måndag 15 december 2008

Tomteland och saxelände

Nu är nästan alla mina tomtar framplockade, så nu ser man tomtar åt vilket håll man än tittar i mitt lilla hus. Julkänslan kom inte flygande på mig för det. Får hoppas att den kommer när granen ska in till helgen. Får väl spela julskivor och dricka mig berusad på glögg annars.

Förmiddagen ägnades åt att klippa tyg. Jag har faktiskt fått blåsor på handen av saxen. Saxen kommer för övrigt att hamla på soptippen nu, för den blev sketslö av allt detta klippande. Ska köpa mig en ny fin och blank sax istället, är arg och irriterad på min gamla slitna sax (som för den delen var en dyr fin tygsax). Att klippa till massa stor tygstycken till soffomklädning är inget annat än ett rejält gympapass. Till slut trodde jag nästan att ryggen skulle gå av på mig. Ju tröttare jag blev desto mer stönade och stånkade jag, precis som en gammal tjurig kärring. Men att stånka är ett bra sätt att bli av med ilska när det trasslar sig lite. Så fick förklara det för min käre make som stod och försökte hjälpa till och samtidigt hålla sig undan ett vredesutbrott, att det var rena frustrationsstånk. Annars kunde han ju tro att jag höll på att bli galen, eller stå och undra vad det är för jäkla gammalt skåp han är gift med. I alla fall är allt tillklippt nu och märkt och nerlagt på ett systematiskt sätt i olika påsar vilket gör att det blir enklare när jag sen ska sätta sta med det verkliga jobbet. Synd bara att symaskin brann upp igår så att jag inte kunde sicksacka allt. Thomas har nu "övertalat" mig att jag behöver en helt ny symaskin (eller om det var jag som övertalade honom, kommer inte ihåg hur det var riktigt). Förmodligen kommer tomten att lämna en här i ett stort fint paket, så jag ska redan nu börja öva mig framför spegeln på en bra förvånad min att använda vid julklappsutdelningen. Jag kanske får en kastrull eller nåt och då behövs det verkligen ingen inövad förvånad min.....

Nu ska jag strax skutta i säng för att orka jobba fyra dagar med långa pass. Hade nog inte tänkt till riktigt när jag schemalade denna period och bara lade massa jättelånga dagar. Har korrigerat det till nästa önskeperiod.

Symaskinslös+snögubbelös=håglös

Godmorgon

Är ledig idag efter att ha arbetat denna helgen med. Hade stora planer över vad som skulle göras denna lediga dag. Här skulle alla delar till soffomklädningen klippas till och sicksackas, för att sen märkas och vikas ihop och läggas ner i kassar. Så skulle den "tråkiga" delen av det arbetet vara färdigt till efter nyår när jag ska klä om soffan. När jag sent igår kväll kom hem från jobbet så var jag lite ivrig att tjuvstarta lite. Tänkte så att jag sicksackar de delar jag redan klippt till. Började och tyckte att det gick strålande, men efter en kvart hördes ett tyst litet "poff" och symaskinen tvärstannade. Sen blev det kraftig rökutveckling som inte alls luktade gott. Thomas fick snabba sig att koppla bort brandlarmet och slänga ut symaskinen. Jag öppnade fönster på vid gavel för att få bort oset. Så nu är jag helt symaskinslös, det var motorn som brann upp. Fast det var en gammal maskin som jag har sytt många, många timmar med. Lite försmädligt bara att den skulle dö just nu när jag har så stora planer. Ska nu leta lite annonser efter en bättre begagnad symaskin. Skulle gärna köpa mig en ny fin, men 8-10 000 kr för en som orkar dra möbeltyger!

Jag är även snögubbelös nu också. Nästan direkt efter det att gubben var klar så började det töa. Han hängde med ett helt dygn med en kraftig bakåtlutning, sen tappade han huvudet totalt... Classe tycker det är lika bra att det eländiga monstret har flyttat.

Så detta ger alltså håglös. Sitter nu här och försöker komma igång med något. Jag ska ändå klippa ut tygdelarna och får vika ihop dom utan att de är sicksackade. Går ju lika bra det men det hade varit skönt om sicksackande varit gjort, det är inte så himla roligt att sicksacka nämligen.
Sen har jag på mitt schema idag bokat in en lång sova middag. Det ska bli härligt. Det är vardagslyx att lägga sig mitt på dan och sova ett par timmar. Speciellt om det är en veckodag. Även om jag jobbat i helgen känns det extra lyxigt att vara ledig en veckodag. Kanske fortfarande är alla år med 7-16 mån-fre som gör att jag tycker det är skönt med lediga veckodagar. Känns liksom som lite extra ledigt, även om man jobbat helg så att antalet jobbdagar och lediga dagar är samma. Konstigt.
I eftermiddag sen ska jag och Thomas ställa fram lite tomtar, eller lite.... Jag har ju inte lite tomtar, så det tar en stund att få fram allihop. Brukar inte pynta så här tidigt men jag vet ju att det kommer åka ut direkt efter nyår (eller möjligtvis får vara kvar över trettonhelgen) när vi då ska fixa lite i rummen. Tills dess har det också blivit så himla dammigt, för det är nästan omöjligt att göra mer än lite dammsugning när det står tomtar och annat precis överallt. Det är roligt att plocka fram och pynta. Sen är det minst lika roligt att plocka bort det och göra en ordentlig storstädning.

Nej, nu måsta jag köra igång. Ska nog börja med att röka lite, sen ska jag äta frukost och läsa tidningen, sen ska jag dra benen efter mig lite, sen kanske jag lägger en patiens och sen....... Nej, här ska klippas tyg!

fredag 12 december 2008

Lekfull dag



Idag sov jag ända till klockan 10. Det tillhör inte vanligheterna här. Tog sen en ordentlig morgonrunda med Classe och gladde mig åt att det snöade och var fint vinterväder. Fick sen sätta mig och skriva adresser till alla julkort, det blev inte gjort inatt (kunde gå och lägga mig till slut).


Sen var det dags att väcka Thomas. Givetvis blev han tvungen att åka runt till alla macker och ändra pris, lagom när han kom hem med färdigmat ringde de igen och han fick åka en vända till. Det var den lediga dan ihop, helt förstörd! Är måttligt road av den påtvingade bisysslan han har.


Jag fick roa mig bäst jag ville själv hela eftermiddagen. Tog en tur med Classe och upptäckte att det var perfekt kramsnö. Så istället för att sova middag var jag ute i tädgården och rullade en snögubbe, vilket slit! Att man orkade det som barn. Men var roligt det var att pulsa runt i snön och ha sig. Normalt försöker man undgå att få snö på sig. När jag hade rullat andra bollen och skulle lyfta upp den upptäckte jag hur tung snö faktiskt är. Förhoppningsvis var det ingen som såg hur jag slet, resultatet blev ursnyggt. Nu har vi en snögubbe utanför trappen som är lika stor som jag. Tänkte att det kunde vara bra idag när det är lusse, att den skulle skrämma bort några av alla lussande barn så att inte ringklockan pinglar hela kvällen. Och jag har lyckats över förväntan. Det har inte varit en enda lussande unge här och tiggt. Nu avskyr jag inte barn lika mycket som det låter, jag tycker om när grannens barn kommer och så, men det behöver inte vara varenda unge i byn som kommer hit. Nu ligger det massa äckligt billigt godis kvar i hallen som varken jag eller Thomas vill ha. Får väl spara det till påskakärringarna istället....


Snögubben skrämde även skiten ur Classe. Nu är det inte speciellt svårt att skrämma den stora farliga vakthunden vi har förståss. När jag var klar och ropade på honom att han skulle komma ut och kolla, vägrade han gå ner för trappen när det otäcka monstret stod där och blängde på honom. Istället sprang han in och la sig på sin nya dyna i hallen och glodde på dörren så att han var beredd att attackera om monstet skulle försöka ta sig in.




Julblomster


Efter jobbet idag stack jag och Carina till Blomsterlandet i Skara så att jag kunde inhandla lite grönt för att skapa egna julgrupper. Eftersom jag är så ekonomisk (läs snål) så gör jag mina egna blomsterarrangemang. Det är himla dyrt att köpa färdiga, men de är väldigt fina.
Jag är även i detta en glad amatör, och får väl till det sisådär. Ibland kan jag slå mig själv med häpnad över hur vackert det blev, ibland blir jag förvånad över hur det ens kan bli så eländigt fult som det blir ibland! Här ska ni få se ett kort på mina skapelser. Jag får väl skynda mig att ge bort dom innan blommorna vissnar ner.
Jag kommer att få "jobba" nattskiftet här hemma inatt. Min mage samarbetar inte alls, så det är ingen idé att lägga sig. Hade tänkt sätta mig att skriva adresser på mina egenhändigt gjorda julkort nu. Herregud, vad jag pysslar! Det är bara bakning och sånt som jag inte är vidare värst aktiv med. Om jag nån gång bakar så överdriver jag ju det som allt annat. Då kör jag igång med bullar och minst fem sorters kakor. Lika bra liksom när man ändå är igång. Inte konstigt att det går långt mellan varje bakdag här, för det blir ett fullständigt kaos när man ska göra massa olika sorter samtidigt.
Nu ska jag ta mig en dusch innan jag fortsätter med julestöket. Har jordat ner mig lite ordentligt nu. Fast för ovanlighetens skull har jag faktiskt städat efter mig i pannrummet där jag är och grejar. Brukar annars lämna städning, speciellt när det är massa jord och bös, till Thomas. Det är av ren välmening så att han ska få känna sig delaktig i det jag gör. Är inte det himla rart av mig?

onsdag 10 december 2008

Livhanken räddad

Idag när jag skulle åka till jobbet sprang det en galen liftare på kilometer-rakan. Jag körde lite halvsakta för att det var halt. Människan gapade och skrek att han skulle till Skara och bankade på bilrutan. Jag skakade på huvudet och klamrade fast mig vid ratten så att knogarna vitnade och fortsatte att köra. Eftersom jag nyligen överlevde en spöknatt här i huset, och igår en fartfylld bilfärd genom en dimmig trollskog, vore det ju synnerligen idiotiskt att plocka upp en potentiell styckmördare. Han hade nån väska som säkerligen var full av massa olika tortyrredskap. Eller så är det möjligt att jag sett alldeles för många CSI, jag vet inte.
Men är det någon som skulle ta upp en liftare? Eller lifta för den delen? Var inte det vanligt förr? När blev det så här egentligen? Det var inte så att jag satt och kände mig nöjd över att ha räddat livhanken undan en galning, utan snarare en sorgsen eftertanke på att man inte vågar hjälpa någon annan människa för om att ifall... Tragiskt att verkligheten ser ut så.

Jaha, det här blev ju verkligen ett litet lustigt inlägg. Verkligen en humörshöjare! Nu får jag gå och lägga mig och deppa en stund och glo i väggen.

tisdag 9 december 2008

Shoppingdag

Idag har jag varit både i Skövde och Skara och julshoppat. Jag mötte storasyster Affi i Skövde vid halv tolv på Hem&Hobby. Nu kunde vi inte gå därinne hur länge som helst eftersom våra parkeringstider var begränsade. Vi hade ju också en hel del annat inplanerat på de timmar vi skulle tillbringa i samma län. Efter väl utförättat värv och med en tunnare plånbok hoppade vi in i våra bilar för att fara hem till Axvall för en kopp kaffe. Affi passade även på att beundra min vackra jultavla ordentligt.
När kaffet var urdrucket och de stora chokladkakorna halvätna begav vi oss in till Skara för att använda våra köpkort lite till. Hemslöjd, Saker&Ting, och en bokaffär han vi med att besöka innan det var dags för lunch. Nu fick det bli Canton eftersom Ohlins, där jag hade en kupong :ät två betala för en, redan hade avslutat lunchtiden. Canton väckte ju lite gamla minnen till liv när det var exklusivt att gå ut och äta kinesmat för 25 år sen.
Efter dessa väl använda timmar var det dags för Affi att bege sig tillbaks till Småland igen. Jag fortsatte med ica och lite annat.
När jag kom hem ringde Stina som var på väg ut till Marie i Stenum. Så jag hoppade i bilen och åkte dit jag med för lite mat och prat och en liten Arvid som showade runt. Med hans trumset, gitarr och mikrofon, har vi fyra nu gjort en helt klart mycket rockigare version av -bä, bä vita lamm.
Framåt niotiden var det dags att åka hem genom skogen i dimman. Det var verkligen jättedimmigt på vissa ställen. Man fick köra riktigt sakta och jag tycker inte om det när man är i en skog. För det är så nämligen att när man kör sakta så hinner kanske trollen upp på vägen och kan hoppa in i bilen och skrämma skiten ur en. Så jag fick allt stå på lite för att vara på den säkra sidan. Vore inte roligt att kana i diket och förklara för bärgarna att man körde så fort för att inte trollen skulle ta mig.
Nu blir det soffläge en liten stund innan sängen skriker på mig. Godnatt!

måndag 8 december 2008

"Slappardag"

Idag skulle bli en total slappardag. Hade lite i bakhuvudet igår att jag kanske skulle börja klippa till lite tyg till soffomklädningen. När jag vaknade idag på morgonen bestämde jag mig för att bara slappa, sova middag och gå runt och dröna. Och om man räknar bort att jag tvättat och trimmat Classe, så har det verkigen varit en slapp dag.
Lite för slapp kanske, för klockan 21.15 fick jag ryck. Då skulle jag börja klippa till lite tyg. Tyget fanns i Jossans rum i källaren, så Thomas fick släpa upp det till vardagsrummet åt mig. Det är ca 50 meter möbeltyg, det väger massor! Sen har jag nu i en och en halv timme krälat runt med detta tyg. Klippt, draperat över soffan, mätt, stuckit mig på nålar och svettats. Men nu är väl åtminstone armstöden utklippta. Känns verkligen inte mycket för 90 minuter, men nu är jag nästan utmattad. Så bäst att sluta när det fortfarande går bra, så får jag fortsätta imorgon. Vem vet, mot slutet av veckan kanske alla delar är utklippta så att man sen kan börja sick-sacka tyget. Det kommer också ta sin tid innan det blir dags att foga samman alla delarna. Ska ha semester de första två veckorna i januari för att göra om lite här i huset. Känns bra att ha tjuvstartat lite med det projekt.
Nu är även min målarduk grundmålad och jag kan börja skapa. Går och fantiserar lite om hur jag tänker mig att det ska se ut. Problemet brukar vara att sen när man står där med paletten och blandar färger är det inte lika lätt som jag har tänkt mig när det ska formas till något vackert spännande på duken. Jag har gjort några tavlor och de är verkligen "modernt abstrakta". Det är ingen idé att försöka måla någon bild av något för det skulle aldrig gå, man får bara låta färgerna flöda lite. Och vem vet, om 300 år kanske de sitter världen över och analyserar mina tavlor på konstutbildningarna. Vad menade hon med den där färgen? Ser ni djupet?
Kan gorillan Koko få konstkritiker att jubla över färgernas sammansättning borde väl jag kunna det? Det roliga med det var att kritikerna inte visste att det var en gorilla som målat tavlorna. De var väl lagom roade när sanningen uppdagades. Min uppfattning om kritiker som yrkesgrupp ska jag avhandla en annan dag här på bloggen. Jag har visst mycket åsikter om det mesta märker jag...... Som jag sa till mamma när jag pratade med henne i telefon tidigare idag, tänk om jag fik vara en världspresident, vad bra allt skulle vara då.