Harkel

Har lite problem med harklingarna idag. Börjar kännas väldigt konstigt i halsen, helt torr och hostig, såndär kruttorr rethosta. Jossan är jättesjuk och sitter nu förmodligen hemma hos sig och jämrar sig över att hon smittat sin kära mamma..... Thomas är visst inte heller så fräsch, jag tror att jag är piggast av the gang. Har gjort en räd i mitt medicinskåp och ska nu försöka avleda den annalkande förkylingen.


Jossan ligger på 39-40 i feber så henne får vi kanske få iväg till en läkare om det inte ger sig de närmsta dagarna. Hon har ju en benägenhet att få lunginflammation om det inte fastnar i halsen och blir halsfluess. När till och med Thomas blir krasslig har vi med virus/bakterier att göra som äger superkrafter. Han är i och för sig inte så krasslig att han är hemma från jobbet, det är han i och för sig nästan aldrig. I november eller om det var december var han i alla fall hemma en helg, de måste verkligen undrat på lönekontoret där om det kunde stämma att den där Ohlsson var sjuk, så ovanligt är det.





Igår arbetade jag på förmiddagen och när jag kommit hem fick jag skjutsa in Jossan till sitt hem i Skara. Hon ville hellre ligga hemma hos sig och kurera sig. Inte så att jag nödvändigtvis blev helt förstörd av det eftersom det är ganska irriterande att höra någon annan hosta precis hela tiden.





Vi skulle titta på melodifestivalen. Så visade det sig att det var skidskytte på en annan kanal så det blev ganska mycket zappande. Jag kom också på att detta var ett bra tillfälle att raka ansiktet på Bauer. Tänkt och gjort, helt plötsligt var hela soffan och jag full med avrakad päls. Jag måste ännu en gång skryta över min egen förträfflighet över hur jag med stort tålamod lärt Bauer att finna sig i att bli rakad i ansiktet. Många godisbitar går åt under tiden men resultatet är som ni ser en mycket, mycket söt liten vovve.
Ser ni att han räcker ut tungan åt sin kära mamma?

Idag har jag även sytt om draperierna som ska vara runt sängen hos Jossan. Det var ju märkligt att takhöjden sjönk en halvmeter på några dagar? Eller så var det väl kanske inte direkt taket som sjönk så mycket som att jag hade mätt fel. Fruktansvärt irriterande ändå. Hur kunde jag vara så korkad att jag inte en enda gång reagerade på att takhöjden var, av mig själv, uppmätt till 3 meter? Så högt och fint till tak är det inte där utan mer normal takhöjd. Nu är i alla fall felet korrigerat. Vilken lycka att få sy lite till i helvetestyget!!!!!