TÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ

Äntligen känns det som om det går åt rätt håll. Man ska väl inte ropa hej förrän man kommit över bäcken, eller ta ut glädjen i förskott eller allt annat idiotiskt man kan dra till med. I alla fall tar det jättefort på snön just nu och jag glädjer mig enormt mycket åt detta.

Idag är veckans sista arbetsdag för min del, sen väntar ett par lediga dagar som jag ska spendera i Småland.

Jossan ska idag gå till Petra på modellsalongen här i Axvall och bli omstylad, frisyrmässigt. Jag ska själv dit om två veckor och försöka poppa till mig lite. Permanenten jag gjorde kanske inte var världens bästa idé. Det ser lite tråkigt och kärringaktigt ut.
Jossans hår har väl inte varit i närheten av en frisör på det senaste halvåret så det behövs verkligen fixas till ordentligt. Imorgon när vi åker ner till Värnamo ska vi även till den käcka affären snygga som säljer allt för 60 kr plagget. Hon kommer då också hitta några nya kläder så det kanske kommer att kännas som en hel omstyling för hennes del.
Det var ju riktigt komiskt att denna affär som tidigare fanns i Aneby nu finns i Värnamo. Vi har varit inne där en gång och det fanns mycket mer kläder än vad som fanns när affären befann sig i Aneby. Tror att Jossan då köpte sju stycken klädesplagg för det facila priset av 420 kr. Knappt man får ett par jeans för det någon annanstans. För mamma Hillevi finns det inget lämpligt i den affären. Först skulle jag behöva gå ner minst 50 kilo för att kunna kränga på mig något, sen borde jag också bli 20 år yngre. Jag kanske hittar nåt mer passande på KappAhl eller liknande affär till mig.

Nu är det frukost på schemat. Classe ska få lite rester av oxfilén vi åt igår. Fint som snus ska det vara åt gammelgubben.

Torsdagsnöjen

Idag är jag ledig och mitt främsta mål med dagen är att sova middag. Jag ska väl som vanligt småstäda lite och tvätta och sådär men jag älskar att sova middag, så det är min prioritet.
Ska försöka ta en sväng till stan också och handla lite. Vi måste ha ett nytt element till källaren. Vi har ju bara några småelement som inte klarar av kylan ordentligt. Har haft ett löst stående här som nu gav upp för några dagar sen. Börjar bli riktigt kallt här nere nu. Vi har även användning för det extra elementet på sommmaren när vi är ute med husvagnen. Det är perfekt att ha i förtältet på kvällarna så det blir varmt och skönt där.

Det har varit ruskigt kallt i ett par dagar nu men idag var det bara minus 5, känns ju riktigt behagligt, nästan som lite vårkänsla. Har hört att det bara ska luras i några dagar och vara plus så att massa snö kan smälta för att sen frysa till när nordanvinden kommer. Då fryser det sådär knuckligt så det blir precis livsfarligt att vara ute och promenera.

Igår när jag skulle hem från jobbet så ville inte bilen starta. Ringde ju direkt till min kära make, som inte svarade! Inget svar på mobilen och upptaget på hemtelefon. Jag är ju inte dum utan begrep att han lagt av luren för att vila lite. Så efter att ha ringt närmare femtio gånger (ni kan tänka er mitt humör just då) så fick jag inse att han inte skulle komma och rädda mig. Jag traskade runt lite på parkeringen för att se om det fanns någon villig människa till att hjälpa mig men det var inte det lättaste. Knatade tillbaks till jobbet och hade sån himla tur att en jobbarkompis som hade bil precis skulle ge sig iväg. Av en händelse så låg det startkablar i baksätet på bilen så efter lite grejande gick bilen igång och jag kunde påbörja färden hemåt. Min kära make som sov så gott ska nog vara tacksam för att det tar nästan 40 minuter hem nu. Under den tiden hann mitt humör svänga över till en mer behaglig sinnesstämning.

Imorgon ska Jossan komma hem. Vi får nog ringa till SJ och kolla upp hur det är med tåg. Förseningar är ju lätt att leva med jämfört med inställda tåg. Eftersom både jag och Thomas jobbar hela helgen så måste hon komma hem och ta hand om Classe. Förhoppningsvis ska det väl finnas något tåg som kan ta sig mellan Värnamo och Skövde.

Nu ska jag försöka sparka igång denna dagen.

Kroppskrångel

Nu ska förhoppningsvis senaste veckans kroppskrångel vara över. Har varit hemma jätteförkyld och kom så äntligen iväg till jobbet i söndags, men säg den lycka som varar. Igår tidigt på morgonen (halv fyra, kanske mer är natt än morgon) så vaknade jag till med en välbekant känsla i huvudet, migrän. Tog en halv tablett och trodde att det skulle gå över. Tji fick jag, fick ta den andra halvan framåt åtta och gå och lägga mig igen. Däremellan hade min kära tarm fått ett fullständigt utbrott. Att sitta på holken med migrän och samtidigt vara luddig av migräntabletten är ingen höjdare. Vid åttasnåret kröp jag ner i sängen nere i källaren och sov till klockan ett. Sen lyckades jag hålla mig vaken i drygt två timmar innan jag sov fram till kvällen igen. Migrändagar är helt bortkastade.
Nu hoppas jag att jag inte drabbas av något annat på ett långt tag, jag gillar vardagen med rutiner.

Nu ska jag arbeta tisdag och onsdag för att sen vara ledig på torsdagen eftersom jag sen ska jobba hela helgen. Jossan ska komma hem och vara hundvakt över helgen. Sen är jag ledig i början på nästa vecka då jag ska skjutsa hem henne till Värnamo. Ska också passa på att plocka ner hennes julgardiner, verkar som om Knut inte hann med det. Ska även springa in på Lerdalaboden i Jönköping och köpa på mig lite mer strumpegarn. Har kommit in i en riktig stickperiod, även om jag de senaste två dagarna inte rört vid stickningen. Lite problem var det förra veckan när jag hade hög feber. Jag måste ju tejpa fast lite bandage inne i handflatorna för annars får jag blåsor eftersom jag har långa naglar. Tejpen fäster inte vidare bra när man har feber, man får hålla på och tejpa på nytt hela tiden. Kom då på den briljanta idén att man kan ha hela bandaget virat om händerna istället. Nu visade det sig att det inte var så briljant tänkt för man fick liksom kramp i händerna av bandaget. Som tur är så ser ingen en när man sitter och stickar lite, ser lite roligt ut med alla dessa hemmagjorda skyddsanordningar.

Nu ska jag försöka platta ner håret lite så att jag inte ser ut som ett troll när jag åker iväg.

Äntligen slog det över

Precis det jag väntat på, det där riktiga utbrottet efter att man varit ute och tampats med naturen. Satt på hallgolvet i en snöhög med massa ytterkläder spridda kring mig och storgrät en lång stund. Till och med Classe tyckte synd om sin kära mamma och kom och la sig med huvudet i mitt knä.

Dagen började förtjusande. En halvmeter snö har vräkt ner under natten under kraftiga vindar. Efter att ha skottat mig ut ur tomten insåg jag att det inte hjälpte, det var alldeles för mycket snö på vägen för Classe att gå i. När snön är dubbelt så djup som han är hög har vi problem. Jag fick helt enkelt klä på honom den varmaste overallen och bära honom fram till stenumsvägen i förhoppning om att den skulle vara plogad. Nu var det inte plogat men åtminstone lite bilspår att släppa ner honom i. Det är inte helt enkelt att gå i halvmeterdjup snö så jag var helt färdig över att ha tagit mig fram till denna gata. Classe är ju inte heller speciellt tung att bära men när man brottas med dessa naturkrafter så kändes det till och med tungt att bära honom. Inte heller begrep han vad jag höll på med när jag släppte ner honom i ett bilspår och uppmanade honom att kissa, helst allt på en gång. Han försökte att ta sig till en kant för att ha något att lyfta benet mot men halkade nog till eller något för helt plötsligt skrek han bara rätt ut. Det låter inte trevligt när hundar rent skriker. I alla fall kunde han släppa från sig lite kiss och jag kunde börja på hembärandet igen. Classe skakade av köld. Ibland ni vet när det blåser sådär kraftigt och man får vinden mitt i ansiktet så att det känns som man inte får luft, precis så blev det för både mig och hund, nästan lite panik får man.

Väl inne så gav jag bara Classe lite godis för att sen kasta mig in i snöskottandet. Det jobbiga är ju var man ska göra av det man får upp på skyffeln. Det är snövallar som är ett par meter höga nu och det tar på krafterna att kasta upp snön så. Ibland kom det en trevlig kastvind också så att man fick allt tillbaks på sig. Det var när jag kom in efter denna ansträngning som det inte gick att hålla emot längre. Helt slut var jag och både genomsvettig och samtidigt frusen. Hade tidigare hört på radion att detta oväder skulle hålla på ett par dagar till och det kändes bara som för mycket.

Det besvärligaste är hur jobbigt detta är för Classe. Han har sådana problem med ryggen och gå på ojämt underlag, samtidigt som man ska dra på och av kläder hela tiden och tvingas att lyfta och hantera honom på ett sätt som inte är bra för hans rygg. Jag tycker detta är jättejobbigt och försöker att intala mig att all annan tid mår han bra, han skuttar runt lite och är nöjd här inne. Han äter jättebra och sover mycket. Kanske är det för att jag från början inte tycker om vintern som gör att detta nu känns så mycket jobbigare. Samtidigt som det också blir så tydligt att en gammal hund inte tål så mycket och jag vet att det är jag som kommer få ta det svåra beslutet i framtiden och åka med till veterinären för sista färden. Jag vill bara att snön ska försvinna så att det blir vägar som inte är så svåra att gå på och ingen kyla som gör värk värre. Allting skulle kännas så mycket lättare då. Just nu, idag, är mitt sinne väldigt nedstämt. Jag vill verkligen bort från denna sinnesstämning.

Jag ska nu gå och lägga mig och sova middag ett par timmar. Kanske känns allt mycket bättre när jag vaknar sen.

Midnattsarbete

Det är vad man tvingas att hålla på med denna eländiga vinter. Jag har nu, precis före midnatt, skottat upp på framsidan av huset för att Classe ska kunna komma ut och kissa. Det har snöat oavbrutet i snart ett dygn och jag tror att vi fått närmare en halvmeter till snö. Som om det skulle behövas! Det är precis så att förståndet fortfarande klamrar sig fast vid mig på den allra sköraste tråden, speciellt efter en kvarts midnattsskottning under isande vind. Nu ska jag försöka att ta några lugnande andetag innan jag går och lägger mig. Jag ska drömma om varma sommardagar..............

På bättringsvägen

Nu känns det som om förkylningen börjar att släppa litegrann. Hade bara 37,8 i feber idag på morgonen. Var i och för sig så trött att jag fick lägga mig nån timme till direkt efter att bara släppt ut Classe på baksidan.
Sen bäddade jag rent i sängen, har legat där och sovit i flera dagar nu så det behövs få in lite fräscha rena lakan, så dristade jag mig till att damma lite och vattna blommorna, sen tog krafterna helt slut. Min kära make tvingade jag att dammsuga och torka golven. Nu skulle jag helst av allt vilja gå och lägga mig och sova resten av dagen efter denna ansträngning, men ska in till läkare nu och kolla upp mitt krånglande öga. Så fort jag kommer hem ska jag kasta mig ner i den renbäddade sängen och sova tills det blir kväll.
I alla fall känns det som ett friskhetstecken att städning blev gjord idag, även om min insats inte var speciellt stor. Jag är i alla fall en bra arbetsledare som talar om för min man vad han ska göra och hur han ska göra det. Som jag säger till Thomas, -det är ett rekorderligt fruntimmer han har skaffat sig.

Förhoppningsvis får jag en läkare idag som inte snubblar runt och tappar och spiller saker kring sig. Känns inte så säkert när läkaren sen ska undersöka ögat när det fepplas runt sådär. När jag ringde och beställde denna tid sa jag att jag inte ville ha samma läkare som jag hade i höstas när jag undersökte ögat. Den läkaren är tydligen inte kvar så då behöver man kanske inte oroa sig över att ögat av en olyckshändelse ska petas ut under undersökningen.

Om förkyningen nu fortsätter att släppa och orken känns lite bättre ikväll när jag förhoppningar om att kunna komma iväg till jobbet imorgon. Det är tråkigt att vara hemma, även om jag kanske inte hinner märka av det direkt när jag sover hela dagarna. Någon nytta kan man göra på jobbet även om man inte är helt på topp.

Knoplöst

Här går det inte med många knop direkt. Igår låg jag hela dagen och det känns som om det inte kommer att bli bättre idag. Jag har lyckats masa mig upp och bäddat sängen. Den sysslan känns nu helt onödig eftersom jag alldeles strax kommer att lägga mig igen. Jag brukar alltid när jag är sjuk ha som krav på mig själv att jag ska göra mig iordning lite och ta på mig en ren mysdress. Man brukar må lite bättre om man åtminstone duschar och fixar till sig lite. Idag ska jag bryta den regeln, för jag orkar helt enkelt inte. Jag ska nu bara peta i mig lite frukost och sen krypa ner i den nybäddade sängen istället. Ynk ynk ynk!

Feber???

Nu blir min tappade måndagskänsla ännu mer borttappad. Har varit lite förkyld några dagar. Så där att man känner sig jättesjuk när man vaknar, sen försvinner det och kommer tillbaks på kvällen. Idag försvann det inte alls, jag är istället fortfarande jättetäppt och nyser mest hela tiden. Gick här och väntade på att det skulle släppa, istället kände jag mig bara mer trött och hängig. Inte konstigt. Jag dristade mig till att ta febern och termometern visade på 38,9. Så det är väl en riktig förkylning då och inte bara morgon och kvällshängighet.
Nu har jag inte varit förkyld på länge och mina bihålor har varit bra. Jag använder ju nässpray varje dag. Så detta stör mig enorm mycket att det ska komma en förkylning nu och förstöra allt. Jag har verkligen det senaste halvåret medicinerat och skött om mig. Givetvis kan man få en vanlig förkylning som alla andra, men jag har fortfarande i bakhuvudet att börjar det så slutar det inte.
Nu ska jag krypa ner under täcket och bara vila mig och knapra alvedon och lägga till lite vanligt nässpray förutom min special. Lite rinexintabletter ska jag nog knapra i mig också. Så ska jag bara ligga still och inte göra någonting så att det går över fort. Förmodligen bör jag äta lite choklad också. Min soulmate åker nog gärna en tur till kiosken för det.

Tappad måndagskänsla

Nu är det måndag och en ny arbetsvecka börjar. Vanligtvis så känns måndagen på ett speciellt sätt när väckarklockan ringer och man ska gå upp. Idag börjar jag klockan två så det var ingen väckarklocka som väckte mig inte. Man får inte den där riktiga måndagskänslan när man kan gå upp när man själv vaknar. Så kan man sen som jag gör nu, driva runt lite och inte stressa. Ett behagligt sätt att börja en ny vecka på i och för sig men jag kan allt tycka det är skönt med en rivstart istället.
Denna veckan ska jag jobba fyra kvällar, den dag jag slutar lite tidigare är jag ändå schemalagd till klockan kvart i sju. Det kommer inte bli mycket gjort hemma under denna veckan. Sen är jag bara ledig lördag för att sen tjuvstarta nästa arbetsvecka med att jobba redan på söndag, alternativt avsluta denna vecka med att klamra mig fast vid jobbet till sista timmen.
Så har jag tre veckor nu där jag bara är ledig en dag i taget innan det kommer en helg då jag lyckats bli ledig både lördag och söndag. Inte utan att det är lite tröttsamt att arbeta på det sättet. Jag tror att schemaläggarna inte tycker om mig och ger mig värsta tänkbara ibland.

Denna helgen har jag i alla fall njutit av att varit ledig två dagar. Jag har sovit till klockan tio båda dagarna men lyckades under lördagen inte sova middag, vilket jag tog igen på söndagen och sov några timmar extra på dagen. Annars har det bara varit lite tvättning och pyssel och stickning, bokläsning och ostbågsätning på detta helgschema. Väldigt skönt har det varit. Classe har tyckt det varit jätteskönt att ha mamma hemma och någon att ligga och sova med lite. Märks direkt när jag är hemma en hel dag när det börjar närma sig sova middag tiden. Då är han i hälarna på mig hela tiden och undrar om det inte är dags att vi går och lägger oss. När jag väl lyfter upp honom i sängen så ligger han och gnisslar länge och är jättenöjd över utfallet. Classe har ett gnisselljud som han ger ifrån sig när han trivs, ungefär som en katt som spinner. Sen har han också ett fnysljud som han avger när han inte är nöjd med situationen.

Nu är det dags att sparka igång denna veckan.

Helgplaner och ögonproblem

Nu är det veckans sista arbetsdag för mig och jag ska sen vara ledig både lördag och söndag. Jippi!
På lördag ska jag sticka och Affi ska brodera hemma hos sig, så ska vi höras på telefon under förmiddagen. Det blir perfekt att ringa när det är elvakaffe så att man kan fika lite ihop även om man egentligen har många mil mellan sig.
Faktum är att detta är det enda som är inplanerat i min agenda för helgen. Givetvis kommer lite hushållsarbete att infalla med jämna mellanrum, men för övrigt ska jag inte göra någonting och absolut inte åka någonstans. På agendan står det också att jag ska läsa en bok och äta ostbågar. Min kära make handlade ostbågar igår och dom är nu upphällda i en skål så att de blir sådär lagom sega och goda tills lördag eftermiddag. Sova middag ska jag också göra länge både på lördag och söndag. Så ser mina helgplaner ut. På jobbet har vi stegtävling och jag ska verkligen antsränga mig för att få så lite steg som möjligt på min mätare denna helg.
Egentligen var det meningen att Jossan skulle komma hem idag och vara hemma ett par dagar då hon har lov nästa vecka. Nu ligger hon sjuk igen och ska in till läkare idag. Förhoppningsvis får hon en pencillinkur och lite ordentlig hostmedicin så att hon blir frisk någon gång. Hon har varit sjuk i omgångar hela vintern och har vid ett flertal tillfällen inte ens fått komma till läkare då de har ställt diagnosen virusinfektion via telefon. Nu får vi hoppas på en ordentlig undersökning och någon mirakelmedicin.
Själv ska jag in till vårdcentralen nästa vecka och kolla mitt öga. Har haft ont i ena ögat mer eller mindre sen i höstas. Var inne två gånger då och fick olika salvor men det har inte gått över. Det är inte rött eller varigt utan jag har bara värk i ögat. Känns som om hela ögat är svullet och inte skulle få plats i sin håla. Det kanske exploderar en vacker dag eller så är det på väg att ploppa ut helt enkelt. Kanske är det så att det är inte mina öron som kommer ramla av, det är ena ögat som kommer att ramla ut. Det är inte lätt att hålla ordning på alla kroppsdelar minsann.

Väderleksrapport

Här från Axvall kan jag rapportera att det idag är minus 18 grader. Detta leder till en inte alltför trevlig morgonpromenad med en ömsom haltande och ömsom buren hund. Det är himla tur för honom att han har sånt himla trevligt hus att kissa inne i.
I USA så tränas hundar att kissa inne på speciellt utlagt papper, nästan som kattlådan fungerar för katter. Kanske vore något att tänka på. Fast man har ju hört att det är svårt att lära gamla hundar sitta. Eftersom jag ändå lider av en släng pedanteri så är det ju inga stora bekymmer att städa lite extra.

Jag är inne i en period av sån himla trötthet. Jag är trött jämt känns det som. Vill inte göra något mer än att jobba och sova. På jobbet gäspar jag så att saliven nästan skvätter. Jag tror jag har fått en släng av vintertrötthet. Jag kanske borde gå på ljusterapi. Jag ska i alla fall glädja mig åt att jag denna helgen är ledig både lördag och söndag. Det är andra helgen hittills i år som jag är ledig en hel helg. Thomas ska jobba dagtid 6-18 både lördag och söndag så jag har huset för mig själv och ska bara sova, sova och sova lite till. Kanske ska jag ordna min egen ljusterapi. Jag kan tända kökslampan och sitta där en stund.

Igår vräkte det ner ny snö igen. Vilken tur att det kommer mera lagom tills när vägarna blivit rena, vägen till Lidköping är rena drömmen i snöoväder!! Eller kanske var det inte riktigt så jag tänkte. Kanske var det så att jag tänkte långa fula svordomsramsor istället. Igår vid hemkommandet efter att legat och kört i 40 mellan Lidköping och Skara (kom nog upp till 80 i alla fall mellan Skara och Axvall) var humöret på topp. Så skulle jag ta lasse på en runda direkt. Det är så himla moddigt, eftersom man inte behöver ploga så noga i småbyarna, det är inte lätt att gå, man kanar lite hit och dit. Classe ger upp efter halva kvarteret och ska då bli buren en stund. Efter en halv minut har han glömt att det var besvärligt att gå och vill ner igen. Så håller det på så resten av den lilla rundan tills man är hemma igen. Då ska alla ytterkläder av och det är snö upp till knäna på byxorna så när man tar av sig stövlarna så kliver man i den kalla snön som följt med in i bara strumplästen. Det är precis då som galenskapen är snuddande nära. Igår var den extremt nära och jag rabblande långa eländiga ramsor högt och tydligt och kastade alla förbaskade blöta kläder kring mig. Min man (som ibland är klok) höll sig på behörigt avstånd tills detta utbrott var avklarat.

Efter att fått en dusch och kommit i en nytvättad mysdress kändes livet bra mycket bättre igen. Satt i soffan på kvällen och åt våfflor och tittade på serier. Hann allt sticka lite också. Vi har nu börjat kolla på serien Frasier. Det var några år sedan den slutade och det går repriser ibland på tvn men nu hade Thomas ordnat hela serien så vi ska titta från avsnitt ett till slutet. Igår var det flera höjdaravsnitt så man sitter och skrattar högt. Denna serien är så fantastiskt bra, replikerna ibland är så otroligt finurliga. Det som är jättebra är att vi fortfarande är i början på serien. Jag tror att den gick under elva år, så vi har många avsnitt kvar att sitta och gapskratta åt.

Annars så gör jag inte något vettigt mer än att penlar, jobbar och stickar när jag sitter i soffan på kvällarna. Jag ska inte göra någonting förrän snön är borta, jag ska bara åka till och från jobbet. Jag tror att det bästa för mig är att undvika så mycket som möjligt att vara utomhus tills snön är väck.

Jag har heller inte kommenterat melodifestivalen kom jag på. Hon Meltzer, hon kan väl inte vara riktigt klok? Kan inte människan prata som normalt folk gör eller vad är det för fel? Jag tycker hon är hemsk. Måns var så nervös att han låg på gränsen till att svimma under hela sändningen. Dolph var cool och drev på bra om sig själv. Låtarna då? Jag tyckte att pain of salvation var bäst, annars var det inget jag direkt fastnade för. Endel var bara tråkiga och endel lät rent illa. Kanske får jag helt enkelt ställa upp själv så att det blir ordning på torpet.

Effektiv

Tänka sig att man hinner med både att städa och sova middag innan man åker till jobbet om man är tillräckligt effektiv. Det var jag igår.

Idag och imorgon jobbar jag helt normala tider, 8-17. Ska bli intressant att komma hem i normal tid och ha hela kvällen hemma. Eftersom jag är van att sluta senare brukar kvällarna bli långa när jag slutar redan vid fem. Redan framåt nio börjar jag undra om det inte är dags att gå och lägga sig. Eftersom jag inte heller brukar gå upp så tidigt så är jag trött så tidigt också för den delen.
En som är trött på mornarna är Classe. När klockan ringer vid kvart i sex behagar han inte kliva ur sängen. Han lyfter inte ens på huvudet utan bara kisar lite på en och ser ut som om han tycker att man är helt galen som kliver ur den sköna sängen. Sen kurar han ner sig lite till i täcket och somnar om igen. Jag hade gärna gjort det idag med, är lite segt att jobba sen kväll igår och börja tidigt idag, men som sagt, klockan 21 ikväll börjar jag tänka på att kura ner mig i täcket igen.

Städsug

Jag tror inte det blir något sova middag idag efter min plan, eller sova frukost kanske är det rätta uttrycket. Jag vaknade upp halv åtta och var städsugen. Är detta något som brukar drabba andra också? Att man känner när man går upp, städa, jaaaaaa! Har väl för längesen konstaterat att jag är lite underlig med städning i och för sig och ibland får jag sån lust på att städa. Så det är vad jag ska ägna mig åt denna dagen innan jag åker och jobbar.
Jag har nu varit ute med Classe och ska ge honom lite frukost innan jag sätter igång. Är väl kanske bäst att jag själv äter något också så att jag inte får blodsockerfall mitt i städningen och blir helt matt. Skulle egentligen bara ner i källaren och hämta skurhink när jag stannade till lite här vid datorn. Så mot städningen!!!!!!!!!!!!!!

Alldeles ensamen.......

Sitter jag här denna lördagskväll. Inte helt egentligen för Classe är hemma och ligger i hallen och sover i sin älskade bilbur. Det gör att konversationen denna afton får jag stå för själv. Det positiva med det är att alltid bli medhållen i alla åsikter.
Åsikter kommer det att hagla ikväll i och med att melodifestivalen börjar. Sörjer gör jag att jag inte har min kära soulmate hemma att kommentera det hela med. Vi brukar roa oss kungligt med att ha åsikter om allt och ingenting när det gäller melodifestivalen. Experter på det mesta är vi också (detta gäller även när vi tittar på sport). Lika roligt kommer det inte bli att sitta själv, däremot effektivt, jag har redan idag hunnit att sticka färdigt ett par strumpor och även fått till en halsduk. Jag hinner med att sticka en halsduk till, eller så börjar jag på ett par strumpor.

Idag la jag mig för att sova middag redan klockan elva, det var verkligen bra. När jag vaknade sen hade jag hela eftermiddagen kvar. Vanligtvis brukar jag lägga mig först vid två-tre och då är det lite senare när man vaknar. Idag var jag trött redan när jag gick upp så därför blev det lite vilande så tidigt. Detta ledde till att jag kom på den bra idén att imorgon när jag ska jobba (måste åka senast två) hinner jag faktiskt med att sova middag också om jag går och lägger mig nån timmer efter det att jag klivit upp. Nu vet jag inte om sova middag är rätt uttryck när det inträffar nästan direkt efter frukost men man ska väl inte vara så petnoga.

Nu är det dags att gå och sätta sig i soffan och sakna maken lite.

jobb och semester

Idag är det sista arbetsdagen för denna veckan, eller hade varit om man nu inte som jag ska jobba på söndag igen. Risken finns ju att öronen ramlar av före det av allt man får höra och då hör man sen inget mer. Det är inte utan att det är lite slitsamt att bli utskälld i minst hälften av dagens telefonsamtal. Man får emellanåt ta ett djupt andetag innan man fortsätter. Ibland är det svårt att inte gå till motattack, men det är inget man kan eller får göra, plus att samtalet då skulle bli ännu värre. Jag har vanligtvis ett ganska tjockt teflonlager som gör att det mesta jag får höra i telefon rinner av mig, men när det är samtal efter samtal så är det ganska tufft. Alla i gruppen på jobbet har det lika slitsamt nu och utan de där minuterna vi stjäl ibland för att få lite uppmuntran från en arbetskamrat skulle dagen vara otroligt lång och jobbig.

Jag ska nu glädja mig åt att jag är ledig imorgon och då ska jag verkligen inte göra något vettigt. När man bara är ledig en dag så vill jag inte ha något inbokat utan bara göra det jag känner för just då. Under februari och till mitten av mars har jag bara två helger där jag är ledig både lördag och söndag. Har ledigt någon veckodag istället men det känns när man inte får en hel helg på så lång tid. Å andra sidan så tycker jag att man lika gärna kan jobba när det ändå ska vara vinter och eländigt ute. Det är ju inte så att jag har lust att göra massa andra saker, mer än att sticka lite och snabbt släpa Classe runt kvarteret vid behov.

Nu ska man försöka tänka ut också när man ska ha semester i sommar. Våra önskemål ska vara inlagda före sista februari. Denna sommar och höst kommer det vara massa familjesammankomster av olika anledningar så jag ska försöka planera in lite strödagar runt dessa högtider. Så får jag också ta några strödagar mitt i veckan ett par gånger så att jag och Thomas kan åka lite med husvagnen. Blir ju inte att vi kan åka helger nu när herr Ohlsson arbetar helg igen. Jag tror att jag bara ska ta tre veckor i sträck under sommaren och sen pytsa ut lite dagar här och där som det känns lämpligt. Det är inte utan att sommar och semester känns väldigt avlägset när man tittar ut genom fönstret nu.

Mera snö och lite halvlösa öron

Om man gillade vinter och all snö så skulle man hoppa jämfota av glädje när man ser ut idag. Ännu mera snökaos och nu är trappstegen på yttertrappen döljda under snöyran. Jag fick ägna mig åt att bära Classe ner och sen övertala honom om att det gick att kissa lite i bilspåret ute på vägen. Mycket besvärligt tyckte lilla gubben och klämde ur sig ett par droppar för att sen se helt förstörd ut tills jag lyfte upp honom och bar in honom igen. Nu ligger han under filten i sängen bredvid Thomas ben och trycker. Nästa gång han ska gå ut kommer han ha glömt bort all snö som förstörde morgonkisseriet och bli lika besviken igen över allt det där kalla vita när han ska ut. Man skulle i detta vinterlandskap ha en större hund som inte fryser så illa, eller göra som jag gör, gnälla högt och ljudligt över vintern och alla problem den ställer till med. Jag tycker att alla som gilar vintern kan bo uppe i norr och andra här nere i söder där vintrarna ska slaska och vara gråa. Man kunde väl aldrig tro att man skulle längta efter grått slask? Sannolikt kommer jag att gnälla över det också sen, det är bara somriga dagar jag inte gnäller över vädret (såvida det inte är för varmt då vill säga....). Härligt att vara svensk och få gnälla!

Gnälls görs det också hela dagarna i luren. Högsäsongen är här och man får verkligen höra både det ena och det andra. Än så länge sitter mina öron kvar, men en vacker dag kanske de ramlar av i chock (eller så förfryser jag dom i vinterkylan).Det är bara att ta ett ljupt andetag och ta nästa samtal, så håller man på hela dagen och man får vara tacksam för fantastiska arbetskamrater som gör det hela mycket enklare.
Idag ska vi ha lite möte och jag ska före jobbet åka och handla lite fikabröd. Fikabrödet är nästan den viktigaste ingrediensen för ett bra möte.