Sommardrömmar och broderibörjan

Idag på morgonen när jag var ute med Classe var det i stark blåst och snöoväder. Ska snön komma nu när jag städat bort julen???? Började genast fantisera om jättefina sommardagar och vad man ska göra då. Är inne i en riktig trötthetsperiod så behöver nog lite sol och värme. Nu ska jag dessa tre dagar som är kvar på min ledighet bara ta det lugnt och läsa boken jag fick av Jossan i julklapp, sova och kanske brodera ett eller annat stygn.

Affi var här igår och under högtidliga former började vi på våra nya broderier. Det var ju för väl att vi hade varit i Aneby och hämtat hörsoffan så att vi kunde sitta i rummet där öppna spisen är. Vi eldade så att brandlarmet gick till slut (kanske berodde på att jag slängde in min prydnadspil...). Dessa borderier som vi börjat på nu är inte lika avancerade som de vi hade klart nu till denna jul. Vi får se det som ett litet mellanår och göra något riktigt krångligt nästa år. Fast med all stickning och annat så får man nog se oss som över medel flitiga i alla fall.

Vi var i Hjo på hem&hobby först också. Vykortet Affi skulle köpa fanns inte, men det gick att bli av med lite pengar ändå. Jag köpte några färdiga tavlor och material och färg till de fantastiska konstverk som jag själv ska skapa.

Nu är i princip julen utkastad här, en och annan stake kvar och ljusslingor i trädgården. Av projektet i vardagsrummet har det inte hänt så mycket, däremot allt annat som egentligen bara kom till har jag gjort. Lite småpyssel med tavlor och pynt kvar. Så det svåraste och största projektet har jag sparat till sist.... Men ska ha en paus nu i allt fixande på minst en vecka och bara ta det lungt nu och komma in i jobbandet när det börjar på måndag igen. Ska faktiskt bli skönt att börja jobba igen och komma in i lite rutiner igen. Blir ju ingen vettig dygnsrytm när man är ledig, vet knappt vad det är för veckodag ens en gång.

Bilder på soffors nya platser

Som vanligt blev det till att flytta lite mer än vad vi hade tänkt oss, och med vi menar jag mig själv, Thomas brukar, som en väluppfostrad man ska göra, hålla med frugan när det gäller möbleringar (även om han inte begriper varför man måste flytta runt allt precis överallt innan man till slut bestämmer sig för hur det ska stå).

Hörnsoffan passade alldeles utmärkt uppe i Classes rum. Classe var för övrigt ivägen mest hela tiden och sprang runt och stirrade och undrade vad vi höll på med. Inatt när vi hade lagt oss hörde jag hur han hoppade ner från sängen och upp i hörnsoffan för att krafsa till det lite i sin filt. Sen kom han in till sängen igen, nöjd med att filten inte låg så välviken som mamma gjort, utan nu klar för att gosa ner sig i under morgondagen.

Skinnsoffan som var tänkt till Jossans rum, passade inte alls in där. Den fick då sin nya plats i vårt lilla kontor. Vilket också medför att jag är tvungen att flytta runt allt mitt pynt och tavlor. Hade här röda saker som passade till den röda soffan och detta passar inte alls i färgen till skinnsoffan. Så nu får alla blå saker flytta ut hit från Jossans rum och de röda sakerna och även soffan fick flytta in till Jossans rum.

Så här blev det då i Jossans rum. Har flyttat de

draperierna hon hade runt sängen för att använda för att "skärma av" mot vår nya garderob, eller vad man nu ska kalla det. I framtiden skulle jag gärna vilja ha någon form av skjutvägg där, men just nu kör vi budgetvarianten. Det blev jättebra med alla hyllor som nu är fullproppade med handdukar, påslakan, tyg och lite annat. Finns nu även ett litet skrivbord där som symaskinen ska stå på. Vad enkelt det kommer att bli i framtiden om man bara ska lägga upp ett par byxor till exempel. Då står symaskinen redan framme och klar! Fantastiskt!

Lägger in lite extra kort på Jossans rum så att hon kan se hur fint det blir. Kommer bli ännu bättre när man fixat med lite tavlor och sånt överallt.

I eftermiddag ska vi in till svärfar och fru för att äta lite. Sen hoppas jag att jag ska kunna ligga i soffan och ta det lite lungt ikväll. Min rygg säger att det behövs efter gårdagens släpande på möbler. Men man vet aldrig, kanske faller andan på att börja greja med något.

Imorgon kommer Affi hit då vi ska börja på våra nya broderi som ska vara klara till julen -09. Vi ska träffas klockan tio i Hjo för att gå på hem&hobby. Affi ska köpa ett vykort. Thomas tycker inte vi är kloka för att vi bestämmer träff i Hjo för ett vykorts skull. Jag tycker det är fullständigt normalt!

Soff-förflyttning

(på bilden syns kvällen utetemperatur, -15,9)

Idag gick vi upp tidigt på morgonen för att packa in alla Jossans saker i bilen och köra hem henne till Värnamo. Thomas var på macken och hämtade kärra så att vi när vi ändå var i småland kunde åka till Aneby och hämta hörnsoffan också. Kvart över nio var vi på väg, och det är tidigt för mina familjemedlemmar.

Första anhalt blev Aneby och förmiddagskaffe. Där lossade vi kärran och jag och Jossan lurade med oss mormor i bilen för att åka till Värnamo, medans Thomas stannade i Aneby och hjälpte pappa att ta isär och ner soffan från övervåningen. Innan mamma klev in i bilen ville hon försäkra sig om att vi hade riktiga däck, men dumma frågor får dumma svar, så jag försäkrade henne om att vi minsann hade blankslitna sommardäck och kanade runt på.

Jossan tyckte det var himla skönt att komma hem till sitt eget krypin. Hon höll på att bli galen på mig och mamma när vi på ICA-kvantum skulle inhandla lite till kylen och skafferiet åt henne. Jossan anser att det går utmärkt att leva på spagetti med riven ost och en och annan pirog, men jag och mamma hittade helt andra saker (som till exempel en färdiggrillad kyckling). Vi fick ge oss och gå och betala. Väl hemkomna till Jossan fick vi kasta i oss en kopp kaffe och sen skynda oss iväg, gästfriheten var inte översvallande, och när jag tog mig friheten att bläddra i en pärm så brann det i knutarna att komma ut ur Värnamo (jag och mamma skrattade gott i bilen). För övrigt hade spolarvätskan fruset och vi köpte fönsterputs och sprayade på och körde med vindrutetorkarna. Får hoppas att ingen såg en då. Två kärringar som inte begriper att man ska fylla på spolarvätska utan står och handsprayar på rutan???

Fick sedan en god middag i Anbeby. Affi och Lousie hann vi också träffa som hastigast innan det var dags att sätta sig i bilen och slira hem i kylan. Har nu ikväll plockat ner alla mina vaser och annat krafs till garderoberna i tvättstugan. Thomas ligger utslagen i soffan och har svårt att klämma ur sig glada tillrop när jag gång på gång förklarar hur bra detta kommer att bli.

Nu ligger soffan i delar i olika rum, imorgon ska den skruvas ihop, den andra soffan till källaren och mormors gamla soffa till tippen. Vi fick även ett mysterium att lösa i Aneby med en annan gammal bäddsoffa som mormor haft och vart den hade tagit vägen. Det visade sig att Affi hade haft den i sin lägenhet och sålt den, då vi genast anklagade henne för att slänga bort värdefullt arvegods (och tjäna pengar på det!!! Eventuellt 200 kr). Soffor ska fraktas runt bland de olika familjemedlemmarna tills de verkligen är helt uttjänta, som gamla kryckor ungefär.

Ligga i soffan dag?????

Idag när jag klivit upp och varit ute med Classe satte jag mig i soffan och funderade på vad jag skulle göra denna lördag. Börjar bli fullständigt veckovill utan en känsla för vilken dag det kan tänkas vara. Sa till Thomas att idag, idag ska jag bara slappa hela dagen, läsa och äta godis och inte göra ett dyft. Sagt och gjort...........
Nu har jag plockat ur garderoberna i tvättstugan och flyttat över alla mina krukor och pyntsaker till de garderoberna. Städat i pannrummet och dammsugit hela huset och storstädat tvättstugan. Där kröp det fram en spindel, storlek tarantella, ur en gömma. Det var till och med så att Thomas fick problem med hur han skulle bli av med denna hyresgäst, så stor var den. Jag agerade hejarklack, och till slut hade den spindeln dragit sitt sista andetag. Rena rama gladiatorkampen.
Sen har jag strukit lite tvätt och tvättat några maskiner till. Har även plockat ihop Jossans saker lite eftersom jag tycker hon brer ut det över en onödig stor yta. Så fick jag sy till hennes gardiner också som hon nu haft hemma på tvätt när hon har julgardiner i hennes lilla "lya".
Så det var verkligen en slapp och vilsam dag. Har sent på eftermiddagen vilat lite och nu fått en god pastarätt som Thomas och Jossan fixat till. De tog receptet ur boken Jossan fick i julklapp av Ekerängs. Det blev jättegott. Nu tror jag bestämt att det var Thomas som fick kocka själv och Jossan som tog en lur på sin soffa under tiden. Och det var sista gången hon, eller någon annan också, tog en lur i mormors gamla bäddsoffa. Nu ska den ut, och det blir till soptippen den får åka efter att tjänat sin familj utmärkt under många år.
Nu har jag en förskräcklig värk i ryggen, rumpan och ena benet. Tror jag har sträckt till mig på något sätt under krukbärandet, så nu ska det bli soffläge på riktigt.

Imorgon ska vi upp i ottan och åka till Aneby och hämta hörnsoffan och till Värnamo och lämna av Jossan och alla hennes saker. Så ska börja på ett strumpeskaft nu så att jag kan sitta och sticka i bilen.

Morgonstund och biltankar

Nu sitter jag här, ensam vaken, och man har hela dagen framför sig. Det är bland den bästa stunden på dagen (gillar även "sova middag timmen med"). Har hastat runt kvarteret med Classe, det är nästan 14 grader kallt ute.

Min bil stod alldeles kall och övergiven vid garaget. Han brukar ju få hederplatsen inne i garaget, men nu är han lite trasig och får stå ute och skämmas. När Thomas kom hem med honom från besiktningen var det inga glada miner, lät som om näst intill varenda detalj på bilen var tvungen att bytas ut. Det var lika bra att byta bil. Nu tycker jag att jag passar bra ihop med min bil. Dess registreringsbokstäver är oyu, vilket om man namnger honom blir oyster = ostron. Mitt andra namn är Margareta, vilket betyder pärla. Alltså är jag en pärla som åker runt i mitt ostron! Är inte detta helt logiskt? Nu när Thomas har fått lugna sig lite och tänka efter, så har han också kommit på att det är bäst att laga min lille bil, motorn går ju ändå som en klocka.

Här sitter den lilla musfamiljen som alltid kommer hit vid jul

Sömn gör gott

Efter att ha sovit flera timmar så ser inrednings-renoverings-projektet lite ljusare ut. Behövde nog en paus och tänka om lite på min tidsplan. Det kommer inte bli klart på min semester nu, utan vi har detta projektet fram till när Thomas fyller 40 år den 27 maj. Då ska det vara klart (och råkar det bli klart före det så kan det inte hjälpas).
Nu har vi ätit en god middag bestående av ungsbakad oxfilé och potatisgratäng gjord på riktig grädde. Ikväll blir det slappande i soffan och tvtittande. Ska försöka att undvika att plocka fram stickningen för har lite värk i handlederna.
Imorgon ska jag och Thomas in till Skövde och shoppa lite. Ska titta på gardinstyger och lite annat. På eftermiddagen ska vi till Barbro och Nils och fika lite.
Classe har idag varit sitt vanliga jag igen. Han fick tabletter igår och var verkligen borta hela eftermiddagen och kvällen. Om hundar kan tänka måste han verkligen undrat vad som hände. Han kunde inte sitta rakt, mest låg han bara och stirrade. När han skulle slicka sig lite om munnen hängde inte ens tungan med riktigt ordentligt. Tabletten hade i alla fall önskad effekt och han brydde sig inte nämnvärt om fyrverkeriet. Han har tagit igen sin förlorade gårdag med långpromenad på morgonen och lite lek och oxfilé till middag. Idag har han bott hos oss i 5 år. Känns som han alltid har funnits i vårt liv, mammas lilla pojke. Även om jag alltid varit djurvän har jag aldrig tidigare kunnat förstå hur stark kärleken är till ens egna husdjur. Det finns en fantastisk bok som heter -Marley och jag, skriven av John Grogan. Jag skulle verkligen rekommendera den boken, även om man inte är hundälskare. Jag fick den boken i julklapp julen -07 och sträckläste den på nästan en dag med tårarna rinnande nedför kinderna halva tiden.
Böcker kan vara bra, spännande, humoristiska, sorgsna och massa annat, men det är sällan jag verkligen har gråtit av att läsa en bok. Och ändå är det inte ledsna tårar.

Tålamod är en dygd...

... som jag inte har för stor dos av. Som tur är har jag en överfull portion av envishet istället som kan kompensera något.
Har nu under gårdagen sicksackat alla eländes tygdelar till soffan, så idag skulle den första dynan sys ihop. Ja, och visst hade jag tagit till lite för mycket sömsmån, vilket betyder att man får sitta och klippa bort det som jag sicksackat.... 5 timmars arbete igår känns nu helt ogjort. Efter att ha klippt och repat upp ett antal gånger var jag helt gråtfärdig och hade lust att slänga symaskinen i väggen och elda upp allt förbannat tyg och soffhelvetet också för den delen.
Då kom jag att tänka på några ord somjag tror att det var Bernad Shaw, en författare, som skrev. "Om inte vägen till målet är en njutning, blir inte tillfredställelsen vid målet fulländat". Vilket jag tolkar som att det ska vara roligt att skapa, är inte skapande roligt blir det inte lika kul när projektet är klart. Eller så handlade meningen helt enkelt om sex. Jag kanske har rört till det lite för mig. En mening som fungerar på olika plan.
Jag har i alla fall tänkt om lite angående projektet som ju rör vartenda rum i huset nästan. Jag ska helt enkelt ta det lite lugnare, allt behöver inte bli klart direkt, jag ska njuta av arbetet och inte stressa för att det ska bli klart. Det här kommer jag att få jobba med!!!!! Allt jag gör, har gjort i mitt liv, har varit snabbt. Allt ska vara klart i ett kick, finns inget man inte fixar. Och tyvärr får jag säga det att när jag var 25 så var det säkert så också. Nu håller inte handlederna att jobba i tunga tyger mer än ett par timmar, ryggen går nästan av när man ska kräla runt soffan och mäta och klippa. Så för att inte slå ihjäl min familj på vägen och bryta sönder både kropp och tålamod på mig själv, ska jag med detta projekt ta det lugnt, och njuta.
Eller så var det så att man skulle har lite mer sex, har nog blandat ihop det lite....