Mamma är bäst ändå

Minsann att Jossan inte blev helt förfärad över min ankomst. Speciellt stökigt var det inte heller, lite disk bara. Så fick jag äran att skjutsa runt henne till massa olika ställen. Vårdcentralen för blodprov (där mamma fick komma in och hålla handen), ungdomsmottagning, apotek, försäkringskassans servicekontor, himla trevlig myndighet, fantastisk personal, speciellt på telefon :-) så mataffären för lite påfyllning. Det är nog inte alls tokigt att ha sin mamma så här nära, även om mamman ibland är en häxa....

Efter allt detta var denna mamsen helt slut och fick åka hem och lägga mig och sova några timmar efter att passat upp på min döende make en stund. Tänk att han hade sån otur att han fick den manliga influensan ändå. En annan som fick den kvinnliga varianten har ju åtminstone kunnat stå på benen.... Tvingade maken att ringa till vårdcentralen så nu har han en tid imorgon. Jag skulle tippa på att även han behöver någon form av pencillin, att det från influensa övergått till nåt mycket värre som till exempel luftrörsinfektion kanske. Maken har aldrig i hela sitt liv fått pencillin eller ens haft feber över 38 tidigare så det är ju förståligt att ena benet är i kistan. Lite ansträngande är det ändå att leva ihop med en döende karl när man inte är helt kurant själv och kan få komma iväg till jobbet och vila sig lite. Fick mitt läkarintyg hemskickat idag och upptäckte till min stora förfäran att jag är sjukskriven ända till 25 februari!!!! Nog för att läkaren poängterade att jag måste vila för att bli frisk och inte bli sjuk direkt efter att pencillinet är klart, så känns det väldigt, väldigt länge. Jag när en förhoppning om att jag ska vara piggare imorgon så att jag kan åka dit en sväng då. Jag har massa mail att gå genom och har missat flera möten och genomgångar, så jag har massor att göra, här hemma har jag inte ett endaste dugg att göra.