Lite bilder från Korfu och yrselproblem

Nu kanske det är dags att få tummen ur och börja blogga lite igen. Som vanligt efter en utlandsvistelse så blir man sjuk. Jag är ytterst pyttelite förkyld men blev helt yr i huvudet i onsdags och svimmade av ett par gånger. Min käre make kom hem från jobbet och körde mig till vårdcentralen där det nu kommit ett gäng nya stafettläkare. Ibland undrar man om de verkligen kollar upp om de är utbildade på riktigt eller om det är människor som hemma suttit och knåpat ihop ett betyg och diplom från påhittat universitet. Denna läkare tyckte det var lämpligt att klämma på min mage, ge mig en broschyr om min tarminflammation och önska mig god bättring?!? Jag vet inte ens om hon förstod att jag var där för att jag var yr och hade svimmat. Hon hittade även ett dokument i min journal, ett positivt provsvar på att jag har endometrios, vilket hon också kunde tycka var en ledtråd till mitt dilemma. Snällt fick jag förklara att, jovisst, jag har haft endometrios, men inte sen de opererade bort livmodern för tre år sen.....

Vilade i några dagar men kände mig inte bättre men försökte mig på att jobba igår. Thomas fick hämta mig efter ett par timmar när det började susa till i skallen igen. Sen tillbringade vi kvällen på kss där jag fick en läkare som faktiskt undersökte mig och tog prover, bland annat blodtryck som man visst bör kolla om man svimmar. På vårdcentralen togs inga prover eller undersöktes nåt om man inte räknar lite klämmande på magen som given undersökning vid yrsel och svimmning. I alla fall visade det sig att jag har någon liten "förkylning på balansnerven". Inget farligt men man kan komma att vara yr i flera månader. Man kan ta åksjuketabletter om det blir för hemskt, men får bara försöka hålla mig i när det snurrar på.

Thomas har varit jätteförkyld och varit hemma sen i torsdags. När vi var nere på Korfu så kapsejsade min mage fullständigt ett par dagar så vi undrar just nu om det är värt allt för att få vara i solen och värmen. Ska vi åka fler gånger ska vi kanske ha en extra veckas semester direkt efter att vara sjuka på sen.

Fast det är verkligen underbart med värmen, framför allt de varma kvällarna och nätterna (även om man själv ligger i ett iskallt rum med AC på full bott, kurandes under en filt). Inte konstigt att bybefolkningen tycker att turister är galna. Där vi var är en ganska liten by med inte alltför mycket turistinvasin, helt lagom. Det finns lite affärer och massa restauranger och barer utmed huvudgatan, men inte alla stupfulla ungdomsgäng utan mer massa barnfamiljer och äldre människor. Vad vi, maken och jag, däremot har är ju lite svårt att koppla av och bara sitta och njuta. Man är en stressad svensk som ska kasta i sig maten, betala och skynda sig därifrån. Svärmor och svärfar däremot kan sitta och njuta länge av god mat och vin. Kanske kommer vi också kunna göra det när vi är pensionärer, nu vill man bara, av ren vana, att allt ska gå fort så att man kommer vidare till nästa steg.

På en solsemester finns det ju egentligen inte något nästa steg eller något som man ska göra. Svårt ändå att bara koppla av och inte skynda sig hela tiden.

Detta kortet är taget från vår dörr = 2 meter till att hoppa i poolen!


Vårt hotell Anastasia
Vinglig trätrapp ner till havet.

Bergen i bakgrunden.

Vår strandutsikt från solstolen.

Teknikmarodör

Dagen började bra med att fått städat och nu är allt färdigtvättat också, imorgon blir det alltså till att roa sig med tvätten. Det var sen när jag skulle till jobbet som allt började krångla till sig.
När jag nästan var framme i Lidköping upptäckte jag att jag inte hade med mig mitt kort. Detta kort gör så att jag först kommer in i lokalen och sen så att jag kan logga in i datorn. Så kortlös är det ingen idé att komma dit, så det var bara att vända. Irriterande! Så skulle jag ringa till chefen och tala om att jag skulle bli lite försenad, då stod allt på kinesiska i min mobil. Fanns inte en svensk bokstav någonstans och jag ville ju inte chansa lite i kontaktboken på var rätt nummer fanns, så samtidigt som jag körde så fick jag bläddra runt i min adressbok och hitta rätt nummer. Försökte sedan med att bara starta om mobilen men den var helt borta då och det kom massa underliga texter om saker som skulle installeras eller annat, så det var bara att stoppa ner den i handväskan och förtränga den.
När jag väl (en halvtimmer försent) kom till jobbet så krånglade datorn. Efter 3 omstarter så fungerade i alla fall alla program som de skulle och jag kunde arbeta ett par timmar.
När jag kom hem så skulle jag ringa till mamma och dåhöll det på och tjöt i denvanliga telefonen hela tiden. Lät som om någon samtidigt slog något nummer och lite faxtonssignaler och andra tjut lät hela tiden. Får prata med mamma en annan dag för idag saboterar jag uppenbarligen all teknisk utrustning. Det är med fjärilar i magen jag sitter här vid datorn och chansar på att den inte ska explodera rätt som det är.
Thomas har nu grejat med min mobil och jag vet inte riktigt vad det är, något programfel av något slag och det verkar inte som om kortet fungerar i någon av alla de gamla mobiler som dräller omkring här. Min kära make får väl ringa operatören imorgon och försöka få ordning på detta. Min lille telefon blev väl helt ställd av att vara i Grekland och av någon anledning inte fått till det rätt när vi kom tillbaks till Sverige utan av någon anledning så tror han att vi är i Kina.
Kinesa, det ska jag i alla fall göra nu,

Tillbaks i Sverige

Nu är vi hemkommna från värmen i Korfu. Har packat upp och snart tvättat allt. Är precis på väg till jobbet, har enorm tur med schemat och ska bara jobba 16,00-20,15 idag. Har hunnit med att städa också och tagit två långa promenader med Classe, även en liten middagslur hade jag tid med.

Hinner inte blogga något långt nu men ville lägga in ett kort där jag ligger och flyter runt i saltvattnet. Ska berätta mer om resan i kommande inlägg.

Nu far vi snart

Nu är det packat, och jag tror att det blev lite för mycket som vanligt...

Så har jag varit hos Linus och lämnat av Classe. Han kommer att ha fullt upp att göra en vecka där med att markera runt i trädgården ordentligt och med att försöka förföra Dixie. Han blev till sig av lycka över att komma dit, det doftar så gott överallt. När även Dixie visade sig så började han med alla konster han övat in framför spegeln här hemma. Nu är hon ju lite svårflörtat och det ryckte lite i läppen och vi väntade på att hon skulle säga ifrån ordentligt, men hon uppfattade alla hans inviter som om det vore inbjudan till lite vanlig lek. Det såg sannerligen roligt ut när de höll på och Classe strävandes efter att "komma åt". Efter trekvart när vi fick säga till Classe att sluta, ställde han sig bara och flåsade och orkade inte ens stå på raka ben, han var helt färdig efter denna ansträning. Dixie kommer att ha en rolig vecka där hon sitter inne med makten och bara kan leka med den lille pojken (eller om man ska vara ärlig, rättare sagt den gamle pedofilen). Classe kommer få ordentlig motion och förmodligen sova som en stock på nätterna.

Nu ska vi intaga lite lunch innan det är dags att bege sig. Jag ska även leta i vartenda skrymsle i hjärnan efter informationen om vad det är jag har glömt. För inte skulle man väl kunna komma iväg på en semesterresa utan att ha glömt något?

En bra dag

Idag har det verkligen varit en bra dag. Det är fint väder, det är fredag, vi åker till Korfu imorgon och vi fick för en stund sen sålt vår gamla husvagn! Verkligen en bra dag!

Nu ska jag ägna kvällen åt att sortera vilka av alla mina tusentals klädesplagg som ska få äran att åka med utrikes. Har bestämt mig för att jag (i möjligaste mån) inte ska släpa med mig massa onödiga kläder som det ändå slutar med att jag inte använder. Vi har ganska stora resväskor vilket ju leder till att det blir lätt att stoppa ner lite till och lite till och det linnet kan vara bra och ha, och då måste jag ha de skorna som matchar, och så vidare tills det är helt överdrivet. Jag som aldrig brukar överdriva??????????

Classe är ganska mammig nu eftersom han varit själv hemma på dagarna denna veckan. På morgonen när Thomas har åkt så följer han mig precis överallt för han misstänker skarpt att jag också är på väg någonstans. När man står i hallen och ska ge sig iväg så ligger han i sin soffa och tittar på en med stora ängsliga ögon som tycks säga -Hur kan du göra så här mot mig? Han har varje dag fått promenader av Alva, grannflickan, som han tycker mycket om.

Nu tror jag att det är dags för lite kvällsmat innan jag ska börja att välja i garderoben. Känns som om det blir pizza till mat nu.

Tvätt pågår

Idag är det stora tvättdagen. Allt möjligt måste tvättas ifall om att man får för sig att det är just det klädesplagget som ska få åka med till Korfu på lördag. Nu börjar det verkligen närma sig men i och med att vi började jobba i måndags så känns det konstigt att man ska vara ledig direkt igen. Idag tvättar jag alltså och imorgon ska det strykas och jag ska välja vad som ska packas ner. Det är alltid besvärligt och som vanligt packar jag alltid ner för mycket som jag sen får tvätta om när man kommit hem eftersom det då legat huller om buller med smutstvätt på vägen hem. Jag kan ju i alla fall stryka långbyxor och tjocktröjor eftersom det är 35 grader varmt där nu.... Å, vad jag längtar efter en hel vecka med sol och bad och varma härliga kvällar.
Har varit helt underbart att jobba igen i alla fall. Dagarna bara svischar förbi och jag har till och med ganska bra tålamod med de mest besvärliga kunderna. Igår kväll hade vi våra grannar inne på middag. Gjorde mat i ugnen eftersom vi inte vågade chansa på grillning, men det var faktiskt en fin kväll sen. Satt och pratade till ganska sent och hade roligt.
På lördag förmiddag ska jag åka till Linus och lämna av Classe där. Thomas kommer inte att få följa med för han är lite för blödig när det gäller Classe tycker jag. Det är bättre att han är hemma och gör alla sista städsaker som jag tycker är så himla nödvändigt att göra före man åker bort.
För övrigt så vräkte det ner när jag idag slutade jobbet och skulle ta mig ut till bilen. Jag var helt dyngsur när jag kom till bilen och fick köra både värme och vindrutetorkare på högsta sprutt.
Nu ska vi fixa till oss något att äta sen blir det att slappa i soffan och byta i tvättmaskinen med jämna mellanrum.

Arbete med elavbrott

Idag har jag nu klarat av min första arbetsdag på fem och en halv vecka och precis som jag förutspådde var min mailkorg fylld till bredden. Mycket av det går bara att rensa bort men flera dokument har jag skrivit ut som nu ligger på mitt skrivbord för att läsas när det blir tid till det under veckan. Annars har det varit en dag med mycket datastrul som vanligt när man varit borta ett tag. Klockan hann bli tio innan jag startat om maskineriet ett par gånger och fick allt att fungera, sen flöt förmiddagen lite halvfeppligt på där jag fick slå mer än vanligt i pärmarna för endel kunskap på något sätt ramlat bort ur de små grå. Under eftermiddagen flöt allt på precis som vanligt förutom massa olika varningsskyltar som dök upp på min skärm med jämna mellanrum som man fick klicka bort och låtsas som man inte ens sett. Sen blev det jätteåskoväder och hela kontoret blev svart, flera gånger!!!! Sista timmen tyckte jag allt krånglade mer än nödvändigt och jag hittar inte speciellt bra på vår nya hemsida heller vilket ställde till lite problem när man snabbt skulle ha fram lite information, tålamodet tröt lite det sista på tekniken, men annars var det alldeles fantastiskt roligt att vara tillbaks. Vad tiden gått fort idag mot när man ligger hemma och har ont nånstans. Jag trivs så med mina arbetskamrater, två stycken har nu också hunnit få riktiga bebismagar under min frånvaro (mysigt tycker jag som inte behöver bära runt på det). Denna veckan kommer att bara svischa förbi misstänker jag. Bra det, för annars kanske man bara suttit av tiden fram till lördagen då planet susar iväg till Korfu med oss ombord.

Jossan kom hem i fredags och det var meningen att hon skulle vara hemma hela veckan och åka till släkten i Vara till helgen på kalas, men hon sitter på tåget tillbaks till Värnamo nu. I detta gäng här som består av massa småungar som verkar ha fastnat i sandlådan och kastar sand på varandra, blev det givetvis massa drama och skitprat direkt. Jossan känner att hon är helt färdig med den biten av sitt liv och vill gå vidare med sitt vuxna liv och inte fastna bland dessa småaktiga drägg. Svårt när värsta skitprataren har flyttat efter henne ner till Småland men Jossan får bli ännu mer hårdhudad och inte bry sig om avundsjuka samhällsparasiter som inte har det så bra förspänt som hon varken på det ena eller andra sättet. Det är väl så att vissa människor på något sätt är födda till att misslyckas och den enda lilla makt de någonsin kan få i sitt ynkliga liv är skitpratet i tonåren, att tonåren egentligen redan flygit förbi är det väl ingen som upptäckt då intelligensen inte är speciellt hög.

Jossan är en stark ung tjej som vågat bryta sig loss ur mönstret och flyttat på sig, ut på okända marker en bra bit hemifrån för att våga lyckas. Tyvärr så finns det då fega härmapor.....men så är det väl alltid, nån annan får inte lyckas. Tragiskt!