Sjukt värre

Nu är det illa ställt i Axvall, jag har en märklig förkylning. En form av täppt/nysattacksförkylning. Får sådana nysattacker och ögonen rinner. Är också precis kokhet så min kära make tyckte det var bra att ha ett levande element i huset när det blåser kallt ute.

Var och jobbade i fredags men var bra trött och hängig. Sen har det vägt lite i helgen om det ska bli en förkylning eller bara försvinna. Nu har jag svaret på det och känner mig mindre nöjd med utfallet. Kommer att få vara hemma några dagar till tror jag. Känner mig så dålig och är helt slut. Fast inte kan jag sova heller. Blir helt igentäppt när jag lägger mig ner, det kliar i benen och allt är eländigt. Som tur är så har jag tröstat mig med lite godis idag, annars vet jag inte hur det hade gått. Ikväll ska jag i alla fall vräka i mig två sömntabletter och sova och snarka högt hela natten. Thomas kommer nog att välja alternativet att sova i källaren.

Så det har inte hänt något här på flera dagar, ligger bara utslängd i soffan och beklagar mig. Jag och min kära soulmate såg reklam på nån ny idiotisk dokusåpa från nån amerikansk galen familj. Vi funderade då lite på hur en dokusåpa om oss skulle te sig. Inte mycket action här inte, inte många gräl heller. Fast sen kom vi på det att idag har jag både sovit i vår egen säng, jag har slumrat i soffan och sov på förmiddagen nere i källaren i Jossans rum. Så inte ska man säga att här inte händer saker. Det är spännande varje gång man vaknar för att se vad det var man somnade nånstans.

Ungefär som Classe har det nu. Jag misstänker starkt att han börjar bli senil. Man kommer på honom flera gånger med att bara stå nånstans och titta nånstans i fjärran som om han undrar vart han är och hur i hela fridens namn han kom dit. I lördags när jag var ute med honom blev han stående säkerligen tio minuter på en fläck och gjorde ingenting, varken nosade eller annat. Jag tror han undrade vad som hände. Han vet att han låg i sin korg och sov och helt plötsligt står han ute i regnet ett stycke hemifrån....
Sen fick han en prinskorv när vi kom in. Han lade den på hallgolvet och bara stod över den en lång stund, helt borta i tanken. Ni skulle sett hans min när han sen kom tillbaks till verkligheten och upptäckte att han hade en prinskorv! Han blev alldeles till sig av lycka över den. Han måste undra vem som varit så snäll och gett honom den. Mycket stolt kom han och visade upp för mig vad han hade fått.

Ibland när jag har svårt att sova, är just nu inne i en sådan period, så önskar jag att jag vore lite senil. Kanske skulle jag inte ha så ont av att jag inte kan sova om jag inte vet om det?

Migrändags och deoproblem

Idag har jag legat i min månatliga migrän. Man kunde ju tro att när livmodern blev bortopererad så skulle även den hormonella migränen fösvinna men inte. Det sitter fortfarande en äggstock kvar och låter hormonerna rusa ibland. När man pratar om rusande hormoner brukar man väl mena betydligt trevligare saker än migrän egentligen. Och det är klart, det händer att det sker roligare saker än migrän i detta huset också.
På tal om hormoner så satt jag och bläddrade i min almenacka och såg att det var marie bebådelsedag idag. Jag kände mig alldeles helt säker på att jag alldeles nyss hade sett att det var jungfru marie bebådelsedag. När jag tittade lite nogare så är det visst knappt en vecka mellan dessa dagar. Inte för att man vill peka finger men något har uppenbarligen hänt under dessa dagar som inte har med migrän att göra.

Denna dagen har jag då inte gjort annat än legat ner. Gick upp vid niotiden och hann duscha innan den lilla huvudvärken jag hade blev nåt helt annat. Fick ta en tablett och lägga mig direkt och sov sen till tre-halv fyra. Efter det sen har jag legat i soffan och inte gjort ett skvatt. Nu är klockan halv elva och jag ska snart gå in till sängen och lägga mig igen. Sådana här dagar bemödar jag mig inte ens att ta på mig stegmätaren. Jag uppskattar att jag kanske lyckas skrapa ihop 1000 steg, förmodligen är det betydligt mindre men jag avrundar det i alla fall till 1000 när jag för in det i vår stegtävlingstabell på jobbet.

Jag läste i tisdagskväll ut den sista twilightboken. Kanske ska jag i framtiden leta efter böcker att läsa på tonårsavdelningen? Det var i alla fall en himla bra serie. Thomas tyckte jag var himla tråkig som låg och läste hela tiden.

Min kära make har idag igen lyckats få mig att förstå att man inte nog kan förklara vad det är jag egentligen ber honom handla. Jag skrev en deo på shoppinglistan, skrev ner märke och färg men tänkte att det skulle hjälpa lite om jag även visade min handkräm som är i samma märke. Det visade sig förmodligen bara röra till det hela. Nu har jag en tub handkräm till men fortfarande ingen deo. Jag blir inte ens förvånad längre när det blir lite tokigt på detta viset. Handkrämen kommer ju också att gå åt, problemet är att jag imorgon kommer att få låna hans axe-deo och lukta som en karl. Enligt reklamen så får man massa kvinnor efter sig som blir helt till sig när man luktar så gott, det kan verkigen bli ett problem att behöva värja sig mot massa tokiga fruntimmer.

Tidsbrist

Tänk att jag är så upptagen att jag inte hinner blogga ens en gång. Har skitschema denna sexveckorsperiod med minst tre dagar 10-19 varje vecka. De dagarna blir det inte annat än jobb och sen hem och i princip vänta på att jag ska få gå och lägga mig. På torsdag och fredag denna vecka jobbar jag i alla fall sen kväll och får ordentlig sovmorgon. Det är de dagar man förmodligen kommer att vakna tidigt och vara pigg som en mört (undrar om mörtar verkligen är pigga?).
Igår lyckades jag i alla fall försova mig. Hörde verkligen inte klockan och måste slått av den där snoozern ett par gånger. Sen vaknade jag av att min kära make låg i sängen och snarkade. Det är verkligen inte ett gott teckan eftersom han jobbar natt och slutar klockan sex på morgonen. Jag insåg direkt att har han hunnit hem och lagt sig och somnat så borde jag varit ur sängen för länge sen. Lyckades i alla fall bli mindre än en halvtimme försen.

Igår tog jag även bort de förhatliga stygnen. Det gick bra men ska nu ha några små klisterlappar istället ett tag. Sved lite igårkväll tyckte jag i alla fall, men är så glad att stygnen är borta.

Jag har nu inte mycket kvar av sista twilightboken. Jag ska läsa färdigt den ikväll. Hade trott att jag skulle läsa ut den i helgen, och skulle förmodligen gjort det om jag inte jobbat hela söndagseftermiddagen och kvällen. Som jag säger, jobb är roligt men tar mycket tid. Å andra sidan skulle jag bli galen utan jobb och utan rutiner.

Vintern, denna förbaskade vinter är nu på väg att ge sig. ÄNTLIGEN! Tänk att man kan bli så glad över att få se en gnutta gräs i kanten på sin gräsmatta. Tycker det försvinner snabbt nu och jag ser stora fläckar av vår gräsmatta. Intill ena husväggen ser jag även lite blomskott som håller på att tränga upp. Aldrig har väl krokus och annat varit så efterlängtat. Tänk också hur skönt det ska bli när snön är helt borta och de sopar bort allt grus och sand som är utslängt denna vinter. Nu går man mot härliga tider och nu den närmaste tiden ska jag gå mot frukostbordet.

Arbetsvecka

Denna veckan har schemaläggarna slått på stort och enbart gett mig 10-19 pass. Det är himla långa dagar. Så veckan består enbart av pendling och arbete, lite te och smörgås på kvällen innan det är dags att sova för att orka med nästa dag. Jag har nästan enbart dessa tider under kommande schemaperiod, det är inte roligt det.

Jag har i alla fall hunnit med att läsa ut andra boken i twilightserien. Det går verkligen inte att lägga från sig dessa böcker. Innan veckan är slut har jag nog läst ut de resterande två böckerna också.

Annars ägnar jag stor del av dagen åt att vänta på våren. Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin varit med om en sån hemsk och eländigt lång vinter. Läste i tidningen igår att den första tranan har kommit till Hornborgasjön nu. Stackars trana, det kan inte vara roligt att komma dit och upptäcka att det fortfarande är vinter. Jag antar att någon tranfantast springer ut med mat åt den.

Jag väntar också på att det ska bli måndag så att jag kan få gå och ta bort alla stygnen. Det ska bli skönt att bli av med alla klisterlappar jag har överallt över dessa. Jag har fått byta ett par gånger och det har blivit alldeles rött på skinnet av klistret i hudtejpen. Just nu kliar det väldigt mycket överallt. Då får jag klia lite bredvid eftersom det är farligt att röra vid själva stygnen enligt mig.

Nu är det dags att få på sig lite kläder. Skulle annars vara väldigt skönt att kunna åka till jobbet i mitt fina nattlinne, mysbyxor och raggsockar som jag har på mig. Så skulle man ha en riktigt skön fåtölj att sitta i vid arbetsplatsen, kanske en skål popqorn bredvid också. Tänk vad trevligt det skulle vara.

Omstylad

Jag var modig! Nu har jag en kort häftig frissa färgad i lite olika mörka nyanser med några röda kontraster. Superkort på ena sidan och långt på andra. En häftig kärring!
Just nu sitter jag och väntar på min kära make som åkt in till staden för att köpa en platt-tång till mig. Undrar var expediten tycker om Thomas behov av detta redskap........

Twilight och omstyling

Denna veckan börjar jag med en ledig dag. Å andra sidan ska jag för denna lediga dag jobba på veckans sista dag istället.

Jag har nu städat lite, sparar dammsugningen till Thomas så att han inte känner sig utanför. Sängen är renbäddad och det är dammat och mina gröna växter har fått lite mat. Det är ett problem jag har med alla gröna växter. De växer alldeles för mycket i detta huset! Nu börjar det bli problem med endel palmer för de är snart uppe i taket. Även små fina växter jag köper och planterar i krukor som står i fönstren, växer iväg och blir för stora. Ibland har jag försökt att klippa ner lite men det är inte alltid det blir så lyckat. Så slutar det med att jag har massa för stora växter som jag inte vet vad jag ska göra av. Då brukar de hamla nere i källaren, och det är inte mycket grönt som överlever här nere.

Annars har jag även idag efter duschen fått byta de käcka vattentäta kompresserna jag hade. Det gick inte att skippa duschen. De var inte så vattentäta som det stod på förpackningen. Nu fick jag byta ut allihop och nu sitter det bara vanliga kompresser med lite hudtejp över. Klistret på de jag hade har i alla fall lyckats ge stora klistermärke som nu inte gör att det ser riktigt klokt ut plus att det blir lite "klistrigt". Jag försökte lösa detta med aceton men blev lite yvig i mina rörelser och spillde aceton i såret. Så nu kan man säga att det inte finns en enda levande bakterie där i alla fall. Det var inte vetigt vad det sved. Jag får helt enkelt ha lite klisterränder kvar. Jag kan i alla fall känna mig trygg att ett sår är sterilt. Blev nästan full i skratt när jag öppnade de små förpackningarna med sterila kompresser. När jag fepplar runt med dom en stund och tappat lite på toalettgolvet och klippt med kökssaxen till en lagom bit och sen försökt få dit lite tejp utan för många veck på den, så är det så långt från sterilt det kan komma.

Nu ska jag lägga mig och läsa en liten stund. Jag har börjat på twilight-serien, skitbra. Läste också recentionen på baksidan där det stod att det var den bästa kärlekshistorien för tonåringar som någonsin skrivits. Tonåring och tonåring, en fyrtioårig kärring kan också tycka att det är bra.

Sen ska jag idag gå till modellsalongen och klippa och färga håret. Det ska bli en hel omstyling så jag hoppas att jag inte gråter när jag kommer hem. Det kan i alla fall inte bli sämre än vad det är nu då jag de senaste månaderna bara sparat på håret för att ha lite valmöjligheter vid denna omstyling. Får se hur modig jag är. Kanske blir jag så vacker att en snygg vampyr kommer och förför mig sen. Eller så får jag ta min man som har lovat att älska mig i nöd och lust.

Förfärlig egenvård

Det är vad jag fick ägna mig åt för en stund sen. Till min stora fasa upptäckte jag efter duschen att flera av de "vattentäta" kompresserna var på väg att ramla av. Jämmer och elände! Alldeles ensam i huset konstaterade jag snabbt att detta var en situation som jag skulle bli tvungen att lösa på egen hand. Efter lite rotande i mitt medicinskåp fann jag på några liknande inplastplåstrade kompresser. Problemet var ju nu att få bort de som hängde löst helt, utan att se stygnen som sitter där under. Så har det ju blödit lite också som liksom stelnat till som mitten av kompressen sitter fast i. Hemskt, hemskt och hemskt. Så stack det upp små svarta spindelben som jag vet är stygn.
Duschen var ju nu helt ogjord eftersom jag blev precis kokhet och genomsvettig. Jag kunde ju verkligen inte ringa till Thomas så att han ska komma hem från jobbet för att ordna detta bekymmer jag hamlat i. Så efter att ha funderat en stund och grämt mig över att alla mina vårdutbildade släktingar ska behaga bo så långt bort, så var det bara att lösa detta själv. Under högljudda stånk och stön och några aj för säkerhets skull så fick jag bort det som satt och klistrade snabbt på de nya utan att försöka titta så noga. Lite snett och vint blev det nog men det få duga.
Efter detta hemska har jag nu vilat mig i soffan en halvtimme. Har också konstaterat att jag kanske inte kan duscha igen förrän om en vecka då stygen är borttagna. Det är fler än hälften kvar som inte lossnade idag. Ren sannolikhet är att några av dom lossnar nästa gång, så det får bli att lukta skit istället tills stygnen är väck.

Nu ska jag stappla runt kvarteret med Classe och sen sova några timmar efter denna pärs.

Sinnessjuk var ordet sa Bull, sinnessjuk sa Bill.