"Spännande natt"

Inatt var här sannerligen spänning. Så till den milda grad att jag vaknade med sprängande migrän och fick droga ner mig och ligga hemma idag....

Igår när jag precis börjat släcka ner för att lägga mig vid lite efter tolv ringer telefonen. Lite märklig tid tycker man och oroar sig innan man ens har svarat. -Hej, det här är från SOS Alarm, erat huslarm har gått, jag vill att du säger koden. WHAT!!!!!!!!!!!!!! Jag stod ju i huset, här tjöt det minsann inte. Sen var det fel kodord jag sa. De har faktiskt blandat ihop våra kodord på sos. Vi bytte för nåt år sen, men hon sa vårt första kodord och jag fick svara det som egentligen hörde ihop till det vi bytt till. Alarmteleonisten började nog bli väldigt tveksam på om jag var rätt person, innan jag klämt ur mig rätt ord. Med bultande hjärta stod jag i hallen och väntade på både styckmördare, våldtäktsmän och mordbrännare. Telefonisten förklarade att det gått ett tyst larm, så kallat sabotagelarm, vilket tyder på att någon försöker sätta larmet ur funktion. I och med att jag stod bredvid själva huvudenheten till larmet såg jag ju att det inte var någon där och skruvade. Men det är ju det här att vi ibland har lite problem med spökena, kanske har de börjat ge sig på larmet nu också? Snällt förklarade tjejen att det förmodligen var störningar i sektor 1 som vi visst tillhör. Mycket betryggande! Inte kände jag att jag ville krypa ner i sängen nu och lägga mig. Rent förståndsmässigt begrep jag givetvis att det inte var något inbrott på gång men det hjälpte inte. Jag var helt vettförskrämd. Typiskt att min man ska jobba natt. Alla hemskheter får man ta hand om själv. Till slut la jag mig med alla lampor tända, jättestörande och gick inte att somna. Nu är det heller inte möjligt att somna när man varannan minut måste öppna ögonen för att se om någon ondsint varelse närmar sig sängen. Av ren utmattning somnade jag till slut, efter otaliga kisspauser och nedsläckning av lampor, några i taget.

Sen vaknade jag med sprängande migrän. Så fruktansvärt irriterande! Jag anser mig själv för att vara en lugn och sansad person som inte lätt blir påverkad av stress. Pyttsan! Undrar om jag helt ska omvärdera mig själv som person eller om detta ska räknas som ett undantagsfall då man faktiskt hade rätt att stressa upp sig. Jag har sett alldeles för många csi-avsnitt, så jag kunde ju på 3 sekunder komma på 10 olika hemska sätt att bli dräpt på.
Masade mig sen ur sängen vid tvåtiden då Classe inte ansåg att det gick an att jag låg längre. Har sen gått hela eftermiddagen och kvällen med lite baksmälla av migräntabletten. För att inte hela dagen ska ha gått till spillo har jag suttit och nålat gardinlängderna som jag ska sy till vardagsrummet. Jag tog också ett gammalt lakan och klippte sönder till typ mönsterdelar av de storsöverdragen jag ska sy till matsalsstolarna. Efter att tänkt ut ett bra mönster klippt och sytt fick jag justera lite grann, men på andra försöket fick jag till ett himla snyggt stolsöverdrag. Sen fick det vara nog med aktiviteter.

För övrigt ligger jag bra till med soffomklädning, alla dynor är nästan klara. Stommen till trean är halvklar, sen är det bara stommen till tvåan kvar. Till helgen smäller det, då ska allt bli klart. Det kommer att bli så vackert minsann.

Har för tillfället lagt mina konstnärsdrömmar på hyllan, vi köpte ett par tavlor i stället. Men det är bara tills vidare, vilken dag som helst så faller inspirationen på och det blir något såntdär gudomligt vackert skapat.