Tiden rusar

Denna veckan har då verkligen svischat förbi. I måndags blev det inte så mycket gjort som jag hade tänkt. Läste i alla fall ut den spännande boken och känner mig nöjd med att jag fick den att vara över hela min långlediga helg.
Tisdagen sen ägnade jag i sängen med migrän. Vaknade till vid halv tolv då Anna-Lena ringde för att se om det fanns en sängplats här till dom på lördag. Somnade snabbt om för att sen vakna vid halv tre ungefär då Classe absolut inte ville ligga kvar i sängen längre. Han har ett ganska våldsamt sätt att tala om det på. Hoppar en rätt i ansiktet, kan mycket väl hända att han först försökt med lite mildare sätt men helt utan att få nån reaktion. Han ansåg nog att det var dags att ta i med hårdhandskarna.
Efter att ha masat mig runt kvarteret med honom så kröp jag ner i soffan och sov några timmar till. En verkligt bortkastad dag.

Sen var det dags att komma igång och jobba på onsdagen, då är ju veckan nästan redan slut. Har nu arbetat i två långa dagar och det är bara imorgon kvar sen är det helg igen. Tiden har verkligen bråttom.
Så har vi även sett säsongens första snö. Tyvärr var jag inte tillräckligt snabb ut med kameran för att föreviga detta fenomen, nu har det försvunnit. Vid jobbet i Lidköping blåser det verkligen svinkallt. Kontoret ligger precis bredvid Vänern, så det isar om öronen när man går ut.

Nu har min kära make varit här nere och demostrerat sin nya mobil lite. Jag fick tala in en text som man sen kunde lyssna på i massa olika tonarter och läten. Jag blev ju verkligen så himla imponerad..... Ska i alla fall göra mitt bästa för att sitta och tindra och säga oj, vad fantastiskt, jasså, nämen vad bra, hela kvällen nu allteftersom han hittar på mer jätteandvändbara finesser för vad en man på över 40 år kan behöva av sin mobil.