"Slappardag"

Idag skulle bli en total slappardag. Hade lite i bakhuvudet igår att jag kanske skulle börja klippa till lite tyg till soffomklädningen. När jag vaknade idag på morgonen bestämde jag mig för att bara slappa, sova middag och gå runt och dröna. Och om man räknar bort att jag tvättat och trimmat Classe, så har det verkigen varit en slapp dag.
Lite för slapp kanske, för klockan 21.15 fick jag ryck. Då skulle jag börja klippa till lite tyg. Tyget fanns i Jossans rum i källaren, så Thomas fick släpa upp det till vardagsrummet åt mig. Det är ca 50 meter möbeltyg, det väger massor! Sen har jag nu i en och en halv timme krälat runt med detta tyg. Klippt, draperat över soffan, mätt, stuckit mig på nålar och svettats. Men nu är väl åtminstone armstöden utklippta. Känns verkligen inte mycket för 90 minuter, men nu är jag nästan utmattad. Så bäst att sluta när det fortfarande går bra, så får jag fortsätta imorgon. Vem vet, mot slutet av veckan kanske alla delar är utklippta så att man sen kan börja sick-sacka tyget. Det kommer också ta sin tid innan det blir dags att foga samman alla delarna. Ska ha semester de första två veckorna i januari för att göra om lite här i huset. Känns bra att ha tjuvstartat lite med det projekt.
Nu är även min målarduk grundmålad och jag kan börja skapa. Går och fantiserar lite om hur jag tänker mig att det ska se ut. Problemet brukar vara att sen när man står där med paletten och blandar färger är det inte lika lätt som jag har tänkt mig när det ska formas till något vackert spännande på duken. Jag har gjort några tavlor och de är verkligen "modernt abstrakta". Det är ingen idé att försöka måla någon bild av något för det skulle aldrig gå, man får bara låta färgerna flöda lite. Och vem vet, om 300 år kanske de sitter världen över och analyserar mina tavlor på konstutbildningarna. Vad menade hon med den där färgen? Ser ni djupet?
Kan gorillan Koko få konstkritiker att jubla över färgernas sammansättning borde väl jag kunna det? Det roliga med det var att kritikerna inte visste att det var en gorilla som målat tavlorna. De var väl lagom roade när sanningen uppdagades. Min uppfattning om kritiker som yrkesgrupp ska jag avhandla en annan dag här på bloggen. Jag har visst mycket åsikter om det mesta märker jag...... Som jag sa till mamma när jag pratade med henne i telefon tidigare idag, tänk om jag fik vara en världspresident, vad bra allt skulle vara då.