Symaskinslös

Nu har min ett år gamla symaskin sytt sitt sista stygn. Jag trodde ju att jag snabbt och lätt hade fixat problemet, men jag hade nog bara lyckats att ge lite konstgjord andning på dödsbädden. Var i Skövde igår morse och hittade precis sådant tyg som jag ville ha till adventsgardiner i vardagsrummet. Igår bytte vi alla gardinerna och satt upp alla stakar och slingor. Hängde upp de gamla i vardagsrummet och tänkte att jag skulle sy de nya under kommande vecka och sedan byta ut. Så kunde jag inte sova igår så jag tänkte att det var lika bra och sy lite. Det trasslade sig och höll på hela tiden. Jag hade ändå ett enormt tålamod och sprättade och sydde om men till slut havererade symaskinen fullständigt. Det var bara att packa ihop. Försmädligt nog var gardinerna nästan färdiga men får väl ta en tur ner till mamma och pappa på min lediga vecka och sy klart på mammas maskin istället. Tänkte att jag skulle slänga maskinen i väggen så att den verkligen fick sig lite, men antingen har jag blivit vuxen eller så var jag extra lugn bara just då. Packade bara ihop allt som tillhörde maskinen och slängde i våran soplåda i pannrummet. Jag inte ens slängde ner den lite hårdare som man kan göra med saker när man är irriterad.
Hade mp3 på under tiden jag sydde och satt och lyssnade på alla mina favoritlåtar, kanske var det därför jag var så lugn.

Nu ska jag skriva om min önskelista till tomten. En ny symaskin kommer att stå överst på den listan, för en symaskin kan jag inte leva utan. När jag tänker efter så är det kanske den enda saken som kommer att stå på min önskelista.