Upp och ner, ner och upp

Det var ett märkvärdigt virus jag har som gör mig förkyld. Ena dan jättetäppt, nästa dag är man frisk, dagen efter det är man hes och hostar och sen är man frisk igen. Bestämd dig ditt dumma virus och åk till nån annan istället! Det är spännande varje morgon och vakna och upptäcka om man är frisk eller förkyld och på vilken del förkylningen satt sig på den dagen. Det är väl tufys som kommit till byn kan jag tänka mig.... Jag ska bara bli blå i ansiktet också ;-)

Jossan har varit här över helgen och på långpromenaden med hundarna igår upptäckte vi (till min förtjusning i alla fall) att kossorna var borta från heden så man kunde ut och gå där lite. Jag tycker väldigt mycket om att gå med hundarna på heden, de kan springa lösa då man på långt håll ser om det kommer någon (då får man koppla sin farliga pitpull så han inte äter upp någon). Bauer är ju alltid lös i skogen men pitpullen har vi alltid i koppel där eftersom man inte vet vad man möter vid nästa krök. Hundarna var överlyckliga över att få rusa lösa båda två och helt slut efter den promenaden, lagom smutsiga och leriga också...

För den delen hade jag lust att låta Mr Bond nafsa lite på någon av alla de förbaskade ungarna som under flera dagar varit och bankat på dörren för att tigga godis. Kanske ska föräldrar lära sina barn att man knackar en, kanske två gånger, sen går man om ingen öppnar. Man står inte i fem minuter och plingar på klockan och bankar på dörren! Så är det kanske lämpligt att gå till de hus där det är halloween-pyntat också för den delen?
Oj, sicken tjurtant jag lät som nu :-( men jag tycker det räcker med påsk och lusse och vill inte riktigt ta till mig den här nya "högtiden" och "fira" på det sätt som görs idag. Alla helgons dag betyder något helt annat för mig än att klä ut sig och gå runt och tigga godis. Sur-tant var ordet sa Bill, just det sa Bull.

Och i vilken berättelse finns Bill och Bull med i? Inte är det morden i midsomer i alla fall som jag snart ska sätt mig och titta på.