huset gick det visst att somna gott till slut ändå. Sov till långt in på halva förmiddagen och har inte företagit mig ett smack idag, förutom alldeles nyss då jag var tvungen att stryka lite tvätt.

Resten av kvällen kommer också framföras i detta makliga tempo framför tv:n. Lyckades försova mig igår kväll och missade första timmen av morden i midsomer. Nu var visst det ett avsnitt jag redan sett så det gjorde ingenting. Jag får en ny chans ikväll då ett annat avsnitt börjar klockan åtta. Efter några mord på engelska landsbygden tänker jag gå och sova. Nu är min jättebest till vakthund hemma igen så det kommer inte gå åt så mycket el till alla glödlampor inatt ;-)

"bebisvakt"

Idag har vi lämnat vår lilla bebis hos farmor o farfar. För er som inte vet vad det betyder så har alltså vår hund åkt till min svärmor o svärfar. Han ska få tillbringa natten och morgondagen där så att jag kan få vila och sova. Maken jobbar och jag är så himla trött att jag inte riktigt orkar med långa hundpromenader och massa lek och bus.

Har den senaste veckan (med reservation för viss överdrift) haft en ämnesomsättning som går med ljusets hastighet. Jag tror inte alla de meter tarmar man har hinner roffa åt sig många näringsämne, därav den otroliga trötthet. Förhoppningsvis hinner jag nu sova ikapp och vila ordentligt när jag får vara egoistisk och bara ta hand om mig själv. På måndag ska jag börja jobba halvtid så kände att jag verkligen behövde VILA ordentligt före det.

Nu ska jag slumra nån timme innan det är dags för att avbrott i vilandet med att titta på morden i midsomer, sen ska jag sova hela natten, gå upp och äta frukost och sen sova igen. Låter det tråkigt? För 20 år sen skulle jag nog inte drömma om att detta just nu är min högsta önskan att få tillbringa en lördagskväll på detta vis.....

Kort "the office"

Tänk att jag kanske äntligen skulle få tummen ur och lägga ut lite bilder på mitt nya kontor. Eftersom jag för ett tag sen malde på rätt bra om renoveringsarbetet i mina inlägg. Det är fortfarande lite småpynt och finlir som ska till men det kan nog ta ett tag innan det blir klart.











Bilder från det trevliga gästrummet kommer också komma inom kort. Det är fortfarande öppet för vem som ska vara första nattgästen här. Sugen?

För övrigt har jag testat på att sy med min nya fantastiska symaskin. Jättebra overlocksömmar till lite varierande tygkvalité. Är så jättenöjd över denna maskin. Det är (nästan bara) så att det kommer bli roligt att ge sig på den stora klädhögen som ska sys om. När det är klart, om nån månad eller så, ska jag börja skapa egna otroliga klädkreationer. Tittar på project runway och blir inspirerad och inbillar mig att jag minsann också skulle kunna..... Det kommer bli precis lika lyckat som mina konstnärsplaner = Tavlorna blev så fula att man inte ens kan ha dem hängande på väggen i pannrummet!

Symaskin

Idag var jag och maken inne en snabb sväng i Skara för att se om jag kunde hitta mig en bra begagnad bernina symaskin. Och se det kunde man!!! Man fick bara hosta upp en rejäl slant så var den sedan min. Satt med ett lyckligt, fånigt leende bilresan hem sen.

Har under de senaste veckorna rensat i min garderob och det är sorgligt lite kläder som jag kan använda. Har sorterat i högar för vad som kan sys in och vad som ska skänkas vidare till behövande. Många klädesplagg som jag vill sy in är i lite sliskiga och stretchiga tyger vilket är svårt att göra med en ganska billig, plastig ny symaskin som är tillverkad i nåt konstigt land (med andra ord, precis en sådan maskin jag var innehavare till).

Oj, vad jag ska sy nu. Inspirationen bara flödar runt i skallen. Som tur är så är jag en klok människa som begriper att jag inte kan sitta och sy i timmar utan måste vila mina onda ärr istället. Eftersom jag enbart letar positiva saker i livet så anser jag det vara positivt att man kan ligga och tänka i timtal på hur man syr något på bästa sätt istället för att sätta igång direkt (vilket jag normalt hade gjort).

Läkarbesöket igår gick bra. Det är ju varken trevligt eller speciellt smärtfritt att bli undersökt men hade preparerat med både smärtlindrande tabletter och bedövningskräm så att det verkligen skulle bli ordentligt undersökt. Senaste sprickan håller på att läka även om den blöder så fort man petar lite för hårt där.
Vi får bara backa bandet litegrann och så får jag vara sjukskriven helt lite, sen börja på halvtid och sen gå upp till 75% innan planen är heltid. Den första månaden med heltid planerar jag även att lägga in semester en dag per vecka så att de verkligen håller. Det är inte bara det att man har ont utan jag är så gränslöst trött! Jag begriper mig inte på denna enorma trötthet men förstår såklart att man blir trött av att ha för snabb ämnesomsättning.
Vägde mig idag och nu är det minus 30 kg ganska exakt. Inte undra på att jag behöver en bra symaskin, även om den var dyr så hade det blivit bra mycket dyrare att bara köpa nya kläder.

Tulpaner i stora lass

Idag plingade det på dörren och det kom ett blomsterbud med en jättebukett med väldigt fina tulpaner. Min lilla älskade lillasyster Catharina tyckte att den eländiga storasystern behövde piggas upp lite. Det lyckades också! Gick med ett brett leende en lång stund.

Har sagt det tidigare och säger det igen. Man skulle stå sig slätt utan älskad familj och vänner när livet trilskas.

Tack kära faster Vivi-Britt också för omtanken.



Har varit lite jobbigt att bli liggande igen nu när man faktiskt varit igång och jobbat. En otrolig rastlöshet sprider sig i kroppen. Så illa att jag igår, sent på kvällen, faktiskt satte mig och sorterade i mina "pysselgarderober" (=garderober där man stoppar in allt mellan himmel och jord). Eftersom jag är ganska pysslig så finns det mycket sådana där "bra-att-ha" saker i denna garderob. Mycket av det åkte helt enkelt ner i en soppåse och ska transporteras bort från dessa hus.
Dagens ansträngning (tog en kvart) var att plocka ordning i mitt skåp med ljus och ljuslyktor.

Övrig tid ägnas åt självynk (både tyst och högljutt inför maken), messande med mobilen, tidningsläsande, plågas av återkommande smärtor, gosa med Bauer och dricka kaffe med jämna mellanrum.

Skit, skit o skit

Nu går det inte riktigt som det ska. Den sprickan i ärret jag fick efter maginfluensan behagade igår kväll spricka upp totalt, var egentligen på god väg att läka. Nu har jag istället en lång djup spricka och har tillbringat natten på en brits på kss.
Denna gång kunde jag inte tacka nej till morfin utan står nu på det igen. Dagen idag har varit helt hemsk och har så fruktansvärt ont. Som tur är så blir man ganska trött av de olika tabletter jag stoppar i mig så jag slumrar till med jämna mellanrum.
Min älskade soulmate får mellan varven massera mig lite så att jag kan försöka fokusera på någon annan kroppsdel en liten stund.

Just nu ser jag allt i mörkaste kolsvart och tycker det bara är eländigt. Tur i oturen har jag redan ett inplanerat återbesök på måndag hos specialistläkaren. Jag hoppas verkligen att han har lärt sig trolla sen sist jag träffade honom. Vet inte riktigt ut eller in, vilket ben jag ska stå på, hur jag ska försöka att komma igen ytterligare en gång. Förhoppningsvis är detta min "ynkdag" och att jag kan börja fokusera för framtiden igen imorgon och se på detta bakslag med andra ögon än vad jag gör nu.

Min tro är att ingen människa får mer motgångar än vad man kan hantera. Känns ändå just nu som jag ligger helt på gränsen för vad jag tål. Det är bara att acceptera att jag behöver bli buren lite till i mitt liv.

Uppdatering

Hoppla så tiden springer iväg. Det är inte många minuter jag har ägnat åt internet den senaste veckan.

Låg och hade jätteont under några dagar men lyckades i alla fall komma iväg till jobbet från och med i torsdags igen.

Vi har uppenbarligen ett vitvaruår. Ny kyl/frys (som förresten fungerar igen) och så gick diskmaskin sönder så Thomas fick åka och köpa en ny i fredags. Nu ska vi göra vårt yttersta för att inte ha sönder spisen också.

I lördags var jag och Jossan i Skövde och gick på stan och shoppade lite. Vi gjorde lite fynd båda två.

För övrigt har det inte hänt någonting. Jo, julen är helt utstädad.

Nu börjar en ny vecka och hoppas på en mycket bättre vecka än föregående!

innehållsrik låda

Idag fick jag en mycket rolig present av maken. En alldeles egen verktygslåda!!! Det har vid flertalet tillfällen hänt att jag har skällt på maken för att jag inte kan hitta en hammare, skruvmejsel eller annat som jag helt plötsligt kanske behöver. Det händer ju att jag utför något av de manliga uppgifterna här i hemmet ;-)
Det är nämligen så att det är någon, förmodligen ett spöke, som stökar till det bland makens verktyg och går och lägger dom på helt andra ställen än där han absolut bestämt vet att han själv har lagt det aktuella verktyget. Jag har flera gånger sagt att jag ska ha mina egna verktyg så slipper jag bli irriterad på detta inneboende "spöke", hmmm.

Min alldeles egna lilla verktygslåda som ska få bo i min garderob.

Så är min man riktigt rolig ibland. När han ändå skulle iväg till stan idag så skulle jag be honom att köpa en ny fredskalla eftersom den stora jag hade inte tålde omplantering till ny kruka. För att vara säker på att han kom hem med rätt sorts grön växt skulle jag visa honom hur den ser ut.
-Oj då, utbrister han när jag visar den väldigt ledsna fredskallan. -Har den gått sönder?
Gått sönder, ja, det är det minsta man kan säga att den otacksamma fredskallan gjort. Den har stått i samma kruka i säkerligen fem år. När jag nu planterade om den i en ny fin kruka med ny fräsch jord så stendog den. Kolla så fin den ser ut...

Sönder!!!

Egentligen var det så att jag sa till maken att han skulle gå in och köpa sig en present till sig själv idag. Han var så snäll och satt med mig på akuten på KSS hela dagen igår. Maginfluensa fungerar inte på mitt tarm o avgassystem nåt vidare. Ena ärret har spruckit upp litegrann, därav en heldag på akuten. Läkaren ville gärna att jag både skulle inta lite morfin och kanske gärna stanna kvar över natten. För tillfället känner jag fortfarande oro över att ta morfin igen efter de dagars abstinensbesvär när jag slutade för en och en halv månad sen. Så tror jag att det är bättre att vara hemma, man blir ju sjukare av att ligga inne på ett sjukhus.

Fick lite andra starka mediciner och natten har gått bra och denna dagen har också smärtan inte övergått mitt förstånd. Det var en stund igår kväll när jag vandrade runt i huset som jag förbannade mig själv och min feghet över att inte tacka ja till lite morfin, men lyckades somna och sov hela natten. Känns mycket bättre idag och peppar peppar ta i trä och allt annat skrock så behövs det bara någon vilodag till innan jag är tillbaks till jobbet, om än något dämpad av lite smärtstillande någon vecka till.

Så ska jag verkligen försöka lyda en sjuksköterskas råd. Hon kom nämligen med de kloka orden att jag skulle tänka mig för och undvika att umgås med folk som har maginfluensa! Ja, med de visdomsorden avslutar jag dagens inlägg.

Positiva detaljer?

Det var väl konstigt att det helt plötsligt blev flera minusgrader nu när det inte passar sig alls för oss som använder altan som kylskåp. Har ju varit perfekt kylskåpstemperatur ute de senaste veckorna annars. Det ska komma en reparatör på måndag och förhoppningsvis laga kylskåpet. Mest sannolikt är väl att nån del måste beställas som det är flera veckors leveranstid på? Hellre får det vara helt trasigt så att man får ett nytt. Känns ändå inte bra att ett 3 månader gammalt kylskåp slutar fungera. Har vi köpt ett dåligt? Jag tycker ändå inte 7000 kr är så vidare värst billigt att det skulle vara ett dåligt skåp. Får helt enkelt hoppas att det var ett "måndagsexemplar".

För övrigt så har inte 2012 börjat på det sätt jag hoppats. Det ska ju bli mitt bästa år!!! Börjar med ett havererat kylskåp, igår morse var jag jättedålig i magen men trodde inte det var något värre än mitt vanliga krångel så fixade mig för att åka till jobbet. Kom så långt att frukosten var nere, iordninggjord, kläder på och till och med ytterstövlarna. Då vände sig kvarvarande innehåll i magen och behagade komma upp. Tyvärr hann jag väl inte riktigt in över holken utan skvätte kräks på mina fina mockastövlar! Bra start på trettondagsafton! Stövlarna slängde jag helt enkelt ut genom ytterdörren och gick och la mig i soffan med en påse bredvid. Sov sen till och ifrån fram till halv två. Dristade mig till att äta på kvällen men fick sen springa på dass halva natten.

Nu ska jag försöka att bara tänka positivt. Det är ju förtjusande att det ändå är kallt ute när kylskåpet slutar fungera. Det hade varit mycket värre om ens kylskåp slutar fungera mitt i sommaren. Positivt!
Jag är även glad över att jag inte hann få på mig min yllekappa igår morse så det bara var mockastövlarna som blev förstörda. Positivt!

Man får faktiskt ibland arbeta lite på att hitta de positiva detaljerna i livet.

Kvalité

Bra kvalité det är på saker man köper nuförtiden. Vi införskaffade en ny kyl/frys för 3 månader sedan. Den gamla vi hade var väldigt gammal och vi tänkte vara förutseende och köpa nytt innan det gamla gick sönder. Det hade nog varit bättre om vi behållit den gamla. Idag när jag kom hem från jobbet hade den nya helt enkelt lagt av! Visst blir man jätteirriterad när en vitvara för 7000 kr håller i 3 månader?
Inte var det någon som svarade på de olika ställen där man skulle ringa för att få nån service heller. Man får vara glad för att vi har en inglasad altan som vi kunde ställa ut kylskåpsvarorna på. Går bra så länge det inte blir minusgrader så där fick jag en anledning att vara tacksam över att vintern inte är så vintrig....
Hoppas verkligen att vi får tag på någon imorgon, det faller sig inte så bra nu när det ska vara tredagarshelg att vara utan kyl. Vi har även ställt in kylväska som går på el i köket. Då slipper man gå ut på altan för att hämta sig mjölk till kaffet :-) Det blir nästan lite som husvagnslivet. Vi kanske skulle ta fram vår lilla tv och ställa ut säng och en liten soffa i köket och bara vara i det rummet och låtsas att vi campar?

Första dagen

Första arbetsdagen 2012 avklarad! Inte bara det, utökad tid till 75% av min heltid från och med idag. Kändes allt och var helt slut när jag kom hem och sussade nån timme i soffan. Skönt att det bara är fyra arbetsdagar denna vecka och sen en härlig tredagarshelg att vila upp sig på.
Det är minsann märkligt. Förra året vid denna tidpunkt jobbade jag 100% plus massa övertid och jag var inte speciellt trött för det. Segt att komma tillbaks på banan igen efter så lång sjukskrivning och massa operationer.

Har kommit fram till det att 2012 borde bli mitt bästa år hittills. Eftersom jag precis överlevt mitt värsta år någonsin, så borde detta året bli fantastiskt! Åtminstone om man bestämmer sig för att det ska bli det. Då blir det så! Japp, då var det bestämt! Vad spännande!!!!!!

Oj, vad det smäller

Många smällare är det på nyårshelgen. Classe han var ju livrädd för smällare och raketer och honom fick vi droga ner de tider på året det skulle smällas på detta vis. Bauer däremot bryr sig inte ett skvatt! Någon gång under kvällen vaknade han till i soffan när det kom en jättesmäll, tittade sig nyvaket omkring med värsta punkfrissan innan han somnade om igen. Mitt under värsta smällandet vid tolvslaget kunde han gå runt i trädgården och kissa och till och med leka med sin pipleksak där ute. Himla skönt, men tänker på alla de stackars djur som lider när det smäller.

Så blir jag fascinerad, varenda nyår, över hur mycket raketer det skjuts i detta lilla samhälle. Åt vilket håll man än tittar far de mest spektakulära raketer upp mot den kolsvarta himlen. Jag är väl inte känd för att vara en snål människa direkt, snarare motsatsen, men skulle aldrig kasta pengar på massa raketer.

Idag har jag planerat soffläge och vila. Kroppen min har lite samarbetsproblem efter alla högtidligheter och kalas med kalasmat, nu blir det tillbaks till min tråkiga kost igen för att få ordning och reda i kistan.

Under tiden jag ligger i soffan ska jag glädja mig åt vilket fantastiskt år 2012 kommer bli! Hur det än blir kan det omöjligt bli sämre än 2011. Här nedan kommer en dikt som jag flera gånger under 2011 har läst. Nu har jag ramat in den och den hänger fint ovanför mitt skrivbord. Det är ingen tvekan om att jag ett flertal gånger under 2011 har blivit buren.

Fotspår i sanden

En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv.

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.

HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.

Författaren okänd