Vi kommer iväg till slut

Nu verkar det ändå som att vi kommer att åka iväg till Korfu imorgon bitti. För min del har det varit osäkert nästan ända tills idag. På ett sätt har jag inte känt att jag haft ett val att stanna hemma. Min kära soulmate skulle nog knäckas om även den sista semestern denna hemska sommar blev inställd på grund av att hans eländiga fru bara ska vara sjuk.
Efter operationen för två och en halv vecka sedan fick jag verkligen hopp om att resan blir av när båda kirurgerna var helt överens om att jag vore dum som inte åkte. Så dök den här förbaskade bihålsinflammationen upp och höll på att stjälpa allt. Jag har de senaste dagarna verkligen preparerat mig med alla tänkbara mediciner och legat på värmedyna över bröstkorgen långa stunder. Det kanske låter trevligt men när man har feber är det inte speciellt skönt att ligga inbäddad i värmedynor.

Idag har jag packat och nu, vid midnatt, är det väl i princip klart. Nu ska jag försöka sova några timmar innan det är dags att ge sig iväg. Husvakten har anlänt idag så att vi är säkra på att huset och alla dess pinaler finns kvar när vi kommer hem. Idag på eftermiddagen plingade även min storebror på dörren och förvånade oss. Han hade kört ena dottern till Skövde där högskolestudierna börjar igen efter sommarlovet. Jossan var här då och jag sa till henne att hon fick öppna dörren för jag var säker på att det skulle stå ett litet olyckligt barn där och vilja sälja jultidningar (vilket jag redan köpt av grannens barn). Eftersom alla mina syskon bor långt bort så tillhör det inte vanligheterna att någon sådär huxflux plingar på dörren här, men det är lika roligt varje gång det händer.

Förresten så lyckades jag så bra med att sortera bort av de kläder jag hängt fram att det knappt ens blev ena sidan i min resväska med kläder. Genast skyndade jag mig ner och hämtade en klänning till av de bortsorterade, ifall om att jag vill använda den. Det är mycket stor risk att det ramlar i nåt mer innan väskorna stängs om några timmar.....

Marknad

Idag är det Axvalla marknad och jag och Jossan tog en snabb sväng mellan regn o åskskurarna. Det blev en väldigt fin regnjacka till Jossan inhandlad och några varma vinterstrumpor till mig.
På grund av vädret (otroligt varmt men väldigt varierande mellan sol och störtskurar med åska) så var det ganska lite knallar och inte speciellt mycket folk heller.

För övrigt ska dagen användas till packning. Kommer inte besluta förrän sent ikväll vilka kläder som ska få åka med. Packar jag ner nu så hinner jag ångra mig flera gånger och packa om. Lika bra att vänta till absolut sista när allt annat som absolut måste med är nedpackat. Då ser man ju också hur mycket plats det finns kvar. Jag borde ju tänka till lite, speciellt idag då det är fuktig åskvärme här och det verkligen inte går att ha kläder på sig. Jag ska ju till ett ställe där det är 15-20 grader varmare, så kanske räcker det med enbart bikinin? Kanske ändå inte passar sig att gå på restaurang på kvällen iklädd bikini.

Packning och bra sjuksköterskeråd

Ikväll har jag påbörjat tänkandet med min klädpackning. Som ni vet har jag en förmåga att släpa med mig alldeles för mycket. Jag har till och med på min att-göra-lista poängterat för mig själv att jag ska minimera min packning. Jag har förtydligat det lite med påpekande om att dagsklädsel består av bikini och sarong och att jag bara behöver lite svala kläder till kvällen. Inte hjälper väl ens mina egna pekpinnar!!!

Nu har jag gjort så att jag har hängt fram allt som jag VILL ta med mig, sen ska jag börja plocka bort saker, galge för galge ska tillbaks in i garderoben tills det bara återstår några få klädesplagg. Det är bra att hänga fram alla sina önskemål, för en del ser man ju direkt vad galet det är och så får man en större överblick över vad som går bra att kombinera med vad. Jag är så himla smart!!!

Ett område där jag kommer att svårt att kompromissa med mig själv är: skor och tingeltangel. Idiotiskt som bara den för jag kommer med största sannolikhet hasa runt i samma tofflor dag som kväll så kan mina höga fina sandaletter ligga i resväskan och vila sig.


Har idag också ringt till vårdcentralen eftersom penicillinet som jag fick inte gett önskad effekt. Man brukar ju på ett par dagar känna en ganska klar förbättring, något som inte har hänt här. Det är snarare så att jag känt mig sämre och hostat som bara den, det riktigt rosslar i luftrören på mig när jag ligger ner. Just denna sjuksköterska förstod inte vad problemet var. Jag var välkommen att återkomma på tisdag när min penicillinkur var slut, för man måste äta upp hela kuren först innan man ringer igen. När jag förklarade att det var lite panik eftersom jag ska till utlandet på söndag så kom hon på en jättebra idé. Jag kan på lördag, imorgon alltså, ringa till sjukvårdsrådgivningen och säga att jag behöver ett läkarintyg på att jag inte kan åka! Vilken jättebra idé! Då kanske de samtidigt kan bereda plats på psyket eftersom jag då kommer att knäcka min man.

Sen började hon prata om operationer jag gjort och att jag ändå inte skulle åka för det. När jag försökte förklara att den delen har jag tagit med kirurgerna som gjorde operationerna, och att de i princip sa att jag var dum i huvudet som tänkte tanken att inte åka, för du behöver miljöbyte, samla kraft för hösten. Sköterskan envisades ändå med att uttrycka sin åsikt om detta och frågade om jag tänkt att bada? Nu är det ju inte så att jag har ett stort hål nånstans på kroppen (???) där havsvattnet i sådana fall kan forsa in och ställa till med massa oreda. Det gick inte att få henne att förstå att jag ringde för mina bihålor och hostan och INTE för mina operationer. Tur att man har en förbaskat bra telefonvana så man vänligt men bestämt ändå lyckas styra samtalet någorlunda, men om hon begrep att jag litar mycket mer på de kirurger som opererat mig några gånger än hennes goda råd vet jag faktiskt inte. Å andra sidan var det ju inte ens det jag ringde om, men det var det sköterskan ville yttra sig om.

I alla fall så tänker jag ta hjälp av en trevlig flygvärdinna med råd om hur jag ska göra på flyget så att inte bihålorna exploderar, sen kan man ju gå till ett apotek där nere. De brukar ha så bra mediciner som gör att man blir frisk direkt, allt sånt är ju förbjudet i detta landet (man bör väl kanske inte läsa om möjliga biverkningar av dessa medikamenter). En gång på Spetses köpte vi en hostmedicin, och man hostade inte en endaste gång på flera månader efter att tagit en klunk ur den flaskan.

Först ska jag bara lösa vilka kläder som ska få följa med, ole dole doff.....

På västfronten intet nytt

Inte mycket som händer här så det finns inget att blogga om. Det jag sysselsätter mig med hela dagarna är att ligga och snora och hosta. Kände kanske en liten aning bättring när jag klev upp idag. Absolut inte så mycket förbättring som man kan förvänta sig efter att ha ätit penicillin sen i måndags. Men ska det krångla år 2011 så är det väl lika bra att det krånglar ordentligt på alla möjliga tänkbara vis.

Meducin Vitamin

Har varit på vårdcentralen och fått en ordentlig penicillinkur så hoppas att jag ska piggna till någorlunda på några dagar. Tyvärr står det i bipacksedeln att man inte ska sola när man äter detta penicillin. Det är en sjudagarskur så tar ju då sista tabletten på söndag när vi far, tyvärr står det vidare även att man inte ska sola under 5 dagar efter intagen kur. Hmmmm!
Nu är det så att vi ska ha med datorn så jag ska nu kolla upp vilka filmer jag vill ha istoppade i datorn så jag kan ligga i det kalla svala hotellrummet och kolla ikapp lite på alla filmer jag har missat istället för att ligga vid havet då.
Å andra sidan hade jag nog inte räknat med att jag skulle orka med mer än halva dagen vid havet, och eftersom jag har ganska mörkt skinn kanske det inte är så farligt att sitta i solen några timmar ändå. Jag tror att detta penicillin gör att risken för att bränna sig är större. Fast kommer ändå tillbringa mer tid på hotellrummet än vad jag kanske tänkt först.
Däremot ska jag verkligen njuta av de varma sköna kvällarna. Mmmmmmmmmmmm!

Måttet rågat

Här är verkligen måttet rågat, för att inte säga så överfullt att det rinner över alla kanter.

Givetvis kan jag inte få en liten normal förkylning som alla andra vanliga människor kan få. Kände direkt att det här går åt skogen, eller rättare sagt, åt bihålorna! Så de senaste dagarna har jag ägnat mig åt självynk i stora mått, sovit nån timme här och där (för det går inte sova längre stunder när man har bihålsinflammation), gråtit lite, snytit mig, plockat i mig säkerligen lite väl många alvedon, ätit isglass, tuggat på halstabletter, druckit te och gnällt hos maken över hur eländigt allt är.

Igår förmiddag reagerade min mage på detta nya i min kropp på ett mindre trevligt sätt. Ibland har jag hört att förkylningar kan sätta sig i magen och om det kan det, så är nog min mage förkyld också! Fick fullständig panik och ångest för jag vet vad som kan hända med mina roliga ärr och den sköra huden i avloppssystemet när det krånglar till sig för mycket med magen.

Så var det söndag, Thomas skulle iväg och jobba klockan tre vilket betydde att jag själv skulle ta hand om Bauer, helt själv, när jag knappt kunde stå på benen! Fick väl närmast ett hysteriskt anfall en stund där. En mycket mörk stund där de senaste månadernas helvete samlades ihop och samtidigt veta att om en vecka måste jag vara frisk o kry för då åker flygplanet (förhoppningsvis med mig på). Jag hade lyckats arbeta i tre dagar. Tre dagar!!! Och bara halva dagarna! Så ska man få bihålsinflammation! Ibland undrar jag lite hur mycket man tål innan man verkligen puttas över gränsen till fullständig galenskap.

Efter en halvtimmes hysteri var det dags att ta sig i kragen och försöka lösa uppkommen situation istället. Då finns den älskade familjen Larsson i Tidaholm som man kan ringa till och undra om Thomas möjligtvis kan panikåka dit och slänga av Bauer där tills imorgon? Givetvis, säger Linus, inga problem, kom hit med honom bara. Vad skulle man göra utan vänner? Jag har skrivit det tidigare om hur lyckligt lottad jag är med det sociala nätverk jag har, familj, vänner och arbetskamrater och mina närmsta chefer på jobbet.

Måste ta ett exempel till direkt nu om mina bästa vänner. En kompis från Göteborg ringde i lördags och inbjöd till lite tjejfest för oss, gamla gänget, om några veckor i Göteborg. Ska vara helgen efter vi kommer hem från Korfu. Ja, jag kommer gärna, om jag har en bra dag vill säga. Heller inga problem, bestäm dig samma dag, mår du bra så kommer du. Det är riktiga vänner det. Även om det ibland kan gå länge mellan kontakterna så är det detta gamla tjejgäng (där då Linus ingår som nu har Bauer) som det aldrig är några problem, inget tjafs, utan när vi pratas vid eller ses så är det bara kul, går det sen jättelång tid tills man hörs nästa gång så tar man bara vid där det slutade senast.

Ja, det blev en extra analys av vännerna det.

Så kontaktade jag jouren för att se om en kunde få träffa gode doktorn för att få sig lite pencillin, men se det gick inte, det fanns inga tider kvar under eftermiddagen. Så jag ska hänga på telefon direkt när vårdcentralen öppnar klockan åtta för att få mig en läkartid idag istället. Börjar jag med pencillin idag så borde jag ju vara frisk till söndag, det låter väl rimligt?

Reviderade helgplaner

Hade ju mina helgplaner klara för mig men när jag vaknade idag på morgonen insåg jag snabbt att de behöver en viss justering. Från inplanerade aktiviteter till soffläge och självynk. Helt tjock i halsen, snuvig och 38,5 i feber! Nu är verkligen det kokta fläsket stekt.

När jag opererades för en och en halv vecka sedan och diskuterade min kommande korfuresa med läkarna trodde jag ju nästan att de skulle tycka jag var galen som ens tänkte tanken att jag kanske skulle komma iväg på den. Det var ju tvärtom, båda läkarna sa, åk bara, njut och samla på dig lite energi inför hösten (du kommer behöva det hahahaha). Inte hade jag en tanke på att jag nu en vecka före resan skulle vakna med en kanonförkylning! Speciellt inte efter att ha lyckats jobba i tre dagar, och verkligen tänkt att jobba halvtid HELA nästa vecka!!!!

Nu ska det ynkas ordentligt samtidigt som jag tänker inta varenda anti-förkylnings-medel som finns att tillgå på apoteket. Det är då märkligt vad livet ska vara motvalls ibland.