Då har vi kommit till lördag och det har varit ett antal möten denna veckan, både planerade och oplanerade som hållit mig sysselsatt.
Jag har sen i mitten av juli haft väldigt ont i ryggen, har trott att det är mina muskler som inte samarbetar efter ett par års "ansträngt läge" där bak. Har gått och dragit mig för att ta mig iväg till läkare för det kändes bara som att ja, då blir man sjukskriven och får lite tabletter och jag känner att jag kanske inte orkar med en sjukskrivning till nu.
Började därför veckan med ett besök hos en KBT-terapeut för att få lite hjälp med att få in de positiva sakerna i tänket när det känns lite motigt. Mycket bra möte och många saker vet man ju, men när man har vansinnigt ont så tar smärtan över hela hjärnan och det är omöjligt att vända på spiralen. Något att jobba lite på.
Nästa bokade möte jag hade var hos läkare i torsdags för att verkligen kolla upp vad det är med ryggen. Det var visst inte bara lite motsträviga muskler utan ett diskbråck. Mina närmast utslitna muskler har väl inte hjälpt till för att göra något bättre direkt. Var först hos läkare på vårdc och sen vidare till akut/ortoped på KSS. Blir ju tyvärr sjukskriven ett tag men så fort jag kommit igång med sjukgymnast (som ska ske direkt i början på nästa vecka) så kommer jag åtminstone kunna åka till jobbet två timmar om dagen.
Jag har stort behov av att få in lite rutiner i vardagen istället för att sitta och vänta på att allt möjligt och omöjligt i kroppen ska läka. Kommer bli ny bedömning om nån månad med magnetröngten och det tar väl ett tag och få ordning på en bråkande disk. Läkaren tyckte för övrigt att det vore underligt om ryggen skulle ha klarat sig utan minsta åverkan efter den ansträngning det varit under ett par år.
Så har han skrivit en till diagnos på remissen till sjukgymnasten som jag tänker förtränga helt och hållet!!!! Kollade upp både diskbråck och detta andra på 1177.se och det där andra drabbar folk i 60-70 års åldern. Hallå!!! 60-70 ÅR!!!!!!!!!!!!!
Så här fina är mina fötter på morgonen
Och så här fint har de svullnat upp under dagen och blir lite "klumpiga" på kvällen. Ganska mycket AJ
I söndags fick jag rycket och ställde mig och gjorde ordning ett antal grytor som fick stå och puttra för att sedan frysa ner i portionslådor. Drygt 60 portioner mat finns det nu i frysen :-) Det är oftast maken som lagar mat för närvarande och inte för att jag vill klaga på hans matlagning men det är möjligtvis så att min mat är lite mer varierad och smaksatt.
Så här om dagen när jag skulle släppa ut hundarna i trädgården så satt det en liten katt vid vattenskålen. Tyckte det var konstigt att katten inte sprang när hundarna kom ut och ännu konstigare att hundarna var så snälla och försiktiga och bara snirklade runt katten. När jag kollade närmare var katten mer död än levande. Den höll på att doppa ner nosen i vattenskålen i ett så jag trodde nästan den skulle drunkna. Jag skulle gissa på att den suttit fast i en brunn eller något för hela svansen och halva kroppen var som intorkad gegga i.
Som tur är så har de ett par precis sådana här katter i ett hus längre ner på gatan så maken gick dit och frågade om det kunde vara deras, och det var det. Katten hade varit borta några dagar så de kom direkt och hämtade den.
Så hann vi med en liten runda i skogen en dag och det älskar hundarna. Tyvärr har jag lite svårt att gå med dom nu men när ryggen är lite bättre så blir det många mer skogsrundor
Maken tyckte jag behövde piggas upp lite och hittade en nalle som såg lika ledsen ut som jag varit nu. Har harvat lite med att jag minsann skulle jobba halvtid och det har väl gått sådär...
Så här ligger vi och trängs och trivs på kvällarna
Igår var vi också på det första mötet gällande vad för hjälp vi får inom LSS till lilla Josefine. Det är verkligen en helt ny värld som öppnar sig för oss. Både att det finns så otroligt mycket man har rätt till och att det är mycket nytt att lära sig. Jättebra första möten, kommer bli några fler innan det är igång men vi börjar se ett litet ljus i tunneln nu.
Det finns boendestöd för att klara vardagen (och i det är alla de där sakerna vi bara gör utan att tänka oss för, som en med autism inte klarar av). Det finns rätt till sysselsättning, att man får ett "jobb". Som grädde på moset finns det kontaktperson man kan få, och det är en person som man bara gör roliga saker med som fika, bio eller vad man nu vill.
Det var allt tur att detta var veckans sista inplanerade möte så att man slutar med något bra istället för bara tråkigt, ont och jobbigt. I mammahjärtat känns det helt fantastiskt när man börjar fatta vad mitt lilla hjärta har rätt att få hjälp med. Under mötet så sas det också till oss att; ni ska vara föräldrar, mamma och pappa, det andra hjälper vi med till. Otroligt :-)