Jobbmail rensad och radioskratt

Idag har jag varit på arbetet igen, kan inte säga att jag arbetat speciellt mycket men i alla fall röjt undan i min mailkorg. Känns gött! Tillbringade två timmar där idag och nu sen har jag sovit som en stock i soffan med Bauer snusande på samma kudde. Imorgon och på fredag tänker jag arbeta halvdag. Det är bra att få tjuvstarta med lite kortare dagar i slutet på en sjukskrivning istället för att sen köra igång heltid direkt. Nu är man inte tillräckligt sjuk men inte heller tillräckligt pigg för att orka hela dagen, perfekt med ett mellanting.

Min man är återuppstånden från de halvdöda och tänker laga taco till mig ikväll. Inte illa! Tänk att en karl kunde överleva både influensa och lunginflammation. Känns som om vi borde larma Guinness rekordbok så att de får veta detta otroliga. Fast det är klart, man blir väl inte trodd om man påstår något dylikt.

Hörde något otroligt roligt på radion när jag åkte till jobbet idag. En av Sveriges största bloggare, en 19 eller 20 åring vid namn Kissie, som ringde och skällde ut en journalist över en artikel som denne gjort som handlade om att hon (fanns även fotografier och således bevis) delat ut flygblad och satt upp klistermärken för nationalsocialistisk front (mycket värre förening är sverigedemoktraterna). Det spelades upp delar av detta telefonsamtal och du milde tid, vilket stolpskott!!! Eftersom det ingick ganska mycket hot är hon nu polisanmäld och hennes blogg har tagit en "paus". Hennes blogg handlar visst mest om hur man bästa ska operera sig till skönhet, där hon själv visst fyllt på, sugit ur och dragit åt det mesta. Så lite bra bantningstips och ett och annat modetips, hennes följare har en medelålder på 13 år. Om du har möjlighet så gå in på mix megapol och se om det går att lyssna på detta telefonsamtal, så gör det, leder garanterat till skratt. Det var riktigt, riktigt roligt att höra en tjej som knappt lämnat tonåren bakom sig, med helt klart förvrängd uppfattning om sin egen makt och om hur saker och ting fungerar i ett svenskt samhälle.

Spa

Nu ska jag åka på spa, ja, kanske inte ett riktigt spa, men ska hem till Jossan och låna hennes badkar en stund. Efter att ha sovit fram till klockan ett så är denna dagen också helt förstörd. Förhoppningsvis ska en halvtimme i ett badkar göra underverk och all trötthet försvinna och min vanliga energi och morgonpigghet komma tillbaks. Är inte det väldigt troligt?

Tröööööööööööööööööööötttttttttttttttttttt

Jag har verkligen drabbats av en helt utmattande trötthet. Idag var jag uppe på morgonen och ringde till chefen, sen gick jag och la mig och sov till halv ett. Efter lite gröt till "frukost" och dansat ett varv med dammsugaren, sitter jag här och konstaterar att jag faktiskt får gå och lägga mig igen. Klockan är nu 14,50 och jag ska ta en eftermiddagslur, jag orkar verkligen inte vara vaken. Detta är för en normalt morgonpigg människa rena tortyren att ha det på detta viset. Hujedamej!

Feberfri och mammig pojke

Idag är första dagen på två veckor som jag är helt feberfri! Jippi! Det går åt rätt håll, ska bara bli av med den enorma tröttheten också. Det hjälper inte att sova, man blir inte mindre trött av det. Min ork nu sträcker sig till att få på mig något annat än pyjamas, och så ta en promenad med Bauer, sen är det soff o sängläge resten av dan, petar in en och annan maskin tvätt också. I alla fall känns det som om det går åt rätt håll och hoppas det går lika fort som det gick att bli sjuk. Längtar till jobbet, känns som om jag inte varit där på evigheter.

Bauer är mer mammas pojk än nånsin nu. Jag kan inte ta ett kliv någonstans utan att han är med. Får han inte följa med så sitter han och piper. Jag blir helt tokig av att ha en liten vovve på samma kvadratmeter som mig hela tiden, och detta pipandet!!!!! Nog för att jag skrytit om min så kallade "walk in closet", men så vidare värst stor är den inte, inte känns den rymligare heller av att ha en hund precis vid fötterna när man ska byta om. Vart jag än går, så går Bauer med. Vill han leka eller gå ut så står han bara och stirrar på mig tills man måste fråga honom om vad det är han vill. Om det dröjer för länge (och han kan stå länge och stirra) innan jag frågar så kommer pipandet, eller så buffar han på mig med nosen. En fördel finns såklart, han går med på att ligga i mitt knä som en liten bebis långa stunder, det tycker mamsen om.
Bauer får av denna mammighet nu inte sova med mig på nätterna, annars skulle det förmodligen bli helt olidligt. Maken är förpassad ner till källaren och så även Bauer. Jag har alltså sängkammaren för mig själv och brer ut mig allt vad jag kan i dubbelsängen. Får passa på, för när hostan tar slut så flyttar vi ihop igen, maken och jag och så lille valpen såklart. Just nu är det absolut läggdags, och jag ska spreta med armar och ben åt alla håll, bara för att jag kan!

Hacke Hackspett

Honom hörde jag och Bauer idag när vi var på långpromenad ute i skogen. Bauer tyckte det var ganska läskigt att vara mitt ute i skogen, speciellt när hackspetten började väsnas i ett träd precis i närheten. Bauer har övat sig på både att morra (för att skrämma bort osynliga faror) skälla (så att en kråka flög bort ur spåret) och hoppa på mamma (för att det är tryggast om mamma lyfter upp mig). Nu var inte mamma speciellt samarbetsvillig utan han fick hålla sig på backen och gå själv. Vi gick elljusspåret och det var ganska bra upptrampat att gå bredvid skidspåret. Utom på några ställen där det var lite djupsnö att forcera. Bauer är inte något lätt promenadsällskap då han drar otroligt i kopplet, far fram och tillbaks, upp och ner, och är helt överallt mesta delen av tiden. Brukar träna att gå fint några bitar mellan varven men det är himla besvärligt tycker han, att gå utan att dra i kopplet. Jag ska prova ett annat halsband som sitter högre upp för att se om det blir lite lättare.

Eller som Thomas säger, bara snön försvinner så.... Då ska det nämligen tränas både på att gå ordentligt i koppel, vara ensam hemma och åka bil och allt annat man också ska behöva lära en valp, bara den där snön försvinner! Eller om man ens behöver träna då, det kanske går av sig själv då? Bara snön försvinner.

Så har Bauer fått sig en mycket välbehövlig dusch idag. Tar lång tid att föna honom torr nu. Pälsen är ganska lång och denna valppäls är fyllig. Inte skulle man kunna tro att en nakenhund ska ha så riklig valppäls. Det ska bli spännande att se hur vuxenpälsen blir sen. Även om det är fint med jättetjock päls så hoppas jag på att den kommer bli lik Classes päls i kvaliten. Just nu är pälsen inte alls lättskött, tovor o elände direkt om man skippar borstning en endaste dag.

Men just nu, idag, när han är nyduschad och fönad och borstad, är pälsen jättevacker.

Julstjärnor

Hur länge är det tänkt att julstjärnor ska överleva egentligen? Jag tycker mig komma ihåg att jag inte brukar få dom att överleva julen knappt. Nu har jag fortfarande två kvar på matsalsbordet som inte vill vandra vidare. Jag kan ju inte vara så elak att jag slutar vattna helt, de brukar väl tuppa av ändå?

Tänka sig

Maken är verkligen ordentligt sjuk, han har lunginflammation. Han passade väl på att beklaga sig lite hos farbror doktorn att hans fru inte förstår honom..... Där tyckte de i alla fall ordetligt synd om honom så han kände sig lite nöjd med att någon ynkade med honom en stund.
Nu är det inte så att jag inte anser att han är sjuk och ska vila, men gränsen för manlig och kvinnlig sjukdom ligger så långt ifrån varann så det är svårt att få fram den där riktiga empatin efter två veckor.
Eftersom detta är första gången någonsin som maken är sjuk och fått pencillin så är det kanske förståligt att det är "lite" jobbigt för honom. Jag ska i framtiden komma ihåg detta och utnyttja det vid nästa tillfälle som jag blir sjuk och ska få pencillin. Att jag är sjuk nu också och äter pencillin räknas inte riktigt.... När jag frågar hur han tror att jag har överlevt alla de gånger som jag ätit pencillin, både för bihålor och lunginflammation(!!!) så blir svaret att jag nog ändå inte varit lika sjuk som han är nu. Tur för maken att han ändå svarar med en litet leende, så att han är medveten om att jag nu driver lite med honom, lite driver han nog med sig själv också (men riktigt sjuk är han).

Jag har varit ute i kylan och plågat runt mig på en lång promenad med Bauer. Tänk om hunden ändå kunde rasta sig själv när man inte egentligen orkar. Är inte så många minusgrader, men när man kom utanför bebyggelsen så blåste det iskallt. Fick snurra runt halsduken runt huvud och ansikte för att inte komma hem med frostskador. Efter 40 minuters promenad är man helt slut, så nu ska jag lägga mig och sova en liten stund.

Kan sluta att drömma om att åka till jobbet denna vecka (ja, är ju redan fredag lunchtid också). Egentligen fattar jag inte att jag som inte är helt korkad i huvudet inte kan lära mig att man inte blir frisk på ett par dagar? Läste på lite om influensa och den smittar fram tills man varit feberfri minst ett dygn, så smittar man när man hostar. Jag hostar egentligen bara på nätterna, hostan kommer bara på dagen om jag pratar en stund. Nu är det inte lätt att vara tyst på mitt jobb, nog för att jag har andra arbetsuppgifter än att prata i telefon och sysselsätta mig med, men man måste småprata med sina arbetskamrater också. Kanske kan jag åka dit i helgen när det är folktomt och åtminstone gå genom min mailkorg. Jag känner mig nu inte tillräckligt sjuk för att vara hemma hela tiden, är bara så förbaskat trött, så jättetrött! Så jag kan inte räkna ut hur jag skulle orka arbeta en hel dag heller. Vill inte heller komma dit och smitta om det nu var svininfluensan vi hade först. För den delen stod det på sjukvårdsupplysningen att svininfluensan nu är att betrakta som en vanlig säsongsinfluensa. Det stod också att det inte är ovanligt att man får eftersjukdom som till exempel bihålsinflammation eller lunginflammation efter influensan.

Verkar i alla fall som om jag lyckades smitta ner storasyster i helgen, för nu ligger hon nedbäddad jättesjuk. Det var ju inte riktigt meningen.....