Lördagsnöje

Sitter här en tidig lördagsmorgon och väntar på att få åka till jobbet. Jag tycker faktiskt det är skönt att jobba en och annan lördag. Det är så tyst och lugnt på jobbet, man blir faktiskt inte ens trött även om jobbet man gör är precis samma. Inte är det lika stort tryck på en helg givetvis men man har ju massa annat som man får gjort, som att städa kylskåpet och pedanthärja lite när ingen ser....
Jag blir mer och mer morgonmänniska för varje år som går. Jag tycker det är härligt att sitta här i ottan och njuta av lugnet, hela dagen framför sig och man har ingen aning om vad som kommer att hända denna dagen. Kanske blir det denna dagen som det plötsligt händer? Hmm, ska nog köpa en trisslott ändå.
På kvällarna däremot sitter jag och halvsover i soffan och tittar på klockan och undrar varför det inte är läggdags ännu. Kan detta ha något med åldern att göra? Jag kan verkligen inte komma ihåg att jag i min ungdoms glansdagar satt och njöt av tystnaden på morgonen vid sextiden. Ibland hände det kanske, men då var det snarare så att man kom hem klockan sex på morgonen efter att ha festat och röjt hela natten, då var nog tystnaden ganska skön också. Föredrar denna ålderns njutning av ottan ändå.