Schema

Just nu är det inte roligt. Jag är fortfarande skittrött efter den förbaskade influensan. Idag jobbade jag kväll och var tvungen att ta mig en liten tupplur på förmiddagen efter frukost och dusch. Jag, som är en morgonmänniska! Hemskt!!!
Sen är det lite ledsam stämning på jobbet. Nytt schema ska sjösättas och ingen är nöjd, allra minst jag. Höll på att ramla av stolen när jag såg mitt nya schema, hade inte räknat med att det skulle bli såpass mycket sämre. Normalt brukar jag vara ganska cool och inte tjura till för mycket inför förändringar, men idag blev även jag riktigt tjurig.
Jag hoppas att om det bara blir vår snart så kommer allt kännas lite lättare, till och med en eländig schemaläggning. Och vet ni vad, imorgon är det mars, officiellt en vårmånad. Tänk att jag ska vakna och få se en grön gräsmatta och inte huttra så i kylan och snålblåsten, inte behöva halka runt på alla isfläckar! Vad skönt det ska bli ;-)

Bilder på inredning

Dagens planering höll inte riktigt, varken för mig eller Hellner. Vet inte vilket som är mest tragiskt.

Det tog betydligt längre tid än vad jag beräknat att fixa i Jossan lägenhet. Det var bra mycket svettigare än beräknat också. När vi började ge upp vid femtiden var orken nere på noll för att göra något annat. Det hade jag redan ett par timmar tidigare insett att det inte blir mer än inredning denna söndag. Nu är det bara lite saker kvar som Thomas ska borra. Så ska även alla stolsdynor kläs om i köket eftersom vi vill ha ett ljusare tyg på. Jag mäktade med en stol, lämnar övriga tre till maken att fixa, han kommer inte att uppskatta det speciellt mycket men i ett äktenskap ska man väl dela med sig?

Här kommer i alla fall lite kort på hur det ser ut nu när vi nästan är klara.


Hallen
Mera hall

Kök

Kök


Kök, notera att en stol är omklädd.

Vardagsrum
Hyllor vardagsrum

Hyllor från andra hållet

Den lilla "sängkammaren"

Soffstudie

Söndagsplaner

Planeringen för dagen är att först få ut alla kassar med inredningsprylar till bilen och sen transportera in dom till Jossans lägenhet. Förhoppningsvis kommer jag och Jossan sen lyckas få upp massa tavlor och grejer utan att borrmaskin behövs. Borrning i väggar är ju absolut ett manligt göromål så det som absolut måste borras får maken åka dit nästa vecka och fixa. Nu är det inte så att jag inte skulle kunna borra med borrmaskin om jag nu ville göra det, men en nagel kan ju gå av eller nåt annat hemskt.
Samtidigt som vi inreder måste vi titta på skidorna och förhoppningsvis se Hellner ta ett guld till. Som tur är har vi ju simultankapacitet så att vi klarar av att göra dessa saker samtidigt.

Efter att inredningen är klar är min plan att åka iväg till jobbet och jobba litegrann. Förhoppningsvis har jag ork kvar efter kånkande på massa påsar, spikande och funderande på var alla saker ska vara. Det kan vara skönt då att få sitta och koncentrera sig på bara en sak några timmar istället för som det är när man håller på med inredning, en miljon saker som virvlar runt i hjärnan. Ska det vara så, eller så, eller vi kan göra så här istället, tänk vad snyggt det blir som vi gör så här!!!! Känner på mig att Jossan kommer ha svårt att riktigt tycka om sin mamma idag:-)

Någon som inte har svårt att tycka om sin mamma hela tiden är Bauer. Han befinner sig vanligtvis på samma kvadratmeter som jag, hela tiden! Efter att ha varit hemma flera veckor så är det värre än nånsin. Förhoppningsvis rättar det till sig under nästa vecka när jag är borta hela dagarna och arbetar iställer för att tillbringa dagarna tätt, tätt med valpen. Inte så att jag inte tycker det är roligt att han tycker om mig, men ansträngande blir det är det är hela tiden. Igår kväll rakade jag ansiktet på honom, han samarbetade inte ett skvatt! Jag var helt genomsvettig och synnerligen irriterad. Väldigt hårdhänt höll jag fast honom och rakade på. Helt görsnyggt blev det inte men dugligt i alla fall. Man kan ju tycka att han skulle tycka att jag då är lite dum och inte vilja vara med mig på en stund sen, men inte, hundar fungerar verkligen inte som människor. En människa väljer givetvis att vara med någon som är snäll hela tiden medan en hund väljer den som bestämmer, hur obekvämt behandlad man än blir ibland.

Grisöra

Med ett grisöra kan man göra mycket. När man lägger sig ska man ta med det till sängen, gräva ner det i täcket vid fötterna på mamsen och sen gå upp till kudden och "bädda" lite, kura ihop sig och nästan somna. Då kommer man på. Jag har en skatt någonstans! Hmmm, var var det någonstans? Tänka, tänka. Jo vid mammas fötter. Ner och gräva fram skatten (grisörat) för att kolla att det verkligen fanns där. Gräva ner det några cm från där det låg, gå upp till kudden och krafsa runt lite och sen kura ihop sig och nästan somna. Precis när man är på väg att somna, då slår det en, det finns nåt gott gömt nånstans. Var gömde jag det? Jag vet! Vid mammas fötter! Ner och gräva fram det underbara skatten, gnaga en halv minut för att sen gömma det i täcket igen och sen gå upp till kudden, gräva och bädda lite för att sen nästan somna.....
Sen gör man detta runt tio gånger ända tills mamma säger till på skarpen att det förbannade grisörat åker ut ur sovrummet om man inte ligger still. Då tjurar man, gruffar och gnyr lite, sen är man så utmattad av all aktivitet så att man slocknar fullständigt och tänker inte alls på att man nu delar säng med en irriterad mamma. Man drömmer helt enkelt om att man imorgon bitti kanske hittar en skatt, till exempel ett grisöra!

Halva priset

Det är något som jag stött på idag på nästan varenda pinal jag handlat. Ibland har man tur när man handlar. Skulle handla lite tavlor och nån lampa och nåt mer inredningsaktigt till Jossans lägenhet, och har haft världens flyt. Hittade massor med tavlor till just halva priset, fönsterlampa till halva priset och lite annat tjafs också. Tror inte jag betalade fullt pris på en endaste sak. Nu är det banne mig färdighandlat (förutom att det visst behövdes taklampor också). Det blir dyrt för denna mamman när barnet flyttar, förvisso frivilligt men jag vill ju att hon ska ha det fint. Taklamporna kommer kära maken att få sätta upp så han kan få nöjet att inhandla dom också. Vad glad han kommer bli över detta ärofyllda uppdrag...
Nu ska vi bara få upp allting under helgen så slutar det förhoppningsvis att eka i lägenheten också. Efter att jobbat halva dagen idag och sen varit inne i några affärer och slitit magnetremsan på kortet är jag ganska matt. Måste bara bort till ica också för det verkar inte som om maten kryper hem hit själv idag heller. Efter det kommer det bli soffläge resten av kvällen tills det är dags att kräla över till sängen.
Kanske ska jag börja läsa i någon av mina böcker som jag handlade igår? Köpte en med Jeffrey Archer, en av mina favoritförfattare. Ja, kanske orkar jag med nåt mer ansträngande än skvallerbilagan som var med aftonbladet idag.

Bokrea

Jag hade nästan glömt bort bokrean totalt. Som tur är så har jag under kvällskvisten tagit en sväng till coop inne i Skara och fått inhandlat några böcker. Inte för att jag var ute efter några speciella böcker, eller ens har tid att läsa böcker, men man måste handla sig några böcker på bokrean för det är tradition. Det vet ingen vad som kan hända om man bryter en tradition. Vad tror ni till exempel skulle hända om man inte tittade på kalle anka på julafton? Förmodligen skulle världen rasa samman. Samma är det med bokrean även om jag nu i år missade första dagen (världen har inte rasat ännu).

Vulkan

Idag i arla morgonstunden fick min mage ett utbrott värre än den där vulkanen på Island. Pencillin sitter alltid lika fint i en inflammerad tarm :-(
Plågade mig sen genom 2 timmars arbete för att sen åka hem och lägga mig i sängen och sova många timmar. Nu är jag uppe igen men magen vill inte lugna sig och sluta värka.
Faktiskt så står jag nu i operationskö. Jag hoppas att det blir operation före sommaren men det är väl inte troligt. Man ska få komma in inom tre månader, mitt i sommaren vill jag absolut inte operaras utan då får jag vänta till hösten istället. Mitt drömscenario är att de ringer och säger att de fått in ett återbud till dagen efter. Vore inte det perfekt? Då slapp denna sjukhusrädda människa även bekymret med att gå och stirra upp sig över ett bestämt datum månader i förväg. Det är märkligt att man i vissa avseenden aldrig blir vuxen. När det gäller sjukvård, sprutor och blod, så kommer min ålder aldrig överstiga förskoleåldern. Ibland när jag kommer ut från ett läkarbesök har jag inte den blekaste aning om vad läkaren har sagt, hjärnan på mig blir helt blank. Då pratar vi bara ett vanligt läkarbesök, så hur det är ställt med mitt förstånd när det är dags för operation är ju lätt att förstå. Inte en fungerande hjärncell i huvudet på mig.

Nu ska jag fortsätta att ligga i soffan en stund och beklaga mig högt och tydligt för min man. Efter några veckors sjukdomar samtidigt (där maken givetvis var mycket, mycket sjukare än mig) och ett extra utbrott från min inre vulkan, så får man verkligen rabbla: I nöd och lust, i nöd och lust, i nöd och lust....... 50% chans för er att gissa vilken fas vi är i nu.
Skulle inte vara så tokigt att få lite liv i den andra vulkanen heller, känns som ett utbrott där är efterlängtat, och behövligt!