Voffsingar

Det är lite annorlunda med två hundar i huset, men så mysigt!

Texas var lite orolig i söndags kväll under inpackningen i huset. Det var många kassar som skulle packas in och hans mamma var inte nerpackad i en enda kasse???? Han måste undra vad det var som hände. Han satt och vaktade dörren och pep till lite ibland. Sen fick han en promenad och mat, åtminstone tur att de serverade god mat i detta hus. Sen busade han till och med en stund men kom på sig mitt i leken att han hade viktigare saker att göra, vakta ytterdörren. Under kvällen hittade han Bauers fönsterplats i vardagsrummet och det är ett kanonbra ställe att sitta och hålla utkik på. Bauer brukar sitta där och tala om när grannen mitt över gatan gör något, om det åker förbi en cykel eller bil, eller hemska tanke, massa barn som väsnas. Då brukar Bauer morra sitt allra värsta för att tala om att det är hans gata.

Vid sänggång blev Texas lite förvånad över att hela flocken uppenbarligen ska sova i sängen. Han valde en bra plats, på Thomas ben, då är man närmast dörren och har koll. Jag vet inte om han sov speciellt mycket under natten men han var tyst och låg kvar i sängen i alla fall. Så släppte jag ut hundarna när jag gick upp i ottan. Bauer vet ju om att han ska tillbaks till sängen och fortsätta sova men Texas verkade tycka det var onödigt. Nej, tänkte jag, här ska vi köra samma rutin, så jag lyfte upp Texas också så fick de sova några timmar till. Vid niotiden så var det dags att vakna och komma ut på morgonpromenad. Sen gick dagen jättebra, de har busat (till Bauers stora glädje) och Texas har kopplat av och sovit i soffan. På detta hundpensionat så ingår det tre promenader per dag och Texas vet nu också vart han bor och träffar rätt hus.

Matningen går till så att båda får varsin tallrik med kulor blandat med lite mjuk god hundmat. Texas kastar sig över sin tallrik och Bauer tar ett par tuggor på sin mat, sen undrar han om inte Texas har lite godare mat på sin tallrik. Då ställer han sig på kö bakom Texas tills han har ätit upp, Texas har då skvätt ut några kulor utanför tallriken som Bauer kan äta upp. Under tiden går Texas till Bauers tallrik och äter upp den goda mjuka maten. När Bauer kommer tillbaks till sin tallrik upptäcker han att nåt inte stämmer. Vart har hans mjukmat tagit vägen? Nu står han där med bara de trökiga gamla kulorna! Han kommer nog att lära sig att det är bättre att äta upp när tallriken sätts ner om han vill ha nåt av den goda maten.

Igår kväll i soffan hade vi det jättemysigt. Texas låg och sov på min mage och Bauer låg och sov på Thomas mage. Jag och Thomas tycker verkligen det är mysigt med två hundar. Vid sängdags visste Texas direkt vad han skulle ligga, hopp upp i sängen och bädda till sig mellan Thomas ben. Bauer ligger på Thomas kudde, så på min sänghalva är det gött att sova. Idag på morgonen när jag klev upp i ottan så ville ingen hund med ut. Bauer brukar aldrig gå upp och ut och kissa när jag går upp. Texas tänkte en liten stund men kom fram till att det var okristligt tidigt och att han förmodligen ändå skulle upp i sängen och sova vidare så det var inte värt besväret att kliva ner. Klockan nio går jag och väcker dom och tar en morgonpromenad.

Lite får man försöka tänka på Ceasar Milans sätt att se på hundar, att de lever i nuet och inte har den mänskliga förmågan att tänka. Man förmänskligar ju lätt hundar och tror att Texas ska ligga och sakna sin mamma hela tiden och att man då tycker lite synd om honom. Vi tänkte det att vi kör på hundpratarens filosofi och gör som vi brukar göra i detta huset, och det verkar som om det fungerar ypperligt. Det har gått jättebra, jag trodde att Texas skulle vara lite mer ledsen först, men det är ju också att förmänskliga hunden alldeles för mycket. Vi kommer att ha det kanonbra i tre veckor och min o Thomas önskan om att ha två hundar är ju något vi planerar till nästa vår då en nakenfis ska få bli en ny familjemedlem hos oss. Vi kan inte ha en bättre hund att öva på än Texas, han är så otroligt följsam och gör som man säger. Ser med glädje fram på de kommande veckorna här.