tisdag 8 februari 2011

ynkynkynkynkynk.......

Här mås det verkligen för jäkligt! Känns som om jag aldrig har varit så sjuk i hela mitt liv (vilket jag säkert har). Nattens toppnotering i feber var 40,4 tror jag är för gammal för att tåla så höga temperaturer. Mina höftben går av vilken sekund som helst, kanske till och med före jag hostar upp ena lungan. I denna byhålan är det verkligen inte på topp just nu. Försöker tänka så att eftersom influensan kom väldigt snabbt så kanske den sen försvinner lika snabbt också. Det vore ju liksom rättvist, då skulle även texten på sjukvårdsupplysningen behöva redigeras lite. Där stod det att man kunde vara trött och hängig i flera veckor efter att man blev frisk.
Jag har de senaste månaderna haft sån himla energi så detta stör mig nåt helt vansinningt.

För den delen önskar jag att vi hade bott bredvid ett hundpensionat så att vi hade haft någonstans att göra av vår lilla ystra Bauer. Han begriper inte nåt vad det är med oss två. Inte leka? Inte busa? Inte ligga i knät? Inte träna olika kommando? Inte gå ut och gå och upptäcka världen? Det är bara "nej" och "inte nu" som gäller tydligen, Bauer ser mycket konfunderad ut ibland som om han undrar -vad är det som händer?

måndag 7 februari 2011

The flu

Japp, en influensa är det minsann som härjar här i huset. Kollade på www.1177.se för att läsa hur en influensa fungerar. Allt stämmer in precis, hög feber som kommer väldigt fort, torrhosta och värk i kroppen. Däremot blev jag förskräckt över att läsa att man kan komma att ha feber mellan 39-40 i 3-5 dagar! Jag har haft sen igår och är redan helt slutkörd tycker jag. Så tror jag att höft och bäckenben håller på att malas sönder på mig. Det gör så fruktansvärt ont! Spelar ingen roll om man sitter, går eller ligger.
Thomas är precis lika dålig. Idag på morgonen vid halv femtiden hade vi febertävling. Thomas hade 39,1 grader, han har aldrig tidigare haft över 38 grader så han har verkligen ena benet i kistan. Strax därpå så fastställdes vinnarresultatet på tant Hillevi, 39,2 grader. Nu kändes det inte som någon ära direkt att vinna, någon pokal fick jag inte heller, bara messa till chefen att jag kommer vara halvdöd i några dagar framåt istället för att arbeta.
Bauer håller på att skaffa sig en depression över att hans matte o husse är så erbarmligt tråkiga. Inte nåt händer det, de bara ligger och ynkar sig. Några pipleksaker är det ingen som vill veta av. Jossan kände sig i alla fall lite bättre idag och med tanke på att hon blev sjuk i onsdags så finns det väl hopp för mig och maken också då. Ibland är det besvärligt att vara vuxen, speciellt när man är sjuk. Helst skulle jag vilja att mamma kom hit och tog hand om allt, lagade mat och köpte glass och i största allmänhet bara var som mammor är när barnet är sjukt.

söndag 6 februari 2011

En asiat kanske?

Jomen det är ju inga problem att stoppa en förkylning med lite receptfritt. Nu sitter jag här med 39,2 i feber och hela luftstrupen är jättekonstig. Så tror jag att jag antingen fått hastig foglossning eller så är det helt enkelt så att det är nån influensa. Tror att mina höftben och korsrygg håller på att smulas sönder. Går det nån shanghai eller vad det nu brukar heta och vad gör jag för att bli av med det så fort som möjligt? Jag vill bli av med den tills imorgon tack.

Harkel

Har lite problem med harklingarna idag. Börjar kännas väldigt konstigt i halsen, helt torr och hostig, såndär kruttorr rethosta. Jossan är jättesjuk och sitter nu förmodligen hemma hos sig och jämrar sig över att hon smittat sin kära mamma..... Thomas är visst inte heller så fräsch, jag tror att jag är piggast av the gang. Har gjort en räd i mitt medicinskåp och ska nu försöka avleda den annalkande förkylingen.


Jossan ligger på 39-40 i feber så henne får vi kanske få iväg till en läkare om det inte ger sig de närmsta dagarna. Hon har ju en benägenhet att få lunginflammation om det inte fastnar i halsen och blir halsfluess. När till och med Thomas blir krasslig har vi med virus/bakterier att göra som äger superkrafter. Han är i och för sig inte så krasslig att han är hemma från jobbet, det är han i och för sig nästan aldrig. I november eller om det var december var han i alla fall hemma en helg, de måste verkligen undrat på lönekontoret där om det kunde stämma att den där Ohlsson var sjuk, så ovanligt är det.





Igår arbetade jag på förmiddagen och när jag kommit hem fick jag skjutsa in Jossan till sitt hem i Skara. Hon ville hellre ligga hemma hos sig och kurera sig. Inte så att jag nödvändigtvis blev helt förstörd av det eftersom det är ganska irriterande att höra någon annan hosta precis hela tiden.





Vi skulle titta på melodifestivalen. Så visade det sig att det var skidskytte på en annan kanal så det blev ganska mycket zappande. Jag kom också på att detta var ett bra tillfälle att raka ansiktet på Bauer. Tänkt och gjort, helt plötsligt var hela soffan och jag full med avrakad päls. Jag måste ännu en gång skryta över min egen förträfflighet över hur jag med stort tålamod lärt Bauer att finna sig i att bli rakad i ansiktet. Många godisbitar går åt under tiden men resultatet är som ni ser en mycket, mycket söt liten vovve.
Ser ni att han räcker ut tungan åt sin kära mamma?

Idag har jag även sytt om draperierna som ska vara runt sängen hos Jossan. Det var ju märkligt att takhöjden sjönk en halvmeter på några dagar? Eller så var det väl kanske inte direkt taket som sjönk så mycket som att jag hade mätt fel. Fruktansvärt irriterande ändå. Hur kunde jag vara så korkad att jag inte en enda gång reagerade på att takhöjden var, av mig själv, uppmätt till 3 meter? Så högt och fint till tak är det inte där utan mer normal takhöjd. Nu är i alla fall felet korrigerat. Vilken lycka att få sy lite till i helvetestyget!!!!!

lördag 5 februari 2011

Lördag=Övertid

Sitter här i arla morgonstund och ska snart ge mig iväg till Lidköping för att (som vanligt) jobba övertid på min egentliga lediga lördag, det börjar bli en vana nu. Jag har jobbat över så mycket på veckodagarna också, så igår när jag faktiskt gick hem vid halv fyra tiden blev ju kvällen skitlång. Jag var ju hemma så tidigt! När klockan var nio var jag skittrött och tyckte jag suttit hur länge som helst i soffan och väntat på att få gå och lägga mig. Då kröp jag i kojs och sitter nu här klockan fem på morgonen pigg som en mört. Härligt!

Jag hämtade med mig Jossan på hemvägen igår, hon ska vara hundvakt idag när jag jobbar och Thomas sover efter nattjobb. Vilken härlig känsla det var att bara ringa och säga att jag kommer om en liten stund, gå ner! Det känns så skönt att hon bor i Skara, lyx att ha sitt barn så nära.
Vi tog en snabb shoppingtur också och lyckades inhandla en lång svart hallmatta (3,5 m) och en stor spegel till hallen. Vi har lite mer småpyssel att fixa med innan det är klart i hennes lägenhet. Det blir så fint där inne, ser absolut inte ut att vara en lägenhet som tillhör en arbetslös 24-åring i alla fall, lite för lyxig för det. Beräknar att jag kan lägga ut lite kort här om en vecka så att ni kan förundras över hur fint vi lyckats göra hennes lägenhet.

Jossan håller också nu på att bli kanonförkyld. Har kraftig hosta och jag misstänker ganska hög feber. Kanske kan jag övertala henne att stanna kvar i Axvall hos de kära föräldrarna denna lördagskväll och bli lite ompysslad. Har en känsla av att det inte kommer att bli lätt, kanske ska jag locka med lite oxfilé?

Bauer har nu vant sig lite vid att vara i Jossans lägenhet också. De första dagarna pep han hela tiden och var klängig. Berodde väl delvis på att vi höll på och stressade och sprang fram och tillbaks och rev i alla kartonger. Igår var han hos henne några timmar och kunde både leka och slumra till lite. Vi har införskaffat några leksaker till honom som kommer att finnas i hennes lägenhet, han ska även få en egen korg att ha där inne så att man slipper att släpa saker fram och tillbaks. Det är ju massa spännande ljud i en lägenhet som kommer från grannarna. En dag så borrade en granne och Bauer stod och stirrade in i väggen och morrade sitt farligaste morr. Det vill ju till att vara beredd om ett spöke helt plötsligt skulle hoppa fram ur väggen....

onsdag 2 februari 2011

Tyget från helvetet

Det är vad jag lyckats inhandla och ska försöka göra gardiner och draperi runt sängen till Jossans lägenhet. Det är det värsta tyg jag någonsin pillat på. Det tyg som ska vara som draperi vid sängen är genomskinligt svart. Det är så förbaskat halt så nålarna fastnar knappt när man ska nåla in kanterna. Så ska det gå från golv till tak, 3 meter, och det är fyra längder. Kommer att ta lite tid, många svordomar och ett antal egenhändigt ordnade blodprov på sig själv av nålarna.
Tyget till gardinderna var inte mycke mer sammarbetsvilligt det heller, något prassligt sidenslisk. Tänk om det inte ens blir fint när det är klart och upphängt när jag nu får slita mycket mer än normalt för att få till detta? Jag sa till maken igår att om det blir fult ska jag riva ner hela skiten och elda upp det. Han tyckte, efter att tvingats höra mig sitta och svära men jämna mellanrum, att det var en god idé.

Nu ska jag ta några djupa andetag och ge mig på gardinsyandet igen.

tisdag 1 februari 2011

Huvudet sitter löst

Åtminstone så känns det så. Jag fick sån himla huvudvärk i söndags, inte migrän utan stresshuvudvärk tror jag. Brukar inte ha huvudvärk sådär utan bara migrän med jämna mellanrum. Jag höll på att bli tokig och ingen huvudvärkstablett hjälpte, trött och matt var jag också. Jobbigt är det att ha huvudvärk för man spänner sig liksom hela tiden. I alla fall vaknade jag sen mitt i natten och då hade det övergått till migrän, mycket märkligt. Proppa i mig en migräntablett som inte hjälpte ett skvatt, var uppe på förmiddagen och tog en till och sov i fyra timmar, när jag vaknade var migränen värre än någonsin så då proppade jag i mig ytterligare en tablett och tänkte det att nu får jag nog hjärnblödning av överdosering också. I alla fall så hjälpte sista tabletten och senare på kvällen var skallen normal igen, om än lite trög. Jag brukar inte få migrän av stress, kanske är det såhär det blir då. Åtminstone var det mycket värre än min hormonmigrän som man i alla fall brukar få stopp på lättare.

Nu känner jag mig i lite halvform och ska in till Jossan lägenhet senare under förmiddagen. I eftermiddag sen ska jag och Jossan åka till Skövde och tygshoppa. Ska ändå ta det lite lugnt idag och fortsätta med härjandet sen imorgon, fast i ett makligare tempo. Kanske var denna huvudvärk en knäpp på näsan till mig för att påpeka att allt inte behöver bli klart på en dag, man kanske inte ska vara ett sånt kontrollfreak som jag är? Istället för att väcka Thomas för att vi ska åka in till stan så fort som möjligt ska jag ligga här i soffan och öva mig på att ta det lite lugnt istället. Det är inte så lätt när man själv redan varit uppe i flera timmar, så är det att vara morgonmänniska, man får alltid vänta på att andra ens ska vakna för att man ska kunna sparka igång dagen. Så nu blir det övning i att ta det lugnt, det kommer säkert att ha bra effekt på min hjärtverksamhet eller någon annan viktig kroppsfunktion som blir lite sämre med åldern.