Idag när jag kom hem hade maken nästan tapetserat klart. Före det hade han hunnit med att vara inne hos dottern en stund och handla lite olika saker som behövdes för att komma vidare med renoveringen. Det kommer bli så himla vackert här nere i källaren.....
Själv gör jag än så länge ingen som helst nytta i arbetet här hemma. Mitt jobb kommer ju och det är ju både av den enklare och roligare sorten. Man kan inte direkt påstå att det är arbetsamt att sy små gardinbitar till små källarfönster eller att sätta upp lite pynt. Faktum är att arbetet går mycket lättare när jag inte är med och röjer (något maken och jag har lite roligt åt).
Jag arbetar mina fyra timmar per dag och sen ligger jag utslagen hela eftermiddagen, gärna sover en stund för att sen återgå till att bara ligga i soffan och göra ingenting. Det går inte beskriva hur otroligt trött jag är i kroppen. Ibland undrar jag när, hur länge, ska det dröja innan man återfår krafterna och kan arbeta heltid igen och göra saker på fritiden?
Det får väl helt enkelt ta den tid det tar. Ibland när jag tycker det känns segt så tänker jag några månader bakåt i tiden istället. Då får jag en uppfattning om hur mycket bättre jag ändå är nu, jag jobbar ju för fasen! Om några veckor ska jag få mina botoxsprutor (hujedamej) och hoppas att jag efter det kommer må mycket bättre. Åtminstone ha mindre ont även om jag nog får räkna med att denna totala trötthet kommer hänga med många månader till.
Idag på jobbet fick vi inbjudan till personalfest i slutet av januari. Temat är sommarfest! Det tyckte jag lät jätteroligt, att ha en sommarfest när man precis slängt ut julen. Nästa vecka ska vi med vår grupp ha en tapasafton. Ska bli gott och så roligt att hinna sitta och skvallra lite.
The Bitter End
12 år sedan