tisdag 13 oktober 2009

Fumlig läkare

Idag på morgonen hade jag tid på vårdcentralen för att kolla mitt öga. Uppenbarligen kunde problemet inte bero på mitt nässpray som jag annars hade räknat ut skulle vara en logisk förklaring. Med alla mina läkarbesök känner jag mig nästan helt säker på mina egenpåhittade diagnoser. Tyvärr verkar jag inte ha rätt en enda gång när jag tycker att jag har tänkt ut något finurligt över hur kroppen fungerar.
Det är visst bara en helt olycklig slump att jag just nu fått en ögoninflammation också. Är det ändå inte märkligt när det blir så många slumpar och konstiga sammanträffande när det gäller konstiga sjukdomar och annat när det gäller mig? I alla fall har jag idag fått en ögonsalva med antibiotika i, så nu ska det nog försvinna om några dagar och synen vara lika skarp som vanligt. Alltså lika halvbra som vanligt eftersom jag inte ser riktigt som man ska utan glasögonen.

Fick vänta länge innan jag väl kom in för de hade bokat lite fel och så där, lite lagom otur som vanligtvis inträffar när jag är på besök. Sen kommer läkaren!!!!! Efter en stund gick det i alla fall upp att hans grymtningar, mummel, stön och pustande skulle vara danska, jag förstod inte ett skvatt av vad han sa. För det första såg det ut som om han borde ha blivit pensionerad för ungefär tio år sedan och 200 kilo tidigare. Började lätt fundera över om det kunde vara någon som egentligen tillhörde de boende på sjukhemmet som hade rymt och lekte lite.
Sen skulle vi in i undersökningsrummet. Jag fick själv bädda på pappret på britsen vilket jag förstod av grymtningar och pekande att jag skulle göra. Sen när jag lagt mig ner började han riva runt i alla skåp och smällde med skåpsluckor och grymtade och stånkade. Till slut fann han de små pipetterna med bedövningsvätska som skulle sprutas in i ögat. Den första han öppnade tappade han på golvet och kunde inte böja sig ända dit ner för att få upp den, så den sparkades undan lite med foten. Sen nästa pipett lyckades han väl åtminstone få in hälften i ögat. Sen skulle det lysas och tittas och en sak sattes på ögat för att mäta trycket. Så skulle nån annan vätska sprutas in för att se hornhinnan. Jag trodde att han skulle få en hjärtinfarkt under alla dessa aktiviteter. Hade sannerligen inte varit roligt om han ramlat ner över mig. Kändes tillräckligt obehagligt med att han hängde över och skulle peta i ögat på mig. Det kändes som om han lika gärna skulle kunna tappa ner en skalpell eller annat vasst sådär i förbifarten.

Har nog aldrig varit så glad över att få komma därifrån och bad att personalen på apoteket skulle förklara vad det är för medicin jag fått och vad det är för fel på ögat. Fick ypperlig information där, helt på begriplig svenska. Hoppas verkligen att dessa ögondroppar hjälper för inte vill jag vara med om ett liknande läkarbesök igen. Nu ska jag upp och göra mig iordning för sängen och tror att jag kommer att lyckas bättre med att få rätt mängd in i ögat även om jag måste stå med huvudet långt bakåtlutat och inte kunna se i spegeln än vad käre doktorn lyckades med tidigare idag.

Inga kommentarer: