fredag 25 december 2009

Tomtespår

Igår kväll när vi var ute och gick såg jag att tomten faktiskt lämnat bevis efter sig i form av fotspår i snön. Jag anser att detta verkligen är ett bevis för att tomten finns. Försmädligt nog hade jag glömt att ställa ut gröt till honom. Man få hoppas att han hade så bråttom i och med högsäsongen att han inte märkte det.


















På fotot här ser ni hur glad Jossan blev över den platt-tv som tomten hade med sig till henne i paketet. Pappa Thomas ska hjälpa henne i mellandagarna att transportera ner allt till Värnamo. Där måste bokhyllan bytas ut mot tv-bänken. Detta visste jag om redan när jag var nere hos Jossan när hon möblerade om (tomten hade ringt och sagt att det skulle bli en stor tv). Så när Jossan dirigerade om möblerna hade jag hela tiden i bakhuvudet att bokhyllan skulle bytas bort. Den möbleringen som Jossan valde passar alldeles utmärkt för detta.









Så har jag även med ett kort på vår vakthund Classe. Tittar ni noga så står det till och med på skylten -varning för hund. Jag finner det otroligt roligt att ha en sådan skylt när jag vet att Classe inte skulle lyckas skrämma någon annan levande varelse. Häromdagen tog batteriet i brandvarnaren slut, då piper det till lite sådär med jämna mellanrum. Detta tyckte denna farliga best var så otroligt otäckt att han satt som klistrad på mig, skakde helt okontrollerat i hela kroppen, efter en halvtimme började han att andas sådär "schostigt", trodde nästan att han skulle få en hjärtinfarkt och ramla av pinn. Till slut somnade han helt utmattad efter den hemska upplevelsen. Man får glädja sig åt att hundar inte har ett tänkande minne så att han slipper att ligga och fundera på det otäcka ljudet. Nu närmar sig nyårsafton med alla förfärliga raketer också, men då ska han drogas ner.


Så givetvis ett kort på mig och min älskade soulmate. Utan honom skulle livet verkligen vara trist. Tänk att man kan träffa någon som passar en så perfekt. Jag blir alldeles varmt i hjärtat när jag tänker på honom, oftast, det händer ju att man blir märkligt irriterad också. Ska väl inte försöka framställa det som om vi lever i en rosa värld där allt är underbart, men i juletider, då är verkligen allt underbart!











1 kommentar:

Anonym sa...

jisses, men bli ju alldeles tårögd av de varma orden...
Men kan inte säga nåt mer än att instämma...puss puss