Spöken!

Inatt har det uppenbarligen varit paranormala aktiviteter i detta hus. Kände mig lite mörkrädd igår när jag skulle lägga mig, så jag fick låta smålampor vara tända i de andra rummen. Vid tvåtiden vaknade jag av att Classe morrade och skällde. Han höll på en lång stund men hoppade inte ner ur sängen. Trodde först att han drömde men han var verkligen vaken och alert. Så var han tyst några minuter och sen reste upp huvudet och morrade igen åt det som jag inte såg. Och det var inte ett "pratmorr" utan riktiga morr. Hela han var spänd.
Nu är det ju inte speciellt svårt att skrämma upp mig inte. Hjärtat dunkade så högt så att jag hade svårt att höra alla yxmördare som smög runt huset. Jag vågade mig inte ur sängen utan låg där och väntade på överfallet. Under denna väntan måste jag blivit så trött att jag somnade om igen. Ett par timmar senare var det dags igen. Jag vaknade av att Classe började skälla, och nu hoppade han ner ur sängen och sprang ut i hallen. -Nu är min sista stund kommen, tänkte jag. Men så hör jag att någon öppnar med nyckel och säger -Hej lilla puffen. Då är det min kära man som åkt hem lite tidigare från jobbet. Äntligen finns han i huset, då kan jag somna om och veta att han räddar mig från alla yxmördare, spökan och annat oknytt.
Är nu inte helt utvilad efter denna händelserika natt. Som tur är börjar jag lite senare idag, så har kunnat gå och ta det lite lungt nu.