måndag 29 juni 2009

Sjukskrivning och sjukgymnastik på schemat

Nu är det sena kvällen och sängen står där uppe och skriker på mig, ska snart upp och förhoppningsvis somna så fort jag lägger huvudet på kudden.
Var ju inne hos läkaren igen och har nu först blivit sjukskriven i två veckor sen ska jag på återbesök. Kommer att inom en vecka få en kallelse till sjukgymnastik för att få hjälp med hur man på ett bra sätt ska läka muskler som nu är lite trasiga. Den där ichisnerven är i kläm också. Jag kan tala om att den är tjock, inte bara en tunn tråd som jag trodde alla nerver var. Så idag har jag lärt mig något nytt om kroppen. Problemet för mig nu kommer tydligen bli att läka och att man måste få hjälp från sjukgymnast för att få det så smidigt som möjligt. Läkaren kunde inte tala om hur lång tid det kommer ta men han kunde i alla fall garantera att det med största sannolikhet kommer att bli lite långdraget och inte över på en vecka. Lika bra att vara förberedd alltså på höga berg och djupa dalar i humöret här hemma. Kommer bli mest synd om min kära make som blir drabbad av dessa humörssvängningar utan att begripa ett skvatt av vad som just hände. Han är annars lyckligt lottad med en fru som inte har några pms-besvär eller andra hormonstörningar så han kanske kommer att få en chock nu. Å andra sidan borde han vara vältränad efter denna vintern på att pyssla om sjuka frugan som då lyckades få varenda förkylning som flög förbi Axvall, så nog kan han fluffa till kuddar bra minsann. Har även fått god träning på att komma hem med en lite present eller blomma med.
Vän av ordning och lite sann skadeglädje eller kanske snarare en önskan om att få vara lite bättre än nån annan så påpekade jag givetvis misstaget sjuksköterskan gjort i telefon till mig angående från vilket dag man behöver ett sjukintyg. Talade om för damen i luckan att jag tycker det vore synd om nån annan fick så felaktig information, men mest handlade det nog om att jag bara ville påpeka och känna mig lite bäst. Besserwissrar är ju alltid omtyckta.....
I eftermiddag åkte Jossan hem till Värnamo igen och det har varit kul att ha henne hemma men det var inte så tokigt att hon åkte hem till sig igen ett litet tag. Tror även att hon tycker det är skönt att komma hem och slippa ha mamma som talar om för henne att hon ska bädda säng, borsta tänder, äta ordentligt, komma ihåg mediciner och allt annat man nu tycker är viktigt att påminna om hela tiden. Vore bra om hon kom lite i vecka 30 och är hundvakt åt Classe om jag nu är tillbaks till jobbet då, men det finns inte på kartan att jag inte skulle vara bra tills dess för sen är det både camping och grekland på tur där. Och jag måste ju verkligen hinna jobba lite först. Det blir ju nu inte lika skönt med semester när man inte har jobbat länge före så att det ska vara skönt med ledighet.
Om jag är tillräckligt bra på lördag ska vi till Boget på förlovningskaffe. Jag tror aldrig att jag varit på förlovningskaffe så det ska bli jättekul. Nu kallade inte Frida det för förlovningskaffe egentligen men jag har döpt om det till det i alla fall för att det låter så trevlig.

Elände, elände och varmt elände!

Ja, det är inte mycket annat än ett varmt elände på Wilsons väg just nu. (Kanske en försmak på helvetet). Deppigt för att jag inte fick vara med på tjejhelgen i Mollösund. Fick massa sms och de hade det jättemysigt och åt god mat och sannolikt massa gott rött vin också. Under tiden så ligger jag mest inne i soffan med lite kuddar under högerbenet och vid höften för att stadga upp det lite. Jag varierar mig med att ibland gå in i sovrummet och ligga i sängen lite. I sovrummet har vi hängt upp ett stort mörkt tygskynke för fönstret och vi har fönstren på vid gavel och dörren stängd hela dagen så det är faktiskt ganska svalt där inne eftersom solen inte ligger på de fönstren förrän den sista kvällssolen. Gjorde ett frest att ligga i min solsäng men det är alldeles för varmt och det var himla besvärligt att komma ner och upp ur den. I poolen är det 24 grader men jag kan drömma om att ta mig ner och upp för stegen där, så jag får fortsätta med att ligga inne och låtsas att det är höstruskväder ute och att det inte alls blir besvärligt för de andra på jobbet när jag är hemma mitt i semestern. Det känns verkligen hemskt. Jag hade faktiskt trott att jag skulle kunna ta mig iväg till jobbet idag men det finns ingen möjlighet att jag kan sitta och stå mer än en liten stund. Ett problem är ju också att man måste köra bil för att ta sig dit. Körde in till Skara igår och hämtade Jossan och det går bra om man kör sakta och om man inte behöver göra någon snabb inbromsning eller så, då skulle det verkligen kunna bli problematiskt. För att inte tala om att jag äter värktabletter hela tiden och reaktionsförmågan är sämre då.

Nu har jag precis pratat med en sjuksköterska på vårdcentralen och ska tillbaks till läkaren klockan halv två. Men det är märkligt att man måste tjata till sig en tid. När jag var nere i onsdags sa läkaren att jag skulle komma igen om det inte hade släppt lite på några dagar och det gör ju mer ont nu så då ringer man igen. Ändå ska man behöva dividera med sjuksköterskor som verkligen sitter som bromsklossar i telefon. Efter lite prat tog hon fram min journal och där stod det mycket riktigt att jag eventuellt skulle återkomma för man ska nog behöva göra nån ultraljudsundersökning. Nu är jag ju inte gravid, det vore ju ett under, men man kan väl tydligen använda ultraljud till andra saker med då antar jag.
Läste i tidningen för ett tag sen att telefonkundtjänsten för sjukvården på flera orter är utlagda på typ bemanningsföretag och att de som svarar i telefon får bonus ju mindre folk de ger en läkartid och om de aldrig ringer på ambulans så blir bonusen ännu högre. Är detta verkligen moraliskt riktigt? Ring inte ambulans för då får du en hög bonus, låt inte folk träffa läkarna och du är en bra medarbetare. Visst kan det finnas fall där man inte behöver träffa läkare men de flesta av oss som ringer gör inte det för att det är kul. Det kostar enormt mycket pengar att vara sjuk också, läkarbesök, mediciner och framför allt förlorad arbetsinkomst. Det är ju ingenting som man väljer.
Sjuksköterskan som jag pratade med idag var också säker på att man inte behöver läkarintyg på de första veckorna utan först efter 14 dagar, det var ändrat för två år sedan. Märkligt, jag vet ju att det inte är så eftersom jag var sjukskriven i vintras av alla bihålsinflammationer och lunginflammation och allt annat bakteriellt som kom i min väg, då skulle jag ju ha läkarintyg efter sju dagar. O nej, det var minsann ändrat sedan två år tillbaks och Förskringskassan kan även avslå sjukskrivning. Men det vet jag väl, men det är ju inte samma sak som om att man inte behöver ett intyg. Är ju ändå inte något insatt i sjukreglerna så haltade ner till datorn och gick in på den eminenta hemsidan www.forsakringskassan.se där man hittar all information som man kan tänkas behöva om socialförsäkringen, och eftersom jag hittar bra på denna sida tog det mig cirka 15 sekunder att hitta texten : om du blir sjukskriven mer än sju dagar måste du ha ett läkarintyg. Visst är det skönt att ha rätt? Fast fasansfullt att personal på vårdcentral sitter och säger så till folk som kanske inte vet, eller tänker på att kolla upp det själv. Annette på jobbet satt nämnligen och hjälpte mig när jag var sjukskriven längre än två veckor i vintras då jag hade jobbat några dagar emellan sådär och förklarade vilket som tillhörde sjuklön och sjukpenning och hur reglerna fungerar, annars kanske jag också hade trott att det var ändrat. Sjuksköterskan sa även att jag skulle gå till sjukgymnastik när jag nämnde min oro över att om det är muskler att det ska bli långvarigt. Så, sa jag, kan man bara gå dit? Nej, man ska ha en remiss först och för att få en remiss måste man ju få träffa läkaren. Har i alla fall en tid klockan halv två men får minsann förbereda mig på att det kan bli väntetid, sjuksköterskan var inte nöjd med mig som patient i alla fall, jag var nog alldeles för påstridig. Ska i alla fall ta med mig min fina utskrift på att man behöver läkarintyg efter sju dagar och fråga i kassan där man betalar om de har några andra uppgifter.
I höst öppnar det en ny privat vårdcentral i Skara och gissa vem som ska byta?
Nu ska jag ta en kall dusch och sen leta på någon praktisk klänning som man bara kan dra upp på ett läkarbesök så att man slipper feppla med blixtlås och annat krångligt.

fredag 26 juni 2009

Sprucken svans........

Ja, det är inte så att jag för tillfället tycker att livet samarbetar något vidare. Egentligen tycker jag riktigt synd om mig själv men försöker att inte gnälla alltför högljutt här hemma ändå, mer ett tyst stånkande känns passande.
I onsdags morse hade jag tydligen så bråttom ner för yttertrappan att jag på nåt sätt missade nåt steg och for ikull som bara den. Snabbt upp är ju viktigast för att kontrollera om det fanns någon människa i närheten som kunde ha sett denna fadäs så att man verkligen skulle behöva skämmas också. Tog emot mig lite med handen så tummen gick lite ur led vilket gjorde vansinnigt ont. Slog ju även i rumpa och höft men det kändes inte så mycket först för det gjorde mer ont i tummen. Efter ett par timmar var det verkligen ändalykten och höften som var ett problem och högra benet stack det i och det liksom domnade bort samtidigt. Fick åka in till vårdcentralen och få en ung (minst 15 år yngre än mig) snygg läkare. Vad har alla gamla fula läkare tagit vägen? Jag vill hellre ha en sådan. Han rättade till tummen lite och så var det remiss till röngten på kss. Thomas tyckte det var jätteroligt att vara sjuktransportör till olika sjukhus en vacker semesterdag som han hade, en inte alls bortkastad dag... Efter massa röngtande så var beskedet i alla fall att en liten spricka i svanskotan fanns det allt och förmodligen ligger nån nerv i kläm eftersom benet domnar. Jättekul! Jag bröt ju svansen en gång för 7-8 år sen och kan säga att jag inte glädjer mig åt att veta hur lång tid det tar att läka detta. Går nu runt här lika graciös som ett kassaskåp och det tar evigheter att komma någonvart. Upp och ner ur soffan eller sängen är ett himla besvär. Om jag inte står bredvid telefonen när det ringer är det ingen idé ens att tänka på att försöka hinna svara, får kolla av nummerpresentatören istället. Av denna stress och värk fick jag även migrän igår och låg i sovrummet hela dagen. Jag har hängt för ett stort mörkt tygskynke för hela fönstret så det är mörkt och svalt där inne i alla fall. Idag har jag dristat mig ut till min solsäng och efter många pust och stånk tagit mig ner i liggande ställning på sidan. Kändes faktiskt skönt när solen värmde på den onda sidan. Så fick jag inviga min stora fina solhatt som min man inte sett maken till någon fulare huvudbonad någonstans. Efter ett tag fick jag ändå stappla in för att lägga mig i soffan där man kan bulla upp med lite kuddar på diverse bra ställen, med den stora solhattten stapplande i ett par slitna trädgårdstofflor och min magra kropp iklädd en bikini, fick jag be min man titta bort så att han inte skulle svimma av all sex appeal som gick förbi honom, har sällan känt mig mer osexig.

Så nu ligger jag här och har missat några dagars jobb mitt i semestertider när man vet att det är mindre med personal på plats. Känns hemskt att man inte är där då. Jag hoppas verkligen att detta släpper så att man kan vara på jobbet åtminstone. Vi har tur som har höj och sänkbara bord så att man slipper att sitta ner för det hade verkligen inte varit möjligt nu.
Så missar jag helgen i Mollösund med tjejerna nu också. Ibland, som just nu, känns det väldigt väldigt deppigt. Igår satt jag och beklagade mig för Thomas över att det kändes nu som om sommaren är slut, allt är förstört. Med lite eftertanke så är det inte ens juli än och det är massor kvar men känns ändå alldeles eländigt nu. Emellanåt får man verkligen jobba hårt med sig själv för att inte deppa ihop. Känns ändå som om jag ligger farligt nära gränsen nu. Efter vinterns alla infektioner kunde man väl ändå få slippa att snubbla i en yttertrapp som ställer till massa problem? För den delen har jag redan under det senaste året ramlat en gång när jag i vintras halkade ikull på en isfläck. Hade det inte kunnat räckt med den gången? Nu när det är så himla fint väder och man vill vara ute och strosa i trädgård, promenera på kvällarna och åka på utflykter, det kunde väl åtminstone regnat nu då? Nej, nu ska jag inte gräva ner mig för jag kanske aldrig mer kommer upp ur gropen jag gräver då. Som jag och mamma pratade om när jag var nere sist. Vad mycket energi det tar från en att tänka på allt negativt och hålla liv i gamla konflikter man haft i livet och bara se de jobbiga sakerna. Och de sista dagarna har jag nog inte tänkt en enda positiv tanke och jag är verkligen helt slut nu. Jag ska innan jag går och lägger mig ikväll ha tänkt minst tre positiva och glada tankar så kanske jag inte har lust att börja gråta imorgon bitti när jag vaknar och ska försöka åbäka mig ur sängen.

söndag 21 juni 2009

Hjo-tur




Igår var det dags för utflykt till Hjo. Under färden dit ösregnade det, mycket kraftigt till och med på sina ställen. Perfekt utflyktsväder! När vi närmade oss Hjo så sprack himmeln som tur var upp och det var jättefint väder. Trots att Jossan hävdar att hon kissade precis före vi åkte var det första vi fick göra att leta rätt på en toalett...
Vi, liksom väldigt många andra människor hade tydligen tyckt det var bra med en utflykt till Hjo, började sedan att promenera en tur i stadsparken. Det är otroligt vackert i Hjo och även om vi bara har 3,5 mil dit så känns det som man har kommit nån helt annanstans som borde vara mycket längre bort som till exempel kusten. Det som verkligen inte finns är ett vanligt fik, mycket märkligt. Det finns flera restauranger runt hamnen och stadsparken och även flera ställen man kan köpa glass, även ett riktigt fint glasscafé med exklusiva glassrätter, men inte ett enda ställe där man kan köpa sig en kopp kaffe och en bulle! Finner det lite udda i en sådan sommarstad, sanningen är väl den att det säkert ligger fik inne i centrum men det är ju inte där alla människor går och strosar. Får nog bli en insändare i Hjos dagstidning om denna miss.
Vi stannade till i Skövde på vägen hem och handlade med lite fikabröd och tog kaffet när vi kom hem istället. Jag och Jossan hann även med en snabb sväng inne på hem&hobby, men det var så himla mycket folk så det blev verkligen en snabb sväng bara.
På kvällen åt vi en fantastisk god och matig sallad som jag hade ordnat till. Jossan kompis Carro kom hit och åt också som tur var eftersom jag alltid lagar mat åt ett halvt kompani. Sen ägnade vi en bra stund till att spela poker, vilket jag vann!!! Jag och Thomas avslutade kvällen med att ligga i varsin soffa och titta på the mentalist, en serie som vi tycker är bra.
Nu verkar det som om högtrycket är på väg in med full fart. Det är snart knallblå himmel och enligt prognosen ska det vara så under denna vecka. Fattas bara annat nu när jag är igång och jobbar igen. Ska även jobba idag, börjar vid halv tre fram till halv tio ikväll, så ska skynda mig ut så att jag hinner sitta i solen lite idag i alla fall. Lagom till nästa helg när man är ledig igen är det brukligt att det kommer ett par dagar regn för att väta upp marken lite inför nästa arbetsvecka som solen återigen ska gassa. Thomas ska ha semester i två veckor nu och jag har förklarat för honom att jag förväntar mig att han ska få lite färg under den tiden och inte gå och se ut som ett lik. Han verkar totalt oförstående med vikten av att bli lite solbrun.

lördag 20 juni 2009

Spelgalen midsommarafton

Igår firade vi midsommar alldeles förskräckligt mycket här hemma. En flagga, kvarleva från Jossans student för två år sedan, tronade i vårt vackra stenparti för att få den nationella känslan att infinna sig ordentligt.
Lunchen var mycket traditionell med färskpotatis och sill, nu var det bra jag som åt sill för både Thomas och Jossan åt skinka istället, men det var sill på bordet och jag tycker att det är gott. Snapsen uteblev, så lite slarv med det kanske.
Efter intagen måltid så plockade vi fram några spel och satt kvar ute på altanen och roade oss med. Eller, jag tyckte det var kul för jag vann båda spelomgångarna. Sen kom kortleken fram och då började spelet på riktigt. Så roligt har vi inte haft på länge, när Thomas satsade hundra miljoner i låtsaspoker skrattade jag så att jag inte fick luft på en lång stund. Vi tog ett kort avbrott för att äta lite mat till fram på kvällningen då vi grillade lite fin ryggbiff och gjorde "knyten" med färskpotatis, lök och morätter med massa goda kryddor i. Väldigt mätta så fick vi ta en halvtimmer paus innan kortleken började användas igen. Vi spelade plump, hjärter, trebello och lite gurka, en chicago hann vi också med. Fram emot klockan tio på kvällen var vi helt slut efter allt spelande, jag hade ju inte sovit middag heller utan bara "powernappat" 10 minuter efter middagen. Även om vi inte rörde oss så fick vi väldigt mycket frisk luft eftersom vi satt ute på altanen, den inglasade och under infravärme, men ändå så är det inte inne även om det kanske ska betraktas som halvute. Classe hade mycket svårt att förstå varför vi envisades med att sitta därute hela tiden. Han låg inbäddad skönt i en filt men försökte vid flera tillfällen med livliga hopp få med oss in inomhus där vi vanligtvis ligger i soffan på kvällen.
Efter många försök från Classe flyttade vi in till soffan lite efter tio då vi var tvugna att ge oss på jordgubbarna och glassen så att det inte skulle gå till spillo. Just som man ligger där proppmätt med lite kramp i magen så kommer det ett lägligt reportage på rapport om att det är mer folk än någonsin som svälter ihjäl på vårat jordklot, då får man faktiskt skämmas när man ätit sådana mängder, slängt resterna utan en tanke och att man själv gör så lite för andra människor på jordklotet som faktiskt dör av matbrist.
Nu ska vi snart äte frukost för att sedan ge oss iväg på en liten utflykt till Hjo för en vacker promenadslinga och även (har en baktanke) lite shopping på hem&hobbys butik nere i hamnen som har öppet idag, redan kollat upp det......









fredag 19 juni 2009

Midsommarafton

Ikväll ska man alltså behöva springa över en massa ängar och hoppa över gärsgårdar för att plocka sju sorters olika blommor som man sen ska sova med under kudden. Man ska då drömma om sin livs kärlek. Eftersom jag redan har hittat mitt livs kärlek så kommer detta enbart leda till att jag möjligtvis vaknar med lite spindlar och andra kryp i sängen som jag fått med i blommorna. Så jag tror jag sparar mig det besväret. Kommer ihåg en gång när vi var barn och var på blomsterjakt en midsommarafton och vi såg ett livs levande lodjur!!! Fast det var på långt håll så sannolikheten att det istället var en stubbe är nog väldigt stor.... Jossan kom hem igår och ska vara hemma över midsommarhelgen så får väl i alla fall skicka ut henne ikväll på blomsterplockning. Vilka illvrål vi kommer vakna av när hon hittar några spindlar i sängen!


I övrigt har veckan varit bra förutom igår då jag fick migrän och sen också en jättekass mage. Så var hemma och ynkade mig de stunder jag var vaken. Jag blir ganska yr och trött av migräntablett och efter intag brukar jag vanligtvis sova en halv dag. När det nu var kombinerat med ränneskita så fick jag hålla mig i väggar när jag flera gånger var tvungen att stappla mig iväg till toaletten när jag egentligen borde ha sovit. Idag är det bättre men det kommer inte att bli något livat midsommarfirande för min del, utan jag ska släcka törsten med lite vanlig hederlig päroncider och låta rödvinet ligga till sig tills nästa festliga tillfälle istället. Känns i hela kroppen nu att detta kommer bli en seg dag.

Imorgon kanske vi åker på en liten utflykt till Hjo och promenerar runt lite där och fikar och sådär. Så har man i alla fall gjort något på midsommarhelgen. Det är vackert i Hjo och en bra räddningsplanka att åka dit och gå och strosa i den vackra parken en stund. Dagar med jättefint väder gör att man lurar sig till att tro att man är på kusten. Finns en vacker promenadslinga utmed vätterns strand.

Nästa helg ska jag till kusten på riktigt, mollösund tror jag det heter, nånstans vid orust i alla fall. Vi blir nog 6 tjejer som bara ska ha det mysigt med god mat, massa prat och förhoppningsvis lite sol också.


Här är ett roligt kort på Classe som Thomas tog häromdagen när han visst varit i sitt skåp och stulit en påse med torkade kycklingbitar. Att den lilla vovven är så modig att han puttat upp luckan och snott åt sig en prasslig påse och fått med sig till sin bilbur. För fem år sen sprang han och gömde sig när något prasslade.

måndag 15 juni 2009

Första dan på jobbet efter semester

Det är lika med kaos det. En överfull mailkorg som måste plöjas genom. Där hittar man lite roliga saker som nya dataprogram och rutiner som man inte har en susning om. Till slut känns det som om man har läst så mycket ren information att det bara går runt i huvudet. Lite svettigt blev det nästan när man inser hur mycket man missar på tre ynka veckor. Så fick jag sätta mig och bläddra lite på hemsidan som också är helt omgjord och man hittade ingenting först. Så fick man allt koppla upp sig på telefonen och feppla sig genom de första samtalen, efter nån timme undrar man om man varit ledig alls?
Var i alla fall bra trött i hjärnan när jag kom hem och är glad för att jag jobbar kväll både imorgon och på onsdag så att det blir lite sköna sovmornar såhär i början. Det blir dagtid sen hela sommaren, fast trivs egentligen bäst med att jobba dagtid och ha fasta tider (även om sovmorgon är skönt). Kommer inte bli mycket annat gjort denna veckan än att jobba och sen ligga och oja sig en stund i soffan över hur jobbigt jag har det i min kontorsstol. Min man verkar inte hålla med mig när han har stressat runt med trucken på en industri och lastat lastbilar än hit och dit. Jag tror att han tror att jag bara sitter i min kontorsstol, snurrar runt lite och trycker på tangentbordet lite när jag har lust. Skillnaden mellan oss är väl att jag är trött i huvudet när jag kommer hem istället för att vara trött efter ett fysiskt jobb, och för att riktigt demostrera det så haltar jag lite och går lite sakta sådär så att det verkligen syns att man är trött.
Nu är det väldigt mycket läggdags och jag får oja mig mer här senare i veckan.