Idag plingade det på dörren och det kom ett blomsterbud med en jättebukett med väldigt fina tulpaner. Min lilla älskade lillasyster Catharina tyckte att den eländiga storasystern behövde piggas upp lite. Det lyckades också! Gick med ett brett leende en lång stund.
Har sagt det tidigare och säger det igen. Man skulle stå sig slätt utan älskad familj och vänner när livet trilskas.
Tack kära faster Vivi-Britt också för omtanken.
Har varit lite jobbigt att bli liggande igen nu när man faktiskt varit igång och jobbat. En otrolig rastlöshet sprider sig i kroppen. Så illa att jag igår, sent på kvällen, faktiskt satte mig och sorterade i mina "pysselgarderober" (=garderober där man stoppar in allt mellan himmel och jord). Eftersom jag är ganska pysslig så finns det mycket sådana där "bra-att-ha" saker i denna garderob. Mycket av det åkte helt enkelt ner i en soppåse och ska transporteras bort från dessa hus.
Dagens ansträngning (tog en kvart) var att plocka ordning i mitt skåp med ljus och ljuslyktor.
Övrig tid ägnas åt självynk (både tyst och högljutt inför maken), messande med mobilen, tidningsläsande, plågas av återkommande smärtor, gosa med Bauer och dricka kaffe med jämna mellanrum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar