Premiär

Idag har jag för första gången i år legat i bikini i min solstol. Det var ju tur att jag precis hann innan maj tog slut. Jag kan inte begripa att jag förr kunde ligga i solen från tidig morgon till solen gick ner. Nu börjar jag skruva på mig efter en kvart och blir helt rastlös. Så mest hittar jag på saker som måste göras direkt som att damma lite, vattna blommor eller fixa med tvätten. Det positiva med det är ju att jag får mycket gjort och ändå så solar jag en liten stund mellan varven ;-) Behöver heller inte lång stund i solen för att få lite fin sommarfärg. Det är mycket roligare att ha kjol om benen inte är kritvita.

Dessutom följer jag läkarordinationer med att ha värme över muskeln, solen är varm. Plus att det var bara att aktivera sig, inte i överdriven mängd såklart, men ta sig över smärttröskeln för att röra muskeln med jämna mellanrum. Så fick allt lite rensat i landet också men det var lite knöligt att böja sig så mycket. Det som inte dödar det härdar. Konstigt uttryck egentligen. För när denna smärtan är borta och jag nästa gång får ont någonstans så kommer jag då tycka att just det som är då, är det värsta jag varit med om. Minnesbalken sparar inte upplevd smärta så länge. Det är väl därför kvinnor skaffar mer än ett barn?

Vilket osökt leder mig in på den lille nye familjemedlemmen Liam. Så underbart med en liten bebis och första barnet från syskonbarn. Betyder detta att jag är gammal? Lillebror har ju också precis fått en bebis så nu blir det lite mer livat på släktkalasen där alla vi gamla tanter ska sitta och oja oss över de små knytten. Men jag kommer då inte få någon bebis såvida jag inte går ut och stjäl en ;-) Skulle jag göra det så skulle Bond ändå bita ihjäl ungen och det skulle bli väldigt svårförklarat allt när polisen kommer. Jag får väl fortsätta att vara nöjd enbarnsmor och glädja mig över alla andra barn i familjen.

Fast vi har ju två små pojkar också. Jag skulle nog inte chocka dom med denna informationen ändå...