Igång

Igår gjorde jag då min första arbetsdag sedan i januari, förvisso bara 50% men det räckte för att jag skulle vara helt slut när jag kom hem. Låg utslagen i soffan en bra stund innan jag kunde ta mig för att få något gjort här hemma (som att sticka lite...)

Men så otroligt skönt att känna att man är på väg tillbaka. Nu är jag ju vis av erfarenhet och vet att det kommer ta ett tag innan allt fungerar som det ska men jag har i alla fall börjat!!!!
Väldigt bra att börja på en torsdag också så att man kan få känna den där härliga fredagskänslan redan andra dagen man är på sin arbetsplats ;-) Bra med lite lugn start med bara två dagar.

Peppar, peppar, ta i allt trä som finns och håll tummarna med för att det ska fungera utan massa bakslag denna gången. Jag har även tagit det försiktigare än vad jag gjort tidigare. Det är ju trevligt att man ändå lärt sig något....

Planen är halvtid nästa vecka och förhoppningsvis heltid sen. Det som skulle passa så bra är ju att då blir de första heltidsveckorna lite kortare i och med att det är påsk och det faller bort lite arbetsdagar. Så för mig ligger det väldigt bra i tiden, bara allt fungerar som det ska. Peppar, peppar....

Köket

Ja, hur går det med vår köksrenovering egentligen?

Det har väl stått lite still under tiden jag legat och varit sjuk. Nu har jag så smått börjat igen med det sista som är kvar. Har satt en deadline till mig själv om att det ska vara klart på söndag. Jag inbillar mig ju ibland att jag är konstnär och håller på och skapar egna vackra (????) tavlor som ska upp på väggen. Oftast brukar ju mitt konstnärsskap sluta med att jag slänger hela skiten jag håller på med då det oftast liknar något ett barn kluddat ihop på förskolan, men har denna gången förhoppning om att det faktiskt kommer att lyckas.

Imorgon ska jag äntligen få börja arbeta halvtid igen. Det ska bli så skönt att få komma ut lite, få göra något vettigt och använda hjärnan. Kommer väl bli halvtid några veckor och förhoppningsvis så fungerar det så man kan komma tillbaka till heltid igen och allt återgår till att vara som vanligt bara.

Fast jag har ju inte varit helt overksam här hemma. Under tiden jag legat i soffan så har det blivit ett antal raggsockor stickade. Vad i hela fridens namn skulle jag göra om jag inte kunde sticka strumpor?????

Det är INTE vår

Har sett massa trevliga uppdateringar på facebook om vårtecken. Jag kan bara meddela att i denna byn är det ta mig f... inte någon vår alls, det är svinkallt. I lördags tog jag och maken en hemsk långpromenad med hundarna. Vinden var bitande så kall att det gjorde ont i kinderna, promenadvägarna är helt isiga och livsfarliga att gå på. Bevis finns på nedan kort om att det INTE alls är någon vår i denna byn.

 

 

 

 

Denna härliga isfläck på några meter måste man passera med risk för att ramla ikull och halvt slå ihjäl sig för att komma ut från vår trädgård till gatan för att börja sin promenad.

 Sen är promenadvägarna så här trevligt isiga och man får försöka hålla sig till kanterna där det finns lite snö att gå på.

 Ja, här har vi en bild på sjön. Det går inte ens se vart marken slutar och sjön börjar...

 Närbild på de allt ifrån våriga promenadstigarna.

Så skulle jag då ta några fina kort på hundarna när jag nu ändå hade med mig kameran ut. Har tidigare fått frågan om hur jag kan få så fina kort på hundarna. Jo, jag har en riktigt bra kamera men av 100 tagna kort så kanske jag sparar max 5 av dem, resten blir bara skitbilder.


Här har vi ett exempel när Bauer såg något spännande åt höger...

 Oj, då undrar Bond, vad var det???? Jag måste också kolla...

 Sen ett där båda åtminstone tittar åt samma håll, nämligen åt pappsen som viftade med lite godis i luften ;-)

 Jaha, då var det klart och vi får äntligen hoppa ner...

 

Jag tog nog närmare 200 kort på hundarna på bänken, men det är bara ett fåtal som jag sparat. Har en sådan bra kamera man kan ta seriebilder med, man bara ställer in på serier och ställer in skärpan, trycker ner knappen så smattrar det i kameran och den tar 5 bilder per sekund. Så många tagna kort blir det men väldigt få sparas. Fast jag tycker det är himla roligt att ta kort på hundarna. Ni kan ju gissa er till hur många det finns sparade i min dator :-)

Klantligt

Var på kss i torsdags och allt gick bra och snabbt där.

Sen åkte jag och maken och shoppade en liten stund och efter det kom vi på den goda idén att köpa med mat hem från Max som finns i Skövde. De har en kycklingsallad som är så himla god och framförallt, de har friterade lökringar som jag älskar!!!

Nu visade det sig att äta friterade lökringar när magen inte riktigt är i form och man har lite halvläkta operationsärr i tjocktarm och ändalykt, då ska man INTE äta friterade lökringar. Har haft ett helvete, rent ut sagt med mage och operationsärr efter detta. Nu börjar nog magen lugna sig lite men noterar nu i minnesbalken i hjärnan att jag aldrig mer ska äta lökringar då :-(

Om jag mot förmodan skulle äta detta någon mer gång beror det enbart på att jag genom åldern börjar bli lite senil och inte kommer ihåg vilket elände det blev.... men mest sannolikt är att jag inte glömmer detta.

Det är det tråkiga med de problem jag har, att alltid behöva tänka på vad jag stoppar i mig. Före jag opererades våren 2011 fick jag ju "bara" ont i magen men nu ställer det till med mycket mer besvär än så. Fast man lär sig att leva så också. I minnesbalken finns också inpräntat med STORA bokstäver att aldrig mer äta penicillin heller, för det var ju de kurerna som startade lavinen som slutade med ytterligare en operation.

Sammanfattning: Att aldrig mer äta friterade lökringar eller penicillin ;-)

Djursjukhuset

Idag har vi varit inne med Bond på djursjukhuset i Skara. Han har ju haft problem med magen ett tag då det med jämna mellanrum sprutat ur båda ändarna... sen är han ändå lika pigg som vanligt men har inte varit lika matglad som han normalt är.

Idag blev det undersökning, röngten, blodprov och vi fick med oss lite burkar hem som vi ska samla lite avföring i och lämna in. Röngten visade att han hade tjocka tarmväggar och det stod lite mer gasfickor i tarmen än vad det normalt ska göra. Detta kan tyda på att han har en tarminflammation. När hundar har det är de visst oftast kroniska och man får då medicinera resten av livet.

Nu får vi avvakta svar på alla prover och skulle det visa sig att det inte är någon inflammation så får man börja utreda om det är någon form av matallergi och man får då prova specialfoder som inte alls kostar skjortan.....

På morgondagens agenda står ett besök på sjukhuset för människor (mig) på tur.

Hundliv

Igår hade jag besök av svägerskan Anna-Lena som kom med sina tre hundar för att fika en stund. Eftersom jag nu är innehavare av en den mycket stora och den mycket farliga pitbullen Bond så fick vi börja med en promenad med hundarna. Att bara släppa in tre hundar i huset är helt otänkbart då det skulle bli ett hundslagsmål utan dess like. Bond var lika aggresiv och otrevlig som vanligt under första halvan av promenaden men sen börjar han lugna sig (efter att mamsen slängt honom i backen några gånger med) och börjar nosa lite på de andra hundarna och upptäckte (trots att han är kastrerad) att tikar luktar mumsmums....

Efter promenaden var vi i trädgården en stund och sen gick det även att släppa lös Bond när han upptäckt att lilla Celine var en riktig goding och Billa verkade fantastiskt rolig att leka med. Bauer blir som vanligt helt överlycklig och vill alla så väl och skäms lite över att "lillebror" beter sig som en idiot.

Texas passade på att gå över reviret och pissa in lite här och där så att det luktade riktigt gott i varje hörn av trädgården. Man kan undra om han kommer ihåg eller vet att -just det, det var här jag bodde nästan en månad när familjen hans åkte på turné i Europa. Åtminstone så har den lille pöjken en liten extra plats i mitt hjärta.

När det var lugnt med hundarna kunde vi gå in och dricka lite kaffe och prata bort en stund. Himla trevligt med lite besök, det livar verkligen upp tillvaron när man bara ligger hemma och är sjukskriven. Full rulle var det verkligen med fem hundar inne i huset. Tänk att det finns folk som faktiskt har så många hundar, och fler!!! Jag tycker det räcker med två stycken men en sån där pytteliten som Celine skulle man ju kunna få in i flocken också.....

Sakta mak

Här går det väl i sakta mak framåt, med lite risk att jag blir lite för ivrig ibland och gör lite för mycket och då genast får gå och lägga mig lite extra igen... Denna veckan har varit jobbig när man börjar bli lite bättre men jag vet att jag inte får förivra mig och mitt humör har varit precis därefter :-( En riktig surkärring med andra ord.

Jätteroligt hade jag i fredags i alla fall en stund när jag på eftermiddagen var och hälsade på lite på jobbet och fick fika en lång stund med mina kära arbetskamrater. Vad jag saknar detta!!!!!

Har i alla fall under några dagar varit ute på hundpromenader igen och det är himla skönt att komma utanför dörren. Kanske inte igår när det blåste storm men det gick ju det med. Sent i eftermiddag gick jag en riktig ordentlig lång promenad så att hundarna ska vara trötta ikväll och låta mig få ligga i soffan och kolla på morden i midsomer ifred utan att de kommer med den ena leksaken efter den andra och vill busa. Och det verkar ha fungerat, båda två är helt utslagna :-)

Bond har haft lite problem med magen i några veckor nu så det blir ett besök till djursjukhuset under kommande vecka för att kolla upp honom. Lite bekymrad blir man när någon av ens små hjärtan inte mår riktigt bra men jag är ju inte riktigt lika hönsmammig längre som jag var precis i början när vi hade fått hem Classe för många år sedan och tyckte vi skulle ge oss iväg till veterinären i ilfart för att han fick en fästing.....