Tomteparad

Titta vad fin min symaskin är, randig och vacker. Jag har inte provsytt ännu men har läst instruktionsboken noga så att jag vet hur jag ska göra när man syr. Det är mycket bra information i den som till exempel att man inte ska hålla fingrarna under nålen och sen trampa på pedalen, man ska inte heller sänka ner maskinen i vatten. Efter dessa och lite andra nödvändiga varningar känner jag mig redo för att prova på att sy lite.

Idag hade jag planerat att åka en sväng till jobbet för att vara med på ett apt-möte och göra lite extra studier i hur man hanterar kapitalinkomster på olika sätt. Nu var det sånt jättesnöväder att jag beslöt mig för att vara hemma istället och inte ge mig ut på vägarna alls denna dag. Det är nu riktigt vinterland ute, jättefint! Har precis gått en härlig kvällspromenad med Classe i snön. Han ser för roligt ut när han har nosat lite djupt och hela
ansiktet är täckt med snö.

Denna dagen ägnade jag mig istället för att plocka fram alla tomtar. Se på den lilla ynkliga samling som är Thomas argument för att vi inte behöver några mer tomtar. När man väl har ställt ut dom lite här och där så tycker jag inte alls att der är så många. Jag har däremot kommit på att jag behöver lite mer stora tomtar att ställa lite på golvet här och där. Så det ska nu bli min nya samling, en massa jättetomtar.
Det tar på krafterna att försöka få ut alla nissar till sina platser. Mycket upp och ner för trappen blir det. Classe har blivit extra förtjust i halmbocken som jag ställt inne i "hans rum". Jag kommer inte bli förvånad om jag hittar några droppar hundkiss på den endera dagen, så att han verkligen markerat att den tillhör honom och ingen annan. Eller så förgriper han sig på den lilla halmbocken. Det är flera tikar som löper och Classe har det lite stressigt. Halmbocken är i rätt storlek och Classe är inte så nogräknad, nån som inte flyttar på sig duger bra.

Imorgon ska vi glädja den lille pöjken ännu mer genom att ta in ett stycke skog och ställa i det finaste rummen med det slipade trägolvet. Kissefläckar gör sig inte speciellt bra på ett slipat trägolv, men om vi nu bär in skogen får vi väl skylla oss själva, Classe tackar och tar emot. Det blir att ha "grinden" uppe så fort vi inte är hemma så att han inte kan komma in till granen.

Imorgon kväll borde allt vara färdigpyntat och jag kan utan stress över saker som ska göras åka ner till Anna-Lena på torsdag morgon för att roa mig en dag på Ullared. Jag skulle inte bli förvånad om det ramlar ner nån liten tomte i min kundvagn. Även om min kära make inte tycker att vi behöver mer tomtar så märker han inte om jag ställer upp några till. När han kom hem idag väntade jag flera timmar på att han skulle kommentera att det var julpyntat och att det var fint. Som vanligt fick jag tvinga det ur honom genom att fråga om han tyckte att det var fint pyntat. När man pratar med en man måste man vara helt tydlig och ställa raka frågor för att få de svar man önskar.
De nyaste tomtarna som jag köpte nere i Värnamo står här precis bredvid datorn, men han skulle inte under dödshot kunna tala om vilka tomtar som är nya eller gamla eller då ens märka om jag plockade in ett hundratal till. Å andra sidan skulle han kunna göra massa saker på bilen som jag absolut inte skulle se. Jag skulle ju märka om den var ommålad i en annan färg, det är nog det enda. Nån gång har jag fått frågan om det som sitter på däcken, kommer inte på vad det heter just nu, det hade han bytt till några jättefina, vilket jag inte ens skulle märka om det inte satt några där. Jag vet vad det heter men jag kan inte få fram det ur hjärnan nu, har bara fått ordet spoiler i huvudet som jag tror är något helt annat, om det ens finns något som heter så.
Något jag vet ska in i bilen är i alla fall bensin, och det ska jag be min alldeles ordenligt duktige make att ordna imorgon. Det är alldeles för krångligt för mig för att klara av, man kan ju bryta naglarna.