Nope..

...det blir inget rekord slaget på mitt löpband denna månad. I nästan tre veckor har det stått still men idag promenerade jag en halvmil i lite makligare tempo än vanligt. Jobbigt var det... Förbaskade influensa/bihålsinflammation till att suga musten ur en!!!
Jag får satsa på att sätta nytt rekord under januari istället.

För övrigt är det lite veckovillkänsla nu med jobb en dag sen ledig några dagar sen jobb en dag och sen ledig några dagar igen. Jag hoppas att inom någon vecka kunna öka upp min arbetstid till 75 %. Ryggen blir sakta men säkert bättre och jag har börjat att lite försiktigt gå i högklackat igen. Äntligen!!!

Julehelg

Ja, då blev det jul även om jag inte hann bli frisk som jag hade tänkt mig. Blev mycket soffliggande och tittade på flera filmer som vi tyckte var lite "juliga". Kvällen före julafton tittade vi på en av mina favoriter; Love actually, en sån himla mysig "måbrafilm". Mitt humör som vart jättedåligt i flera dagar när jag insåg att jag inte skulle hinna bli frisk, höjde sig faktiskt lite av att se denna mysiga film. Plus att då var det redan kvällen före julafton och man får bara gilla läget.

Sen började vi kolla på sagan om ringen-filmerna. Fast man kan ju undra vad det är för "juligt" med dom? Hemska monster, trollkarlar, ondska och allt möjligt otäckt. Vi har pratat om i flera år att vi ska se om den trilogin och kanske blev det nu eftersom man faktiskt har tid att bara ligga och titta på film när det är jul. Så julaftons kväll så körde vi igång den första filmen, sagan om ringen. Igår, juldagen, såg vi andra filmen, de två tornen, men jag tyckte det blev lite långsamt så jag sydde symaskin och tittade lite samtidigt. Simultankapacitet när den är som bäst ;-) fast jag får väl erkänna att det är enklare att sticka raggsockar och titta på tv samtidigt.
Sista filmen får vi väl titta på under nyårshelgen.

Givetvis såg vi också filmen; Ett päron till farsa firar jul. Det är en film som man bara måste se varje jul :-)

Tyvärr blev det ingen smålandstur för mig i år. Undrar om detta är första året som jag missat att vara med? Denna influensa/bihålsinflammation har verkligen sugit musten ur mig, så Thomas och Jossan åkte ner själva idag istället. Jag och hundarna har legat och sovit stora delar av dagen istället.

Nedan kommer lite bilder från julen

Jossan med sin kära mobil

Linslusen Bauer som alltid ska vara så nära som möjligt

 Jag kan också vara nära säger Bond

 Julmys med älskade lilla Jossan

 Bond och Bauer var väldigt intresserade av julklappsutdelning. Äntligen skulle de få bita lite i alla de däringa paketen som legat där...

 Varsin ny leksak blev uppskattat

 Tanten här fick en ny brödkavel för hon hade gjort sönder den hon hade vid pepparkaksbakningen

 Det jag satt och sydde symaskin under filmvisningen var några pyjamaser till Bond. Han har så himla mycket utslag på huden nu och måste ha något på sig hela tiden, även på natten, för att han inte ska slicka, bita sönder där det kliar så det blir mer inflammerat. Jag kom på den goda idén att jag kunde slakta några av makens gamla t-shirts och nu har Bond några jättefina pyjamaser. Återvinning när den är som bäst :-)

 Bauer som annars är sådan linslus har inte alls uppskattat att bli fotad denna julen och det har varit jättesvårt att få ett riktigt fint kort på honom.

 Inte lätt att sitta bredvid den där tomten som de båda är spekulanter på att sätta tänderna i ;-)

 En av makens tröjor som blivit hundpyjamas

 Ytterligar en... Visst blev de häftiga???

Dan före

Dan före dopparedagen och inte mycket friskare än :-(

Ibland går tiden alldeles för fort eller om det är läkningen som går för sakta. Det var i alla fall inte så här jag hade tänkt mig julen i år. Ligger mest och vilar och maken handlar julmat och städar lite och fixar och donar.

Eftersom detta året bara inneburit krångel så är det väl självklart att det ska jävlas med en in till det sista också. Så gör det då, så kanske det är färdigt sen!!! Roligt är det då inte alls. 

Roliga och tråkiga repriser

Nu blev det väl inte alls som jag hade tänkt mig förra söndagen då jag kände mig pigg en kvart eller så. Fick fram ett urval av mina tomtar på bänken i pannrummet och blev så trött av det så jag gick och la mig för att vila lite... Sov som en stock i fyra timmar!!!
Gjorde en urgallring till sen på tomtelandet (eftersom jag inte ska ha massa tomtar överallt i år) och ställde fram de som klarade gallringen, lite som idol sådär ;-) I huset finns det nu enbart ynka 79 tomtar framställda. Alla de andra får vänta tills nästa år, kanske blir det året som varenda tomte får komma fram?

 Under själva plockandet från tomtegarderoben (som också är i pannrummet) var hundarna och snurrade runt fötterna på mig hela tiden. Efter en stund så märkte jag att de var borta och det var helt tyst. Hmm.... Gick upp och då låg båda på en matta med en lite tilltufsad tomte mellan sig. Båda tittade på varandra, på tomten, på mig, och de såg ut att säga -det var inte jag, det var han. Eller egentligen har vi ingen aning om vad som precis hände???
Den lille tomten sitter nu på en liten spark inne i vardagsummet och hundarna är framme och nosar och buffar och jag kan riktigt se hur de funderar på hur de ska lyckas sno åt sig den utan att mamsen ser. Än sitter den kvar i alla fall :-)

 Så här tjuriga blev de sen när de var tvungna att ligga lite vid granen för jag skulle försöka få något fint kort på dom. Bauer som är sån linslus i vanliga fall ville absolut inte vara med! Förmodligen berodde det på att de inte var rakade och snygga. Körde trimmer på båda igår kväll så de är snygga nu och nytt fototillfälle kommer väl på julafton.

 Thomas lyckades hitta en riktig Kalle Anka gran i år. Den är så jättefin, tät och vid. Upptäckte att det är svårt att fota en gran (även om den till skillnad mot hundarna står still). Det är svårt att få till rätt ljus, för i verkligheten är det ju så mysigt med alla lampor i granen och de kommer inte till sin rätt på foto.

Roliga repriser är alltså att få upp lite tomtar, gran och äta lussebulle och pepparkaka till kaffet.

Fruktansvärt tråkiga repriser är väl bihålsinflammation!!!! Fick åka till vårdcentralen i tisdags och eftersom jag inte kan äta penicillin längre för tarmeländet så fick jag en kortisonkur som kan hjälpa till mot svullnaden, annars är det bara att läka ut skiten av sig själv. Så det har varit en otrolig slö vecka. Jag är så himla trött!!! Inte så där jättelägligt att bli liggande de två sista veckorna före jul men det blir jul ändå även om jag inte känner att jag hunnit med det jag ska. Eller ska och ska, varför ska man en massa bara för att det blir jul? Nä, jag ska ingenting mer än att bli av med inflammationen!

Tokkärring

Och efter kräksjuka så kommer feber och förkylning som ett brev på posten. Trodde knappt det var sant när jag helt plötsligt var täppt och hade hög feber också! Efter att uppdaterat mig lite på sjukrådgivningens sida (och information från storasyster att hennes kompis fick likadant för någon vecka sedan) så är det visst så att vinterkräksjukan följs oftast av en förkylning. Står där svart på vitt. Var det någon som hade en aning om det? Inte jag i alla fall för jag tyckte det var helt orimligt!!!

Så blev ytterligare några dagars sängliggande för mig. Idag vaknade jag och var inte helt igentäppt längre och känner mig faktiskt nästan lite pigg, klockan sju på morgonen också. Halleluja :-)
Det betyder att jag ska ta fram några tomtar idag och imorgon äntligen få åka till jobbet igen och komma ut från huset igen. Inte för att jag inte tycker väldigt mycket om mitt hus men det är trevligt att få komma ut så det är skönt att komma hem igen (lät väl väldigt logiskt). Ni fattar vad jag menar i alla fall.

men först, det svåra urvalet om vilka tomtar som ska få äran att vara framme denna julen eftersom jag absolut bestämt att det i år inte ska gå överstyr med tomtandet. Det är vid sådana här tillfällen man inser hur knäpp i huvudet man verkligen är, på riktigt! För då kan jag tycka synd om en del tomtar som inte får komma fram och så tar jag fram dom med.... De kan ju bli lite ledsna annars.
Samma sak med de små gosedjur som jag har liggande lite här och var i hyllor som prydnad (presenter från maken). De måste sitta/ligga/stå så att de kan se rakt fram. På några är det lite svårt att få upp huvudet rätt, men de kan ju inte ligga och stirra rätt ner i bordsskivan eller i väggen, det är ju inte roligt för dom. De vill ju se allt som händer.... För gosedjur kan ju se... på natten kanske???

Nä, nu får jag sluta skriva innan jag hasplar ur mig mer dumheter. Och hör jag ambulanssirener idag ska jag gömma mig, för det är kanske nu de kommer för att spärra in mig, på en låst avdelning, i en madrasserad cell.... Det är där tokiga kärringar hör hemma ;-)

Tvätt och mera tvätt

Jag råkade ju missa min spypåse igår förmiddag lite och kräktes i sängen. Var ju bara att bädda rent och förtränga eländet. Uppenbarligen noterade Bond detta noga att det nu var tillåtet att skräpa ner i sängen så här, för i natt har han kissat i sängen!!!! Det har han inte gjort sen han var valp då det hände ett par olyckor. Visst är det märkligt?
Så bädda rent idag med och nu fick jag även tvätta täcke. Om man ska välja att se det positiva i detta är det ju att man varje kväll får lägga sig i en väldoftande renbäddad säng, att man bor i hus och har egen tvättstuga, men ibland får man verkligen krysta fram vad som är positivt med en del situationer.

Imorgon kommer i alla fall jag att vara på benen igen och börja dagen med ett besök hos sjukgymnast med ryggträning med någon specialist. Efter det blir det jobb och sen måste jag nog ställa fram nån tomte i huset på kvällen. Storasyster kommer på fredag och det vore ju illa om det inte fanns en endaste liten tomte nånstans då.

Äckligt

Senaste dygnet har jag varit riktigt äcklig, spytt och skitit. Tvi vale vad det är äckligt!!!
Mådde tjuvtjockt igår kväll och hade huvudvärk. Började spy till höger och vänster i natt (lakan tvättade nu) och kände mig samtidigt helt jättefebrig. Nu har jag ätit både lite ris och kex och är faktiskt hungrig men ska nog hålla mig till lätt kost ikväll. Jag undrar om detta kan vara den där vinterkräksjukan? Jobbade igår och gjorde två stopp på hemvägen, apoteket och ica och någonstans måste jag mött någon som delade med sig av detta. Tack så hemskt mycket, verkligen!!!
Har fortfarande huvudvärk men tror jag just nu lider av lite hastig näringsbrist också, blir väl så när man tömmer systemet fullständigt.
Eftersom jag ökat min arbetstid till 50 % nu så blir jag vansinnigt irriterad när det kommer något annat så här helt onödigt och förstör för mig. Vet inte riktigt vad jag ska rikta den ilskan åt?

Det enda jag önskar mig i julklapp är lite friskhet. Det är väl inte för mycket begärt?

Raggsocksfabrik och vinterland

Nu tar raggsocksfabriken julledigt. Har knöcklat till ett finger (det bästaste visa-internationella-tycker-inte-om-dig-fingret) så det är lite svårt att sticka då. Så nu får det räcka med den högen strumpor jag redan fått ihop. Var väl dubbelt så många men när man ska ge bort till höger och vänster så tar det på högarna.

Väldigt passande att det kom en snöstorm nu så folk blir extra glada över att få varma raggsockar. Annars så tyckte jag väl inte speciellt mycket om att Sven kom och hälsade på så våldsamt. Ikväll har det börjat töa redan och det ska vara plusgrader kommande vecka så blött och slaskigt blir det nu istället.

Håller också på att sy mer hundoveraller för med slask så hinner den ena overallen inte torka innan man ska ut igen. Hänger blöta overaller och tröjor i hela hallen. Det är ett himla sjå med nakenhundar på vintern att av och på med kläder hela tiden. Bond är väldigt duktig och får nästan på sig kläderna själv men Bauer blir stel som en pinne och böjer både ben och huvud åt helt fel håll.

Lite mysigt är det ju med snö ändå när adventsstakarna lyser...

Bauer älskar att springa i snö och rulla sig och han förstår inte varför inte Bond uppskattar detta lika mycket som han.

Lite mer ynklig pojk i kylan

Litegrann

Lite, inte mycket, bara lite, julkänsla har väl anlänt till huset. Hade ju funderingar på att gå i julstrejk i år och inte pynta alls. Efter att fått upp alla adventsstakar och det mysiga sken det blir så har jag öppnat och tittat i garderoben där alla mina tomtar står några gånger. Några ska väl få komma fram och lufta sig i år ändå. Inte alla, absolut inte, bara några......... Sen får vi se vilket antal, bara några, kan tänkas vara.

Sen tror jag att jag måste byta ut mina ögon också (vart man nu gör det). Inte nog med att jag ser sämre, jag har haft ett par infektioner i ögonen under hösten och nu har de börjat bli rinniga och variga igen!!! Vad är detta? Man kan ju knappt med att ringa till vårdcentralen igen för de tror väl att jag är tokig som gnäller över var och varannan kroppsdel. I tonåren hade man lite ögoninfektioner eftersom vi tjejer lånade smink hejdlöst av varandra. Väldigt mycket smink använde man också för den delen. Sen dess har jag inte haft några problem med ögonen förrän denna hösten. Är det också något som tillhör klimakteriet? Väldigt konstigt är det i alla fall.

Finklädd på första advent

Då har Bond fått två nya fina overaller att hålla värmen i. Han har vuxit så sen förra vintern så alla var för små. Jag kommer behöva sy några till för det är ett himla slitage på hundkläderna, plus att är det blött ute måste man byta varje gång han varit ute så han slipper ligga i blöta kläder. Tycker det ständigt hänger massa hundoveraller/tröjor på tork i hallen.

Försöker lära mig att sy dragkedja på ryggen istället för karborreband. Det går väl lite sisådär med det....

 

 

Första advent sitter jag här och firar också, alldeles ensammen :-( Är ju alltid själv på söndagskvällar så jag får sitta här och tindra bäst jag kan i skenet av adventsljusen ;-) Det är klart, hundarna sitter ju här och tindrar också :-) Snart ska jag väl få på tv-apparaten också och ni kan aldrig gissa vad jag ska titta på denna söndagskväll?

Veckan som kommer har jag tänkt att öka upp min arbetstid lite. Diskbråcket har blivit lite bättre men det var då väldigt vad segt det skulle vara då!!! Ska tillbaka till sjukgymnast i veckan också och se om jag får öka på lite med träningen.

På tal om träning, denna tvättäkta byråkrat noterar ju varje dag hur långt jag går på mitt löpband och under november månad gick jag (håll i er nu) 14 mil, 6 kilometer och 300 meter! Det tycker i alla fall jag är jättebra :-) Det är ju som från mig ända ner till mamma och pappa!!!
Eftersom man alltid tävlar lite med sig själv så måste jag ju gå minst 100 meter längre under december månad....

Jagar julkänsla

Ikväll fick vi upp adventsstakar i nästan alla rum och jag hoppas att det ska göra att jag får åtminstone lite julkänsla. Jag som är en julfanatiker har inte minsta jullängtan eller drömmer om tomtar och pyssel och allt annat jag brukar pyssla med! Kanske kommer denna julen att bli sansad ändå? Inte ett hus som det kryllar av tomtar i varenda vrå? Problemet är ju att jag inte själv kan springa runt och pyssla riktigt nu och även om min make är snäll så sätter han nog gränsen vid att behöva hålla på och pyssla som en kärring i alla fall ;-) Han får hålla sig till de manliga sakerna som att trassla ut ljusslingorna och sånt.........

Klimat

Här har det varit klimatändringar både ute och inne. Ute är det minusgrader och det har kommit lite snö. Inne har mina hormoner fått slag och jag fick ett sådant där migränanfall som varade i fyra dagar och tabletterna hjälpte inte ett smack. Det är hemskt när man inte får bort värken i huvudet, man tappar till slut allt sunt förnuft som finns i skallen och kan inte göra annat än att jämra sig med jämna mellanrum.

Igår fick jag även gå mellan Bond och en annan jättestor hund som kom utrusande lös från en trädgård för att stoppa det slagsmål båda var inriktade på. Som tur var så hade den stora hunden ett halsband som jag fick tag i men det var inte lätt att sitta mellan och hålla en hund på varje sida av mig. Jossan stod med Bauer några meter bort och var helt förfärad. Nu kom ägaren väldigt kvickt och så vidare långvarigt hade slagsmålet inte blivit för Bond hade blivit uppäten direkt. Han är ju inte en pitbull även om han tror det ;-)

Så gångna veckan hamlar inte på min tio-i-topp-lista alls men den var nog inte så hemsk att den platsar på min tio-i-botten-lista heller. Bara en vanlig piss-vecka :-(

Ny vecka = Nya tag

Upp i ottan

Eftersom jag jobbar så lite tid just nu och vi försöker lägga schema efter alla möten så är det inte så ofta jag behöver ställa klockan och gå upp tidigt men idag har jag gjort det. Jag får säga att jag tycker det är mysigt på mornarna när det är mörkt ute och tyst överallt, lite fridfullt sådär. Har nog saknat tidiga mornar litegrann.

Dagen ska börja med återbesök hos min läkare och förhoppningsvis har han fått låna Harry Potters trollspö och kan snabbt och enkelt trolla bort mina onda diskbråck. Sannolikheten är väl inte stor utan snarare fortsätta med sjukgymnastik, förlängd sjukskrivning och lite mer värktabletter.

Igår kväll ville Bond inte ligga i min ände av soffan efter att jag varit dum och smörjt honom med lite salva. Han låg på Thomas kuddar och saknade sin "pappa" i flera timmar med lite ynkliga pip mellan varven (elände att pappsen måste jobba ibland). Bättre gick det när vi gick och la oss och man bara lyfter på täcket så kryper han ihop tätt, tätt intill magen på en. Bauer lägger sig på min huvudkudde och verkar lite förvånad och stött när jag vill att han ska flytta en liiiiten bit så att jag får plats med huvudet på ett hörn av kudden i alla fall ;-)

Smålandstur

Igår åkte jag ner till Aneby för att hälsa på mor och far lite och passade på att titta på lillebrors husbygge. Så fint hus, och stort, och så bra valt till omgivningarna. Mycket imponerande!

Före tittandet på husbygget hann jag och mamma givetvis med en liten tur till Annibris och hittade ett linne i alla fall att inhandla. Så lite god lunch och lite stickning.

Storasyster kom också på lite eftermiddagskaffe och hon hade sytt en jättefin liten påse i jultyg som jag ska ha mitt lilla sticke i :-)

På kvällen blev det självklart grillad korv i öppna spisen.

Efter hemkomst har jag hunnit sova nån timme, känns lite i ryggen att jag kört bil längre.. Så har jag precis gått en timme på mitt band och nu blir det kvällsmat alldeles lagom till när morden i midsomer börjar.

Så en femplushelg för mig :-)

Morgontankar

Igår var det en sådan där helt onödig dag däckad av migrän. Var uppe en kort stund mitt på dagen och tog en kopp kaffe sen sova igen och vid halv fem masade jag mig upp. Helt bortkastat!

Tyvärr var det igår morse vi hade tid på vuxenhabilitering med Jossan så maken och hon fick åka själva till det mötet. Grämer mig lite eftersom detta (också) är något helt nytt och man vill inte missa all information. Thomas fick med lite informationspapper hem och gårdagen var ett startmöte där de nu ska utreda vilken hjälp just Jossan kan behöva från dom.

Just nu har hon bara boendestöd. Hon började ju på sysselsättning men det blev lite för mycket på en gång så ska ha bara boendestöd under någon månad och sedan börja med sysselsättning igen. Det är klart att hela världen vänds upp och ner för henne med all aktivitet på en gång men över tid kommer det nog bli väldigt bra.

Idag ska jag jobba på eftermiddagen och det är en föreläsning om friskvård som står på schemat. Jag tycker om att lyssna på roliga föreläsningar men tyckte först att detta, ihop med alla andra möten, tar så mycket av min lilla, lilla arbetstid. Fast man ska ju ha lite roligt också :-) När jag bara jobbar 25% hinner jag inte med mycket mer än att pussla in alla möten i schemat. Förhoppningsvis kommer jag snart att öka till 50% så det känns som man får något gjort i alla fall.

Ryggen har blivit lite bättre men känns som det har fastnat nu och inte händer något. Jag undrar om jag någonsin mer kommer kunna sitta på en stol mer än korta stunder. Sitter jag för länge kommer jag knappt upp och det känns som svanskotan ska explodera. Då var det det däringa med tålamod igen....

Såg ett så bra foto på facebook som jag tyckte passade mig idag.

Åksjuk

Jag tjatar ju lite om mitt nya beroende, löpbandet här. Är väl fortfarande i chock över att jag av alla människor kan bli beroende av träning ;-) Upptäckte något roligt för ett par veckor sedan. Jag brukar oftast blunda när jag går eller titta lite rakt fram, men mest blundar jag och har jättehög musik på i hörlurarna (ja, mamma, jag förstör hörseln). Så kom jag på den smarta idén att be maken sätta på bildspel på datorn på alla bilder som ligger här i minnet och skräpar så kan jag roa mig med att titta på detta samtidigt som jag promenerar. Det var väl en trevlig idé? Icke sa Nicke, efter en kvart var jag helt åksjuk!!!! Så det finns visst en anledning till att jag blundar när jag går. Jag har inte tänkt så mycket på det men förmodligen har jag på ren känsla blundat för hjärnan kanske vet om att jag bli åksjuk annars? Men är det inte otroligt konstigt att man kan gå och bli åksjuk på ett löpband? Å andra sidan blir jag åksjuk av att stå still på en brygga och det är ju helt knäppt det med...

Löööv

Detta blir första året sen vi flyttade till vårt hus som jag inte får kratta löv på hösten :-(
Lövkrattning är min favoritsyssla med trädgård. Det är så härligt att stå ute fina höstdagar med den underbara luft det är då och kratta lite. Tycker nog om det så mycket för att det är ju som att städa ;-)
Gick och strosade i trädgården härom dagen och tjurade för att jag inte kan kratta. Dumma, dumma diskbråck!!! Så även denna arbetsuppgift blev mannens i år... Det är krångligt när det finns massa saker att göra som man inte kan göra. Tack gode gud för att det finns garn och stickor :-)

För övrigt har vi upptäckt att de jättefina plankorna vi byggt altan av är totalt glashala nu när det är frost. Bättre med lite sämre kvalité så de är lite skorvliga uppenbarligen. Nu kommer maken få lägga ut matta ett par gångvägar på altan för det är lätt att räkna ut vem av oss två som annars kommer halka ikull och bryta någon lämplig skelettbit (att bryta något har jag verkligen inte tid med).

Upp och ner, ner och upp

Det var ett märkvärdigt virus jag har som gör mig förkyld. Ena dan jättetäppt, nästa dag är man frisk, dagen efter det är man hes och hostar och sen är man frisk igen. Bestämd dig ditt dumma virus och åk till nån annan istället! Det är spännande varje morgon och vakna och upptäcka om man är frisk eller förkyld och på vilken del förkylningen satt sig på den dagen. Det är väl tufys som kommit till byn kan jag tänka mig.... Jag ska bara bli blå i ansiktet också ;-)

Jossan har varit här över helgen och på långpromenaden med hundarna igår upptäckte vi (till min förtjusning i alla fall) att kossorna var borta från heden så man kunde ut och gå där lite. Jag tycker väldigt mycket om att gå med hundarna på heden, de kan springa lösa då man på långt håll ser om det kommer någon (då får man koppla sin farliga pitpull så han inte äter upp någon). Bauer är ju alltid lös i skogen men pitpullen har vi alltid i koppel där eftersom man inte vet vad man möter vid nästa krök. Hundarna var överlyckliga över att få rusa lösa båda två och helt slut efter den promenaden, lagom smutsiga och leriga också...

För den delen hade jag lust att låta Mr Bond nafsa lite på någon av alla de förbaskade ungarna som under flera dagar varit och bankat på dörren för att tigga godis. Kanske ska föräldrar lära sina barn att man knackar en, kanske två gånger, sen går man om ingen öppnar. Man står inte i fem minuter och plingar på klockan och bankar på dörren! Så är det kanske lämpligt att gå till de hus där det är halloween-pyntat också för den delen?
Oj, sicken tjurtant jag lät som nu :-( men jag tycker det räcker med påsk och lusse och vill inte riktigt ta till mig den här nya "högtiden" och "fira" på det sätt som görs idag. Alla helgons dag betyder något helt annat för mig än att klä ut sig och gå runt och tigga godis. Sur-tant var ordet sa Bill, just det sa Bull.

Och i vilken berättelse finns Bill och Bull med i? Inte är det morden i midsomer i alla fall som jag snart ska sätt mig och titta på.

Bihålor och billarm

Jag har ju bihålor... Efter att varit förkyld i omgångar under en tid så bestämde sig eländet för att krypa upp i den ena bihålan igår och täppa till där. Nu blir det lite extra jobbigt eftersom jag inte vågar mig på att äta penicillin för magen. Skit är det med dåliga bihålor och ännu sämre tarm.
Först trodde jag att jag hade fått migrän sent igår eftermiddag vilken var väldigt konstigt eftersom jag alltid får migrän på natten. När jag vaknade idag på morgonen begrep jag direkt att det inte vart migrän utan en bihåla som var igenkorkad. Nu blir det massa nässpray och böner för att få detta att läka ut av sig själv. Jag ska INTE testa att ta tigersalva över bihålorna igen... Har man provat den salvan en gång i ansiktet och upptäckt att det inte var någon bra idé så gör man inte om det (man skulle också kunnat läst på bisedeln att salvan absolut inte fick användas i ansiktet eller nära ögonen).

Så vet vi också att vårt billarm fungerar, eller inte fungerar kanske jag ska säga. Det har tjutit till och från hela förmiddagen vare sig bilen varit låst eller inte. Någon tjuv har nog inte heller varit i närheten däremot har det regnat kraftigt, och åskat ordentligt! Kanske blev bilen så rädd för åskan och ville påkalla uppmärksamhet att den vill in i garaget? Grannarna är nog ganska trötta på detta just nu ;-)

Annars har veckan bjudit på jobb mån-ons fulltecknat med utbildning så inte nog med att det är täppt i bihålan, hjärnan är också fullproppad. Ibland tycker jag att jag ska skynda mig att öka upp min arbetstid så fort ryggen känns lite bättre men efter att varit två heldagar förstår jag fullständigt varför man ska skynda långsamt med diskbråck och muskelinflammation. Det har gjort väldigt ont i ryggen men eftersom jag med heldagar inte missade utbildningen var det värt det. Går ju köra på lite också när man vet att det kommer fyra vilodagar på raken sen. Eftersom det nu blev tok med bihålorna kanske det blir för mycket vilande nu på dessa dagar och det är inte heller bra för ryggen. Ibland vet jag inte hur man ska vända sig för att få ordning på kroppen när det krånglar i varenda ände?

Var det inte så att livet skulle börja efter fyrtio? Gällde det bara fram till fyrtiofem och sen rasar hela skiten ihop? Man hör ju också att femtio är det nya fyrtio. Betyder det att livet börjar efter femtio då? Jag är lite trött på den dåliga funktion det är överallt i kroppen på mig nu och det känns ibland som jag inte orkar med en enda dag till för lite undrar man ju vilken sjukdom ska jag vakna med imorgon? Läkaren sa att kroppen för närvarande är så nedsatt att jag får räkna med mycket infektioner och trötthet. Jättekul! Verkligen! Jag hoppas att jag om några år kan se tillbaka och klappa mig själv på axeln för att jag orkade ta mig genom en lång jobbig period. Just nu med sprängande värk i ena bihålan, ryggen lite sisådär, magen inte på sitt bästa humör, ja då känns det lite tungt.

Nu ska jag väl inte gräva ner mig i elände utan en glädjande sak är att det sista med allt papperarbete för att få igång Jossans ersättning från (den mycket bra och med så trevlig personal och allt speciellt i telefon) myndigheten försäkringskassan är klar. Alla möten med kommun är också klart och det är igång både med boendestöd och sysselsättning. Nu börjar jobbet för henne att komma in i livet med folk kring sig och det lär väl bli en berg och dalbana men jag och Thomas kan nu ta ett kliv bakåt och vara föräldrar. Det känns väldigt skönt. En stor tung sten som jag kan lägga bort från min ryggsäck nu med allt det andra och ägna mig åt det jag kan, att just bara vara mamma :-)

Garn

Inte nog med att jag fick åka till vår lilla affär här i byn igår, det blev även en sväng till Skövde sent på eftermiddagen. Det var lite kris med garn här till strumpestickandet så maken var snäll och följde med till ica-maxi där de har en hel hylla full med garn. Väldigt många av de sorterna ramlade ner i min kundvagn... Var bara att be maken inte säga något över mängden (och vad det kostar) utan vara glad för hans fru är nöjd och sitter tyst och snäll i soffan på kvällen och stickar och inte gnäller över tråkiga tv-program eller annat ;-)

Dubbelt upp

Man kan ju undra varför man bara ska ha ett diskbråck när man kan ha två? Heter man Hillevi så kör man med dubbelt ont.

Jag hade ju lyckats övertala mig själv om att jag bara hade lite inflammation i musklerna, fast det har jag visst också....

I alla fall skönt att få svar på röntgen och en förklaring till varför jag har så ont. Just nu blir det fortsatt sjukgymnastik i två månader sen en koll igen om det förbättrar sig eller inte. Jag har ju blivit bättre av sjukgymnastiken men nu när jag legat däckad i hög feber och förkylning så har jag väldigt mycket mer ont i ryggen igen. Tydligt tecken på att sjukgymnastik och rörelse hjälper och att sängliggande gör det värre! Just nu känns ryggen som den gjorde för ett par månader sedan. Hemskt mycket aj :-(

Feberfri sen i torsdags och börjat lite, lite på mitt löpband igen. Går så jättesakta i knappt tio minuter och gör det några gånger om dagen. Igår kom jag hela en och en halv km på 60 min, så då förstår ni hur sakta bandet rör sig. Brukar annars komma 6,5-7 km på 60 min. Så just denna statistiken för jag inte in i min träningsbok. Svar JA, givetvis för denna byråkrat en bok över sin träning, eller bok och bok, snarare ett excelblad...

Jossan är här över helgen och hjälper sin skröpliga gamla mor med hundpromenader när maken jobbar. Ikväll ska det visst bli pizza till mat. Thomas brukar passa på när Jossan är här att bestämma pizza till middag. Jag är inte överdrivet förtjust i pizza men två mot en...

Nu ska jag bege mig till affären här i byn. Jag har inte varit utanför dörren på hela veckan så det ska bli riktigt spännande att få åka på "utflykt" :-) Syskonbarn reser runt halva jordklotet och jag tycker det är kul att få åka till affären här i byn...........

Tokhögern

Läste något så roligt i tidningen för några dagar sedan om den så kallade tokhögern i USA. Detta land som är ute och krigar för demokratin i olika delar av världen, är inte speciellt demokratiska på hemmaplan. Där motarbetar de demokratiska beslut för att inte just de håller med. Demokratiskt???

En av medlemmarna i denna tokiga skara vill undersöka en konspirationsteori (förmodligen kostar denna utredning mååånga pengar). Konspirationsteorin går ut på att alla flygplan i USA släpper ut kemikalier i luften som gör att det går att kontrollera människors tankar. (detta ska tydligen ha gjort att Obama lyckades bli president)

Jaha...

En annan har klart för sig att Jihadister skickar gravida kvinnor till USA så att dessa små terrorbebisar ska bli amerikanska medborgare. (man borde väl märka det vid tullen om det ramlar in massa gravida kvinnor stup i kvarten)

Jomenvisst...

En tycker att homosexuella ska förbjudas likväl som de som gör det med djur. (sannolikt gay men uppfostrad till att inte vara det)

Hmmm...

En anser att miljöarbete, prat om global uppvärmning är vodoo. Ett sätt att skrämma och kontrollera människor på. (kanske kan titta på några bilder tagna från rymden på jordklotet nu och för 30 år sedan)

Jorå...

En anser att skatt på solarier är fördomsfullt mot vita människor som vill bli solbrända och att det ska likställas med rasism. (rasism är ett populärt ord, går att använda till allt)

Öhhh....

Nu vet jag inte men det känns som att vi i detta land försöker hålla våra värsta tokar inspärrade på hospital inte sätta dom i någon styrande ställning...

Prosit

Satt jag inte igår och var lite positiv i mina planer på att ryggen sakta blir bättre och hade klart för mig hur jag tänkt att öka upp min arbetstid?

Det var visst onödigt!

Idag vaknade jag med fina rosor på kinderna och det är inte för att jag solat, snarare en rejäl temperaturhöjning i kroppen helt sådär utan anledning. Eller, anledningen var visst för att jag också blivit väldigt mycket mer snorig och lite grötig i halsen. Har känt mig lite ruggig i helgen men tänkte att det var för att det var så hösttråkigt regn och rusk ute.
Tillbringar väl några dagar nerbäddad då med antiförkylningsmedel och nässpray och febernedsättande.

Jag tycker inte om folk som säger - ska det aldrig ta slut med elände!!! Måste ändå erkänna att tanken slog mig idag på morgonen, men man får helt enkelt vifta bort negativiteten, bryta ihop och komma igen istället.

Nu har jag plockat fram en skål med massa pyttesmå pärlor (som jag haft i min ägo närmare tio år). Det var väl då det började bli lite inne att göra sina egna smycken. Jag insåg snabbt att sånt pill och skit var jag inte bra på. Nu ska jag under morgondagen ändå göra ett nytt försök. Har sett en sida som gör jättesnygga långa halsband som man kan hänga sitt Id-kort i (har ett sånt på jobbet som gör att jag kommer in och ut genom dörrar och utan den kan jag inte låsa upp min dator). Tänkte att jag, som är så himla duktig på allt, minsann nu ska pilla ihop mitt eget långa halsband till mitt kort. OM jag lyckas med detta kommer en bild på underverket inom kort. Mest sannolikt åker pärlor, lås och skiten ut i soporna och jag vill sen aldrig mer höra talas om att göra sina egna smycken!

Prosit på er

Akta tårna

Här ser ni mitt fina nya löpband. Givetvis såg linslusen Bauer till att hålla sig i närheten för att vara med på bild ;-) Nu har jag gått så mycket att jag fått sådana blåsor på tårna så får tejpa massvis före jag går. Hr ett par väldigt bra skor men kanske får åka och prova ut några andra? Läste ju i veckan att en hund åt upp tårna på sin husse någon natt för att de var inflammerade eller något sådant (läste inte så noga för det var äckligt). Jag kanske ska sova med strumpor på nu så hundarna inte börjar äta upp tårna på mig nu?

Igår var jag och Jossan och gick med hundarna i Petersburg i Skara. Det var längesen jag var där och gick och hade nästan glömt hur trevligt det är. Hundarna tyckte det var fantastiskt spännande att få ett helt nytt område att pinka in. Förvisso gick jag där ibland med Bauer när han var unghund men det är ett par år sedan. De var helt slut sen och låg utslagna i soffan.

Annars har denna veckan bjudit på två dagar migrän ons-tors. Det är helt värdelöst och när man har ont i ryggen är det ännu mer värdelöst att ligga och sova drogsömn av migräntabletter. Nu är det i alla fall en månad till nästa gång om inte klimakteriet bestämmer sig för att gå över under de kommande veckorna. Det förbaskade "klimatet" är inte så speciellt roligt heller när man ibland blir alldeles kokhet. Så migrän och värmeböljor i kroppen får man visst stå ut med när man är hormonell.
Där stod det att många kvinnor blir deprimerade och får ålderskriser i och med att en fas i livet är över. Tänk, jag kommer inte sakna det ett dugg! Eftersom livmodern är väck sen många år tillbaka så är det bara migränen kvar varje månad. Och vem sörjer att något sådant tråkigt kommer försvinna?

Kommande vecka ska jag fortsätta med att jobba 25% och tänker sedan öka till 50% veckan därpå och jobba så ett par veckor för att sedan öka till 75% någon vecka och sen full tid. Ska bli väldigt skönt och ryggen blir lite, lite bättre för varje vecka så räknar med att jag om fyra veckor kan jobba heltid igen och att allt flyter på och att tyfus inte kommer till byn :-)
Har kunnat minska lite på värktabletter också. Jag blir så otroligt trött av dessa tabletter och sover mycket mer än vad jag normalt gör. Så trots klimakteriet och nyss genomliden migrän så sitter jag här denna gråa, regniga och tråkiga söndag och känner mig positiv?!?? Jag är nog vaccinerad med en högaffel ändå...

Löp

Mitt kära promenadband gick ju sönder och maken lämnade in det för lagning, vilket skulle ta några veckor minst. Utan band kan jag ju inte vara och jag behövde ändå byta upp mig till ett starkare band för jag går länge och stundtals fort. Så ett alldeles nytt fint löpband står här nu ;-) Möjligtvis kan vi sen lösa det så att vi byter in det gamla mot det nya annars får vi väl lägga ut en annons på blocket (kanske ska vänta till efter nyår då när alla ger massa tokiga nyårslöften om träning).

Jag fick aldrig tid/hastighet att stämma på mitt tidigare band och förstår nu att den var snäll och visade längre än man verkligen gått. Detta bandet visar rätt och är faktiskt trögare att gå på också i och med att det lutar lite. Idag var fjärde dagen jag gick på det och har fått in tekniken nu på hur jag ska hålla i dessa armstöd som heller inte ser likadana ut.
Märkligast av allt är väl ändå att jag, moi, har blivit beroende av att gå en timme på ett band??? Det skulle nog ingen gissat sig till att det skulle bära till så ;-)

Förhoppningsvis kan min rygg snart sluta vara dum så man kan öka takten lite och börja öva sig på att springa. Och med springa menar jag typ lufs-jogga sig fram... Har väl en liten baktanke att jag till våren ska kunna springa i skogen (där ingen ser min vackra lufs-jogging-stil) men hundarna. Lillfisen är ju den som har begåvats med massa överskottsenergi så springrundor vore nog väldigt bra träning för honom.

Höstpromenad

Idag har det varit en alldeles underbar höstdag. Det är tur att hösten för med sig vackra färger så man kan njuta av naturen och inte bara vara deppig för att sommaren är slut. Tänk om alla löv bara ramlade av på en dag och sen var det mörkt, grått och tråkigt. Även om jag är sommarmänniska så har faktiskt varje årstid sin tjusning (förutom ruskiga regniga blåsiga dagar eller när det är jättekallt eller när det töar och är slaskigt och lerigt) Man kanske ska uttrycka sig så att varje årstid har sin tjusning men inte alla dagar i varje årstid?

Så här vackert var det i alla fall här i byn denna dagen :-)

Brända band och rörliggande

Igår var vi i storstan Göteborg för "nöjet" att bli inkörd i ett rör och magnetröngtad. Det var sannerligen inte roligt att åka in i röret. Nu verkade de vara vana vid lite halvt hysteriska fruntimmer så det blev några cm åt gången och lite ojande och till slut fick jag en lapp för ögonen och åkte in bara... Det var sen bara att knipa ihop ögonen och låtsas att man låg i en solsäng nånstans (det fläktar lite varm där inne i röret).

Lite problem hade vi med att hitta. Jag hade skrivit ut fina kartor och maken körde efter gps... Nu var den väl inte uppdaterad så efter lite turer i industriområde och nåt villaområde var vi väl i alla fall i rätt det av Göteborg (det gick för fort för att ens försöka se vad gatorna hette så mina kartor hade jag inte behövt slösa papper på). Hittade parkeringsplats direkt och letade fram stället vi skulle till så vi var på det klara med vart vi skulle sen, för först skulle det fikas. Strosade och letade efter fik som vi sen hittade ett och det var väl gott kaffe men inte något speciellt urval bland goda kakor och så. Tänk om vi hade strosat lite till för det fanns verkligen ett café i varje gathörn! Man kanske inte hade behövt kasta sig in på första bästa men till vårt försvar så regnade det också. Så fanns det massa frisörer också, så i området Haga så fikar man och friserar sig uppenbarligen väldigt mycket.
Jag och Thomas gick runt och förfasade oss över hur hemskt det skulle vara om vi av någon anledning blev tvungna att bo där. Jag skulle få panik över att bo i en storstad, bara asfalt, gator, bilar och massa, massa folk överallt. Herregud vilken lantlolla jag låter som ;-)

Varmt blev det även hemma i förrgår när jag gick på mitt promenadband. Det luktade bränt i hela huset resten av kvällen och idag så startade det inte :-( Som tur är har jag ju skaffat mig en mycket händig make som kunde skruva isär och lokalisera felet (fläkt i motorn som gått sönder). Med tre dagar kvar på garantin så gick den verkligen sönder rätt dag, hade varit försmädligt om den gick sönder nästa vecka.

Så har jag ju jobbat 25% sedan i måndags. Märks att jag varit hemma i fyra veckor, det händer massor på jobbet hela tiden. Man får helt enkelt ta med sig lite dokument hem och ligga i soffan och läsa sen för det hinner jag inte på de stackars två timmarna. Jag skulle väl mycket väl hinna att göra det men nu är det så att jag varit så våldsamt sugen på att prata i telefon de timmarna jag är där istället för att läsa ikapp, det får jag göra hemma istället.
För mig är det så att jag inte bara saknar arbetskamrater, rutin och det utan även kundkontakten när jag är hemma. När man är van vid många samtal varje dag i jobbet blir det förmodligen för mycket prat man samlat på sig hemma som måste ut. Finns väl många arga och otrevliga man pratar med men det vägs upp massor av alla de trevliga (som är övervägande delen av kunderna) och de man verkligen kan hjälpa. Det är ett så himla tacksamt jobb när man lyckas få någon att förstå hur det funkar och hur glada de blir över att man tog sig tid att förklara :-)

Märkligt är hur trött jag blir av dessa två ynka timmar om dagen. Det är nog mest att här hemma är det tyst och på jobbet är det surr hela tiden. Bilresorna är däremot lite besvärliga för ryggen. Bilsäten är formade precis så de ska trycka just där man har ont tydligen. Eftersom mitt högerben är lite dumt så blir det lite besvärligt med gasandet och bromsandet. Jag löser det genom att ha gas i botten hela tiden ;-)

25%

Idag ska jag äntligen börja jobba lite. Förvisso bara 25% men det är ändå stor skillnad mot att ligga hemma hela dagarna och ha ont i ryggen. Räcker nog bra med den lilla tiden till att börja med. Det är väl inte så besvärligt att jobba en stund men mitt jobb ligger ju inte granne med mig så jag måste köra bil en halvtimme först, det är lite mer besvärligt när man har en dum rygg. Är i alla fall bra mycket bättre i ryggen nu än för en månad sen så träningen jag kör ger ju önskat resultat.
På onsdag ska jag ner till Göteborg och ta fina invärtes bilder på kotor och diskar och se om det är något sådant som inte är helt som det ska. Jag tror ändå på att min svanskota på något sätt växt ut och blivit lite för lång (det känns så i alla fall). Det är visst inte medicinskt möjligt men man vet ju aldrig ;-)

26

Det är inte klokt att jag kan ha ett barn som är 26 år!!! Jag är ju inte sådär jättemycket äldre nu än när jag fick henne ;-) Jag är annars ganska bra på matematik men just detta får jag inte riktigt att stämma...

Efter välbehövlig sovmorgon har vi firat dagen lång. Josefine fick bra hjälp vid paketöppnandet av Bauer och Bond. Eller, hjälp och hjälp. Hmmm. Josefine var i alla fall nöjd med innehållet i paketen (även om hundarna tyckte det var märkligt att det inte fanns en endaste liten leksak till dom eller en liten korvabit och tugga på). Det är inte lätt att handla något till en 26-åring som faktiskt har (nästan) allt, möjligtvis är hon något yttepyttelite bortskämd.

Mormor o morfar och moster Affi kom hit under eftermiddagen och fick lite mat och tårta. Så skönt i solen att vi kunde sitta ute på altan och njuta en stund med.

Nu är det snart mitt i natten och denna gamla skröpliga mamman får gå och lägga sig bums meddetsamma.

Broderi och regnbåge

Då har denna veckan också snart runnit iväg. Tycker väldigt mycket om att jag tog hem lite arbetspärmar och fått en hel del nyttigt påläst. Jag hoppas kunna börja med två timmar om dagen om några dagar. Blir bättre med den träning jag fått från sjukgymnast och går på mitt promenadband. Att gå på promenadband är för övrigt beroendeframkallande. Vem hade kunnat tro det? Att jag!!!! Tyvärr tog jag ett ordentligt felsteg igår och haft himla ont i natt så idag får bandet vila lite.

Annars broderar jag lite. På kortet här ser ni hur det går till och det är även svaret till varför det blivit så himla lite broderat de senaste åren. Samtidigt som man ska hålla i broderiet och ha mönstret i knät och trådar och sax lätt tillgängliga, så har man även två små hundar trängandes i knät samtidigt. Det går men är ganska knöligt... Det är också svaret till varför det blir så himla många strumpor stickade. Det är ju bara att sticka på när man inte behöver läsa mönster och då kan jag ha hundarna i knät utan att det gör något. Vilken tur att mina arbetskamrater vill ha raggsockar till julklapp i år igen :-)

Och när jag broderat färdigt för dagen kan man få krypa upp ordentligt och bli klappad en stund :-)

Dagens promenad lyckades vi pricka in samtidigt som dessa två fina regnbågar visade sig på heden. Det var inget att bli till sig för visst, för någon minut senare kom regnet... Vi hann väl lagom hem så hade det regnat klart. Vackert börjar det bli ute nu med alla höstfärger. Måste ut med min riktiga kamera och dokumentera även denna höst. Kan ju tänkas att bladen ser lite annorlunda ut än tidigare höstar ;-) Maken tycker det är stölleprov att flänga runt med en kamera och fota allt möjligt och omöjligt...

Om man går riktigt mycket på hälsans stig så kanske ryggvärken försvinner???

Studiebesök och vägledningar

Då har en ny vecka startat och idag var jag med Jossan på studiebesök där hennes kommande sysselsättning är. En verkstad med inriktning i olika konstnärskap med en tillhörande butik. Jag blev väldigt imponerad över utbudet i den lilla butiken. Jättefin glaskonst, skålar och smycken och massa annat i glas och keramik. Fanns även textil och korgar och allt sånt där som brukar finnas i små presentbutiker. Och detta har man inte haft en aning om!!! Butiken hade visst öppnat för någon vecka sedan, fanns tidigare men låg utanför stan. Kanske därför man aldrig har sett den.
Unik Butik heter den och här kommer jag i framtiden att köpa presenter.

I samma lokal har de även bageriverksamhet, och det kändes på doften... Mmmmmmm

Jossan tyckte det verkade bra och kommer börja tre dagar i veckan, två timmar varje gång. Till att börja med i två olika rum med olika arbetsuppgifter i vardera rum. På onsdag väntar möte med boendestöd. Detta måste ju komma igång först så det blir lite ordning på vardagen och någon som följer henne och ser till att hon kommer till sin sysselsättning.

Själv har jag under eftermiddagen fastnat i vägledningen om bostadsbidrag, och det är mycket roligare än det låter :-) men massa periodiseringsfondar och sånt för egna företagare behöver jag läsa ett antal gånger till innan polletten ramlar ner. För att inte tala om lantbruksfastighet/arrende och annat man kan bo på. Lite att bita i men timmarna rann iväg snabbt :-)

Imorgon ska jag börja med försäkringstillhörighet och regler inom EU. Det är VERKLIGEN något att bita i det............ I alla fall kul med något annat än romaner/stickning/broderi, en känsla av verkligheten istället.

Ryggen har blivit yttepyttelite bättre. Några mornar nu har jag inte behövt rulla/krypa ur sängen. Jag har kört på ganska bra med träning och det är visst så man ska göra, försöka strunta i att det gör ont och slita på. Inte med vad som helst kanske men med det som sjukgymnasten har visat.

Om någon undrar så var det precis så här jag såg ut när jag låg på stranden på Korfu

Ännu en vecka

Då var det redan fredag igen. Jag som hade sån ångest över att bli sjukskriven igen fattar inte hur jag lyckats få tiden att gå. Styr upp mina dagar med handarbete varvat med läsning och hundgosande.
Har också fått tid för att ta några fina bilder på min rygg om två veckor. Detta är på nån klinik i Göteborg och man ska ligga i ett rör. Kul för en som inte tycker om trånga utrymmen ;-)

Igår var jag en sväng på jobbet och fick med mig några pärmar hem så nu har jag massa att läsa genom och plugga på lite. Känns himla skönt. Jag tröttnar på romaner och vill ha lite byråkrat-text att läsa istället. Plus att jag då känner att jag gör något vettigt. Det är sådan känsla som behövs när man är hemma och till ingen nytta.
Ryggen är väldigt upp och ner i värk. I natt hade jag så ont så jag inte kunde sova och tog mig knappt ur sängen i morse, medan det andra stunder bara gör lite lagom ont. Inte för att jag märker att jag gjort något extra när jag har jätteont utan det är bara ryggen som är dum, jättedum!!!

Vår fredagsmysmiddagar från restaurang som jag skrev om tidigare kommer vi att inta på lördagar istället. Thomas börjar jobba klockan sex på fredagskvällar och han tyckte inte det var kul att åka iväg proppmätt. Nu är maten inhandlad och får stå i kylskåpet tills imorgon.

Nu ska jag plåga mig en timme på mitt motionsband. Eftersom jag har riktigt skitont idag så kommer det att bli en plåga. Får spela riktigt hög musik i lurarna för att överrösta smärtan...

Möten

Igår var jag inne i stan och klippte till mig lite. Välbehövligt med lite omskötsel av kalufsen efter massa sol och salta bad i sommar. Fick tid även för Jossan så jag var med henne idag och hon fick en ny fin frisyr. Inte alla som behöver följa med sitt 26-åriga barn till frisören men det är som det är...

Vi var även på nytt möte idag med boendestöd och med var även ledaren för den sysselsättning Jossan kommer att få. Jag är fortfarande helt förundrad över all denna hjälp som finns. Lite i taget så lättas den där bördan som jag har liggande på mina axlar. Jossan ser nog fram mot all förändring som kommer att bli med skräckblandad förtjusning (om man nu kan uttrycka sig så i detta fall). Det är både; äntligen händer något och; helvete, det händer något!!!!
Redan nästa vecka ska vi på ett första besök till lokalen där sysselsättningen finns. De kommer att hitta någon arbetsuppgift som passar just Jossan. Detta mötet kommer vi också att vara med på. Senare under veckan ska det komma hem personal från boendestödet och ha ett möte hemma hos Jossan. Då kommer jag nog bara vara med en liten stund i början, så de får lära känna Jossan utan att jag ska sitta som en hök och vaka. Det blir nog också lite träning med att släppa taget för mig när man nu under de senaste året fått hålla i alla trådar.

Mitt ryggelände är rent förfärligt vissa stunder! Tog i lite för hårt i förra veckan med ryggövningar och har nu haft jättesvårt att sova och vaknar av att det gör så ont och det är knappt jag kan rulla runt och byta ställning. Har nu tagit det lite lugnare men detta är så eländigt långtråkigt! Försöker nu styra upp dagarna lite med broderi/stickning/läsning/träna in nya trix med hundarna/tv/vila. Jag är så van från jobbet att dagarna är schemalagda och jag tycker ju om när saker är uppstyrda. Att gå och vara sjukskriven är rena rama hippielivsstilen och det passar inte riktigt byråkraten här.
Ska åka till jobbet mot slutet av veckan och få med mig lite pärmar hem där jag vet att det behövs styras upp med lite färskare vägledningar och sånt. Det hinner man aldrig med på jobbet så nu när jag kom på den smarta idén att jag kan pilla med detta hemma så blev det lite roligare direkt.

Egentligen skulle jag behöva röja i min garderob och stuva bort lite sommarkläder och få fram höstkläder men det är alldeles för mycket böj/sträck/lyft så det går inte. Ryggelände....

Omodern

Fick ju en alldeles sprillans ny dator för ett tag sedan och med den senaste versionen av windows. Den versionen är helt värdelös eller så är det jag som är det ;-)
Tänkte att jag lär mig väl hur det funkar och det ser så modernt och snyggt ut. Nu ska jag tala om att jag skiter i att lära mig detta nya moderna och maken får vara vänlig att installera den versionen jag hade tidigare istället. Så helt omodern och oteknisk är jag uppenbarligen....

Har idag varit på lång skogspromenad med hundarna. Jag tror aldrig det varit så trafikerat i skogen som det var idag. Massa andra hundar, skrikiga ungar och gnisslande barnvagnar blandat med hurtiga människor med gåstavar. Allt detta som får min pitbull Mr Bond att gå igång totalt. Jag var helt slut i hjärnan av alla försök till fostran och ryggen hade nästan gått av innan jag var hemma igen. Tydligen var det lika tröttsamt för hundarna då båda sov gott sen hela eftermiddagen.

Ibland har det gått så himla bra med Bonds träning och vissa dagar känns det som man står på ruta ett igen och inte ett smack har fastnat i hjärnan på honom. Många grå hår får jag av denna unghund, men också lika många goda skratt :-) Har börjat träna lite spår med honom i trädgården och han är helt fenomenal på detta. Bauer tycker det är onödigt att spåra upp något när man bara kan vara gosig och vänta och säkerligen få det där goda ändå....

Lite vanligt pladder bara

Händer inte så mycket här som är värt att blogga om.

Var hos sjukgymnast och fick några få övningar att göra och möjligtvis så förivrade jag mig något så det har varit lite smärtsamt i några dagar nu. För övrigt försöker jag att schemalägga mina dagar här hemma med lite variation mellan läsning, broderi, stickning, promenader och ryggövningar. Tränar lite med hundarna i trädgården och småpysslar lite... Skittråkigt är det!

Igår var vi och hämtade mat på catering. Fick se på facebook att ett ställe i Skara säljer en "matkasse" fredagskvällsmiddag. Då är maten färdig, bara att värma. Huvudrätt och efterrätt för bara 139 kr och det var jättegott. De kommer att ha det varje fredag under hösten så vi kommer att lyxa till oss med detta varje fredag. Blir alltid lite kort fredagsmys här eftersom maken åker iväg och jobbar sen men trevligt att ändå få lite restaurangmat :-) Efter det att maken åkt roar jag mig med broderi och tjatar på hundarna att de inte ska leka med garnet eller kliva på mönstret...

En jättefin ros fick jag av maken igår också

 

Har varit på ett första möte angående LSS och boendestöd. Beslut om JA till detta har redan kommit och på tisdag ska vi på nytt möte för att träffa enhetschef för boendestödet och se vad just Jossan ska få hjälp med och när detta kan komma igång. Blev lite stressad nu när allt verkar gå så fort här, så i tisdags var jag och Thomas inne hos Jossan hela dagen och de två storstädade hennes lägenhet med mig som väldigt bra arbetsledare. Man vill ju inte att det ska finnas skit i hörnen om det nu ska börja komma hem folk dit ;-)

 

Det fanns mer saker inom LSS som vi har sökt och ett är rätten till meningsfull sysselsättning. Jag har alltid sagt att Jossan som älskar att sortera pärlor skulle passa perfekt att jobba på slöjddetaljer. Nu visar det sig att LSS har en verkstad där de utför arbete åt olika företag i Skara, och just slöjddetaljer är ett av de företagen. Så det kanske slutar med att Jossan får sitta och sortera sina pärlor till slut.

 

Så finns det även att man kan få en kontaktperson. Det är en person man bara gör roliga saker ihop med, gå på bio, fika eller vad man nu vill. Det blir ju så att för Jossan (och de med hennes diagnos) har väldigt lite (om några) kompisar. Det finns alltså ingen att göra roliga saker ihop med (mer än mamma och det är visst inte lika kul som det låter)....

 

Helt plötsligt öppnar sig en värld med massa rättigheter som man får ta del av. Helt otroligt. Känns som det börjar lösa upp sig lite i den knuten som varit under ett långt tag. Vi ska bara sätta eld i baken på hennes läkare med så det där läkarintyget blir skrivet och skickat någon gång. Jag undrar hur i hela fridens namn de klarar sig som inte har en mamma som ringer och kollar och fixar? 

Veckans planerade och oplanerade händelser



Då har vi kommit till lördag och det har varit ett antal möten denna veckan, både planerade och oplanerade som hållit mig sysselsatt.

 

Jag har sen i mitten av juli haft väldigt ont i ryggen, har trott att det är mina muskler som inte samarbetar efter ett par års "ansträngt läge" där bak. Har gått och dragit mig för att ta mig iväg till läkare för det kändes bara som att ja, då blir man sjukskriven och får lite tabletter och jag känner att jag kanske inte orkar med en sjukskrivning till nu.

 

Började därför veckan med ett besök hos en KBT-terapeut för att få lite hjälp med att få in de positiva sakerna i tänket när det känns lite motigt. Mycket bra möte och många saker vet man ju, men när man har vansinnigt ont så tar smärtan över hela hjärnan och det är omöjligt att vända på spiralen. Något att jobba lite på.

 

Nästa bokade möte jag hade var hos läkare i torsdags för att verkligen kolla upp vad det är med ryggen. Det var visst inte bara lite motsträviga muskler utan ett diskbråck. Mina närmast utslitna muskler har väl inte hjälpt till för att göra något bättre direkt. Var först hos läkare på vårdc och sen vidare till akut/ortoped på KSS. Blir ju tyvärr sjukskriven ett tag men så fort jag kommit igång med sjukgymnast (som ska ske direkt i början på nästa vecka) så kommer jag åtminstone kunna åka till jobbet två timmar om dagen.

Jag har stort behov av att få in lite rutiner i vardagen istället för att sitta och vänta på att allt möjligt och omöjligt i kroppen ska läka. Kommer bli ny bedömning om nån månad med magnetröngten och det tar väl ett tag och få ordning på en bråkande disk. Läkaren tyckte för övrigt att det vore underligt om ryggen skulle ha klarat sig utan minsta åverkan efter den ansträngning det varit under ett par år.

 

Så har han skrivit en till diagnos på remissen till sjukgymnasten som jag tänker förtränga helt och hållet!!!! Kollade upp både diskbråck och detta andra på 1177.se och det där andra drabbar folk i 60-70 års åldern. Hallå!!! 60-70 ÅR!!!!!!!!!!!!!

 

Så här fina är mina fötter på morgonen

 

 

Och så här fint har de svullnat upp under dagen och blir lite "klumpiga" på kvällen. Ganska mycket AJ

I söndags fick jag rycket och ställde mig och gjorde ordning ett antal grytor som fick stå och puttra för att sedan frysa ner i portionslådor. Drygt 60 portioner mat finns det nu i frysen :-) Det är oftast maken som lagar mat för närvarande och inte för att jag vill klaga på hans matlagning men det är möjligtvis så att min mat är lite mer varierad och smaksatt.

Så här om dagen när jag skulle släppa ut hundarna i trädgården så satt det en liten katt vid vattenskålen. Tyckte det var konstigt att katten inte sprang när hundarna kom ut och ännu konstigare att hundarna var så snälla och försiktiga och bara snirklade runt katten. När jag kollade närmare var katten mer död än levande. Den höll på att doppa ner nosen i vattenskålen i ett så jag trodde nästan den skulle drunkna. Jag skulle gissa på att den suttit fast i en brunn eller något för hela svansen och halva kroppen var som intorkad gegga i.
Som tur är så har de ett par precis sådana här katter i ett hus längre ner på gatan så maken gick dit och frågade om det kunde vara deras, och det var det. Katten hade varit borta några dagar så de kom direkt och hämtade den.

Så hann vi med en liten runda i skogen en dag och det älskar hundarna. Tyvärr har jag lite svårt att gå med dom nu men när ryggen är lite bättre så blir det många mer skogsrundor

Maken tyckte jag behövde piggas upp lite och hittade en nalle som såg lika ledsen ut som jag varit nu. Har harvat lite med att jag minsann skulle jobba halvtid och det har väl gått sådär...

Så här ligger vi och trängs och trivs på kvällarna

Igår var vi också på det första mötet gällande vad för hjälp vi får inom LSS till lilla Josefine. Det är verkligen en helt ny värld som öppnar sig för oss. Både att det finns så otroligt mycket man har rätt till och att det är mycket nytt att lära sig. Jättebra första möten, kommer bli några fler innan det är igång men vi börjar se ett litet ljus i tunneln nu.
Det finns boendestöd för att klara vardagen (och i det är alla de där sakerna vi bara gör utan att tänka oss för, som en med autism inte klarar av). Det finns rätt till sysselsättning, att man får ett "jobb". Som grädde på moset finns det kontaktperson man kan få, och det är en person som man bara gör roliga saker med som fika, bio eller vad man nu vill.

Det var allt tur att detta var veckans sista inplanerade möte så att man slutar med något bra istället för bara tråkigt, ont och jobbigt. I mammahjärtat känns det helt fantastiskt när man börjar fatta vad mitt lilla hjärta har rätt att få hjälp med. Under mötet så sas det också till oss att; ni ska vara föräldrar, mamma och pappa, det andra hjälper vi med till. Otroligt :-)