Smålandsdagsutflykt och vattenläcka

Idag ska vi bege oss ner till småland för att gå på förlovningskaffe i boget. Tog en lååång sovmorgon och ska nu försöka fixa till mig lite utan att bli alldeles blöt av svett. Kom rejält med åska och regn igår också. Svärföräldrarna var här på lite kaffe och efter de åkt skulle vi plocka in från altan och det var verkligen i grevens tid vi fick in sakerna för sen öppnade sig himmeln.

Upptäckte igår att vi fått en läcka i poolen. Liten, liten glipa vid en ventil som givetvis sitter nästan längst ner vid botten. Vi gjorde tappra försök att täppa till det utifrån men det lyckades inte så nu måste vi tömma poolen för att kunna laga inifrån när det är torrt. Tur för oss att det ska komma lite sämre väder någon vecka nu så att vi hinner få det fixat. Ett himla besvär bara att behöva tömma ut allt vatten och sen pumpa i igen. Så tar det någon vecka innan man får rätt kemikaliehalt i vattnet när det är nytt vatten i. För att inte tala om att det nu var uppe på behagliga 27 grader, kommer börja om på 15 grader eller nåt....

Tjing kong Hong kong, hörs nån annan gång!

Väder, shopping och hundbajs

Idag har det varit lika varmt som före åskan, men ska man tro på prognosen så är det i sluttampen på denna värmebölja nu. Så ska det komma in lite svalare luft, om man nu kan kalla 10-15 grader för lite svalare? Närmast mycket svalare. Man kan ju undra varför det inte kan vara lite lagom hela tiden här i landet lagom, sådär 20 grader och sol. Förmodligen finns det någon ihärdig miljöpartist som har ett otroligt långrandigt svar på den frågan.

Idag har maken skjutsat mig till staden eftersom jag skulle toppa håret lite. Hann även med en sväng in till en butik för att köpa bikinitrosor. Hittade både det, en hel bikini till och två toppar. Märkligt att det försvinner så mycket pengar direkt när jag åker in till stan. Ska passa mig för det nu och inte gå i närheten av en affär på två veckor.

Tidigare under kvällen gick vi en promenad bort till macken för att köpa glass, tidning och lite godis. Där fungerade inte kortbetalning nu på grund av åskvädret igår, så vi fick handla på krita. Classe orkade bara gå halva vägen tillbaka sen tog det helt stopp. Före det hade han lyckats med att skita lite diarre på framsidan av ena bakbenet?!? Thomas fick den äran att bära denna skitiga hund resten av vägen hem för att direkt stoppa in honom i duschen för lite uppfräschning. Får nog ta och klippa av den långa pälsen lite som är sparad på tassarna för att undvika liknande missöden i framtiden.

Har pratat med Jossan och hon låter väldigt hostig och rosslig. Mamma som man är så häver man ur sig det ena goda rådet efter det andra och jag ska nu ringa imorgon för att kontrollera att hon dricker ordentligt och om hon har feber för att isåfall eventuellt tvingas åka till sjukhuset. Hon har ju en benägenhet att få lunginflammation den lilla tösabiten.

Åska

Idag har det verkligen brakat loss och åskat ordentligt. Först kom det en liten åsksväng och lite regn sen klarnade det upp igen. Blev det inte mer tänkte jag, men oj vad det blev mer. Det har varit så det skallrat i rutorna här minsann. Vår lilla modiga vovve fick vi tillslut droga ner så att han inte skulle få en hjärtinfarkt och dö av skräcken. Efter en stund när Thomas tvingat i honom en tablett så slutade han att skaka och somnade som en stock. Nu mår han bra igen och har varit ute och gått och sen fått lite middag.
Jag har fått lite huvudvärk av åskan och har försökt att slumra till lite men efter fyra timmars försökande fick jag ge upp och konstatera att det inte blev någon liten middagslur idag. Nu är det kväll och får väl se om det finns något på tv att roa sig med. Började även på en ny pocketbok som handlar om LOVE, tantsnusk alltså!

Nya påslakan

Klockan är nu 08,16 och ytterligare en helt blank dag framför en som man ska försöka fylla med något av värde. Alla fysiska aktiviteter är ju inte aktuella och jag har fortfarande pyttelite ont i handleden efter fallet så jag tror inte att jag vågar ge mig på att sticka ännu, då återstår läsa böcker, lösa korsord eller soduko. Läste ute en deckare igår av Julie Parson som var riktigt bra. Tog långt in in boken innan man började få misstankarna åt rätt håll på vem som kunde vara mördaren. Hoppas att jag hittar något lika bra i bokhyllan idag att fördriva tiden med. Jag har flera pocketböcker som jag inte har läst. Är med i en pocketbokklubb så jag får två nya böcker var sjätte vecka för cirka hundra kronor. Till nästa bokpaket har jag även beställt en trilogi med Nora Roberts som jag inte har läst, hoppas verkligen att det bokpaketet kommer före semestern. Jag är även med i en bokklubb där man får fina inbundna böcker. Beställde i våras en jättetjock faktabok som heter Upptäck Sverige. Har bläddrat runt lite i den och det finns massa med ställen som man vill åka och titta på. Bra med bokklubbar är att man med jämna mellanrum får erbjudande att köpa just sådana här rejäla faktaböcker för en billig penning. På bokrean köper jag också gärna faktaböcker, fast en och annan roman slinker allt med också.

Ska nu ta och bädda rent i sängen. Thomas var och köpte nya påslakan i förra veckan. En riktig rolig historia, tycker jag, inte min man förmodligen. Först förvåningen när jag bad honom att åka och handla påslakan i svart och beige som passar in i sovrummet. Skulle han få välja alldeles själv???? Ja, tyckte jag att det kan du göra bara du håller dig i rätt färgskala. Stolt över detta förtroende åkte han in till stora staden. Hade förklarat storlek på underlakan och att han måste köpa till två extra örngott eftersom vi har fyra kuddar i sängen. Hem kom han med jättefina påslakan, lite dyra tyckte jag men jättefina. Maken lapade i sig berömmet och gick ner till datorn. När jag skulle kolla lite nogare så upptäckte jag som vanligt att man kan inte förklara tillräckligt för en man om hur allt fungerar, har man missat en liten detalj så blir det lätt lite tokigt. Nu låg det ett underlakan i rätt storlek men bara ett bäddset och inga extra örngott i påsen. Undrande så ropade jag på Thomas och frågade. Han hade en jättebra förklaring på detta. För det första så står det faktiskt 2-dels på paketet vilket i hans värld betyder att det borde vara till två täcken och två örngott. Jag försökte milt förklara att då skulle det stå 4-del. 2-del är ett påslakan och ett örngott. Några extra örngott hade han glömt för nu låg alla sakerna på olika ställen i affären och han fick leta i flera hyllor och orken tog slut helt enkelt. Så dagen efter fick han åka in och köpa ett set till plus de där två extra örngotten. Nu förstod han nog också med vad jag menade att det var lite dyrt, blir ju det när man måste köpa två och inte en. För att vara första gången någonsin som han inhandlat påslakan själv så gick det ju ändå riktigt bra, de är verkligen jättefina.

Om ni tycker att jag är elak mot maken som driver lite med honom här så gör han samma sak med mig på sina filmsidor när han chattar med sina kompisar där. Vi har konstaterat det att ha en man eller en fru är jättepraktiskt på alla sätt och vis, finns alltid något bra användningsområde mer än de mest uppenbara.

Sjukskrivning och sjukgymnastik på schemat

Nu är det sena kvällen och sängen står där uppe och skriker på mig, ska snart upp och förhoppningsvis somna så fort jag lägger huvudet på kudden.
Var ju inne hos läkaren igen och har nu först blivit sjukskriven i två veckor sen ska jag på återbesök. Kommer att inom en vecka få en kallelse till sjukgymnastik för att få hjälp med hur man på ett bra sätt ska läka muskler som nu är lite trasiga. Den där ichisnerven är i kläm också. Jag kan tala om att den är tjock, inte bara en tunn tråd som jag trodde alla nerver var. Så idag har jag lärt mig något nytt om kroppen. Problemet för mig nu kommer tydligen bli att läka och att man måste få hjälp från sjukgymnast för att få det så smidigt som möjligt. Läkaren kunde inte tala om hur lång tid det kommer ta men han kunde i alla fall garantera att det med största sannolikhet kommer att bli lite långdraget och inte över på en vecka. Lika bra att vara förberedd alltså på höga berg och djupa dalar i humöret här hemma. Kommer bli mest synd om min kära make som blir drabbad av dessa humörssvängningar utan att begripa ett skvatt av vad som just hände. Han är annars lyckligt lottad med en fru som inte har några pms-besvär eller andra hormonstörningar så han kanske kommer att få en chock nu. Å andra sidan borde han vara vältränad efter denna vintern på att pyssla om sjuka frugan som då lyckades få varenda förkylning som flög förbi Axvall, så nog kan han fluffa till kuddar bra minsann. Har även fått god träning på att komma hem med en lite present eller blomma med.
Vän av ordning och lite sann skadeglädje eller kanske snarare en önskan om att få vara lite bättre än nån annan så påpekade jag givetvis misstaget sjuksköterskan gjort i telefon till mig angående från vilket dag man behöver ett sjukintyg. Talade om för damen i luckan att jag tycker det vore synd om nån annan fick så felaktig information, men mest handlade det nog om att jag bara ville påpeka och känna mig lite bäst. Besserwissrar är ju alltid omtyckta.....
I eftermiddag åkte Jossan hem till Värnamo igen och det har varit kul att ha henne hemma men det var inte så tokigt att hon åkte hem till sig igen ett litet tag. Tror även att hon tycker det är skönt att komma hem och slippa ha mamma som talar om för henne att hon ska bädda säng, borsta tänder, äta ordentligt, komma ihåg mediciner och allt annat man nu tycker är viktigt att påminna om hela tiden. Vore bra om hon kom lite i vecka 30 och är hundvakt åt Classe om jag nu är tillbaks till jobbet då, men det finns inte på kartan att jag inte skulle vara bra tills dess för sen är det både camping och grekland på tur där. Och jag måste ju verkligen hinna jobba lite först. Det blir ju nu inte lika skönt med semester när man inte har jobbat länge före så att det ska vara skönt med ledighet.
Om jag är tillräckligt bra på lördag ska vi till Boget på förlovningskaffe. Jag tror aldrig att jag varit på förlovningskaffe så det ska bli jättekul. Nu kallade inte Frida det för förlovningskaffe egentligen men jag har döpt om det till det i alla fall för att det låter så trevlig.

Elände, elände och varmt elände!

Ja, det är inte mycket annat än ett varmt elände på Wilsons väg just nu. (Kanske en försmak på helvetet). Deppigt för att jag inte fick vara med på tjejhelgen i Mollösund. Fick massa sms och de hade det jättemysigt och åt god mat och sannolikt massa gott rött vin också. Under tiden så ligger jag mest inne i soffan med lite kuddar under högerbenet och vid höften för att stadga upp det lite. Jag varierar mig med att ibland gå in i sovrummet och ligga i sängen lite. I sovrummet har vi hängt upp ett stort mörkt tygskynke för fönstret och vi har fönstren på vid gavel och dörren stängd hela dagen så det är faktiskt ganska svalt där inne eftersom solen inte ligger på de fönstren förrän den sista kvällssolen. Gjorde ett frest att ligga i min solsäng men det är alldeles för varmt och det var himla besvärligt att komma ner och upp ur den. I poolen är det 24 grader men jag kan drömma om att ta mig ner och upp för stegen där, så jag får fortsätta med att ligga inne och låtsas att det är höstruskväder ute och att det inte alls blir besvärligt för de andra på jobbet när jag är hemma mitt i semestern. Det känns verkligen hemskt. Jag hade faktiskt trott att jag skulle kunna ta mig iväg till jobbet idag men det finns ingen möjlighet att jag kan sitta och stå mer än en liten stund. Ett problem är ju också att man måste köra bil för att ta sig dit. Körde in till Skara igår och hämtade Jossan och det går bra om man kör sakta och om man inte behöver göra någon snabb inbromsning eller så, då skulle det verkligen kunna bli problematiskt. För att inte tala om att jag äter värktabletter hela tiden och reaktionsförmågan är sämre då.

Nu har jag precis pratat med en sjuksköterska på vårdcentralen och ska tillbaks till läkaren klockan halv två. Men det är märkligt att man måste tjata till sig en tid. När jag var nere i onsdags sa läkaren att jag skulle komma igen om det inte hade släppt lite på några dagar och det gör ju mer ont nu så då ringer man igen. Ändå ska man behöva dividera med sjuksköterskor som verkligen sitter som bromsklossar i telefon. Efter lite prat tog hon fram min journal och där stod det mycket riktigt att jag eventuellt skulle återkomma för man ska nog behöva göra nån ultraljudsundersökning. Nu är jag ju inte gravid, det vore ju ett under, men man kan väl tydligen använda ultraljud till andra saker med då antar jag.
Läste i tidningen för ett tag sen att telefonkundtjänsten för sjukvården på flera orter är utlagda på typ bemanningsföretag och att de som svarar i telefon får bonus ju mindre folk de ger en läkartid och om de aldrig ringer på ambulans så blir bonusen ännu högre. Är detta verkligen moraliskt riktigt? Ring inte ambulans för då får du en hög bonus, låt inte folk träffa läkarna och du är en bra medarbetare. Visst kan det finnas fall där man inte behöver träffa läkare men de flesta av oss som ringer gör inte det för att det är kul. Det kostar enormt mycket pengar att vara sjuk också, läkarbesök, mediciner och framför allt förlorad arbetsinkomst. Det är ju ingenting som man väljer.
Sjuksköterskan som jag pratade med idag var också säker på att man inte behöver läkarintyg på de första veckorna utan först efter 14 dagar, det var ändrat för två år sedan. Märkligt, jag vet ju att det inte är så eftersom jag var sjukskriven i vintras av alla bihålsinflammationer och lunginflammation och allt annat bakteriellt som kom i min väg, då skulle jag ju ha läkarintyg efter sju dagar. O nej, det var minsann ändrat sedan två år tillbaks och Förskringskassan kan även avslå sjukskrivning. Men det vet jag väl, men det är ju inte samma sak som om att man inte behöver ett intyg. Är ju ändå inte något insatt i sjukreglerna så haltade ner till datorn och gick in på den eminenta hemsidan www.forsakringskassan.se där man hittar all information som man kan tänkas behöva om socialförsäkringen, och eftersom jag hittar bra på denna sida tog det mig cirka 15 sekunder att hitta texten : om du blir sjukskriven mer än sju dagar måste du ha ett läkarintyg. Visst är det skönt att ha rätt? Fast fasansfullt att personal på vårdcentral sitter och säger så till folk som kanske inte vet, eller tänker på att kolla upp det själv. Annette på jobbet satt nämnligen och hjälpte mig när jag var sjukskriven längre än två veckor i vintras då jag hade jobbat några dagar emellan sådär och förklarade vilket som tillhörde sjuklön och sjukpenning och hur reglerna fungerar, annars kanske jag också hade trott att det var ändrat. Sjuksköterskan sa även att jag skulle gå till sjukgymnastik när jag nämnde min oro över att om det är muskler att det ska bli långvarigt. Så, sa jag, kan man bara gå dit? Nej, man ska ha en remiss först och för att få en remiss måste man ju få träffa läkaren. Har i alla fall en tid klockan halv två men får minsann förbereda mig på att det kan bli väntetid, sjuksköterskan var inte nöjd med mig som patient i alla fall, jag var nog alldeles för påstridig. Ska i alla fall ta med mig min fina utskrift på att man behöver läkarintyg efter sju dagar och fråga i kassan där man betalar om de har några andra uppgifter.
I höst öppnar det en ny privat vårdcentral i Skara och gissa vem som ska byta?
Nu ska jag ta en kall dusch och sen leta på någon praktisk klänning som man bara kan dra upp på ett läkarbesök så att man slipper feppla med blixtlås och annat krångligt.

Sprucken svans........

Ja, det är inte så att jag för tillfället tycker att livet samarbetar något vidare. Egentligen tycker jag riktigt synd om mig själv men försöker att inte gnälla alltför högljutt här hemma ändå, mer ett tyst stånkande känns passande.
I onsdags morse hade jag tydligen så bråttom ner för yttertrappan att jag på nåt sätt missade nåt steg och for ikull som bara den. Snabbt upp är ju viktigast för att kontrollera om det fanns någon människa i närheten som kunde ha sett denna fadäs så att man verkligen skulle behöva skämmas också. Tog emot mig lite med handen så tummen gick lite ur led vilket gjorde vansinnigt ont. Slog ju även i rumpa och höft men det kändes inte så mycket först för det gjorde mer ont i tummen. Efter ett par timmar var det verkligen ändalykten och höften som var ett problem och högra benet stack det i och det liksom domnade bort samtidigt. Fick åka in till vårdcentralen och få en ung (minst 15 år yngre än mig) snygg läkare. Vad har alla gamla fula läkare tagit vägen? Jag vill hellre ha en sådan. Han rättade till tummen lite och så var det remiss till röngten på kss. Thomas tyckte det var jätteroligt att vara sjuktransportör till olika sjukhus en vacker semesterdag som han hade, en inte alls bortkastad dag... Efter massa röngtande så var beskedet i alla fall att en liten spricka i svanskotan fanns det allt och förmodligen ligger nån nerv i kläm eftersom benet domnar. Jättekul! Jag bröt ju svansen en gång för 7-8 år sen och kan säga att jag inte glädjer mig åt att veta hur lång tid det tar att läka detta. Går nu runt här lika graciös som ett kassaskåp och det tar evigheter att komma någonvart. Upp och ner ur soffan eller sängen är ett himla besvär. Om jag inte står bredvid telefonen när det ringer är det ingen idé ens att tänka på att försöka hinna svara, får kolla av nummerpresentatören istället. Av denna stress och värk fick jag även migrän igår och låg i sovrummet hela dagen. Jag har hängt för ett stort mörkt tygskynke för hela fönstret så det är mörkt och svalt där inne i alla fall. Idag har jag dristat mig ut till min solsäng och efter många pust och stånk tagit mig ner i liggande ställning på sidan. Kändes faktiskt skönt när solen värmde på den onda sidan. Så fick jag inviga min stora fina solhatt som min man inte sett maken till någon fulare huvudbonad någonstans. Efter ett tag fick jag ändå stappla in för att lägga mig i soffan där man kan bulla upp med lite kuddar på diverse bra ställen, med den stora solhattten stapplande i ett par slitna trädgårdstofflor och min magra kropp iklädd en bikini, fick jag be min man titta bort så att han inte skulle svimma av all sex appeal som gick förbi honom, har sällan känt mig mer osexig.

Så nu ligger jag här och har missat några dagars jobb mitt i semestertider när man vet att det är mindre med personal på plats. Känns hemskt att man inte är där då. Jag hoppas verkligen att detta släpper så att man kan vara på jobbet åtminstone. Vi har tur som har höj och sänkbara bord så att man slipper att sitta ner för det hade verkligen inte varit möjligt nu.
Så missar jag helgen i Mollösund med tjejerna nu också. Ibland, som just nu, känns det väldigt väldigt deppigt. Igår satt jag och beklagade mig för Thomas över att det kändes nu som om sommaren är slut, allt är förstört. Med lite eftertanke så är det inte ens juli än och det är massor kvar men känns ändå alldeles eländigt nu. Emellanåt får man verkligen jobba hårt med sig själv för att inte deppa ihop. Känns ändå som om jag ligger farligt nära gränsen nu. Efter vinterns alla infektioner kunde man väl ändå få slippa att snubbla i en yttertrapp som ställer till massa problem? För den delen har jag redan under det senaste året ramlat en gång när jag i vintras halkade ikull på en isfläck. Hade det inte kunnat räckt med den gången? Nu när det är så himla fint väder och man vill vara ute och strosa i trädgård, promenera på kvällarna och åka på utflykter, det kunde väl åtminstone regnat nu då? Nej, nu ska jag inte gräva ner mig för jag kanske aldrig mer kommer upp ur gropen jag gräver då. Som jag och mamma pratade om när jag var nere sist. Vad mycket energi det tar från en att tänka på allt negativt och hålla liv i gamla konflikter man haft i livet och bara se de jobbiga sakerna. Och de sista dagarna har jag nog inte tänkt en enda positiv tanke och jag är verkligen helt slut nu. Jag ska innan jag går och lägger mig ikväll ha tänkt minst tre positiva och glada tankar så kanske jag inte har lust att börja gråta imorgon bitti när jag vaknar och ska försöka åbäka mig ur sängen.