Snöblandat regn

Nu tror jag att det börjar kännas som om det finns hopp för att kärringen här ska kunna bli frisk igen. Bara 38 i feber och sovit nästan hela natten, fantastiskt! Börjar täppa till lite i bihålorna bara men det var väl bara väntat fast jag knappt ens varit täppt under influensan.

Jossan däremot var nere på vårdcentralen igår och hon har lunginflammation. Hon ska tillbaks på måndag och ta nya prover så för henne blir det inget 70-årskalas imorgon. Jag tänkte ta en sväng in till staden sedan och se om jag kan locka med henne ut till Axvall så att hon kan hålla pappa T sällskap. Han är inte heller speciellt fräsch. Han har slagit sitt personliga rekord i febertopp varje gång han närmat sig febertermometern. Tidigare har han aldrig varit över 38, nu är han över 40. Han får högre feber för varje dag, men det var helt normalt (?) enligt sjuksköterskan när han ringde jouren igår. När det har gått sex dagar borde ju febern gå neråt tycker jag, men vad vet en annan, inte mer än det man kan läsa på sjukvårdsrådgivningen. Kära maken kommer att få sjukanmäla sig på jobbet en gång till. Nu är korset i taket enormt stort!

Själv ska jag imorgon halka ner till småland för att fira 70-åringen, kära pappa. Ska plocka upp Matilda, som numera är Skövdebo, på vägen. Har en ungefärligt hum om vart hon bor, lite bakom högskolan sådär. Om jag är lite piggare och har lite mer ork ska jag övertala henne att vi behöver handla nåt på ikea på vägen hem på söndag. Är man där vid öppningsdags behöver man inte ens trängas med så himla mycket folk. Känner på mig att det finns lite fint pynt där som väntar på att få flytta hem till mig.

Nu ska jag försöka göra ett ryck och få på mig något annat än nattlinne och halka runt i Axvall med en yster valp. Bauer tycker inte om det här ynkandet vi håller på med, dumheter, lek vill han ha, massa lek! Och lite lekfullt blir det allt när man ska halka runt på ishala gator med snöblandat regn som faller ner.