Utflykt på altan

Igår tänkte jag ju på utflykt. Då kan man ge sig attan på att jag får tillbringa halva förmiddagen på en speciell stol i huset med efterdyningar att ingen utflykt kommer på fråga. Däremot så hade vi en trevlig fikastund på altan maken och jag så jag räknar det som dagens utflykt



Bauer var också med och fick lite fika och en lång gosestund med mamsen.










Efter en lite längre kvällspromenad i skogen där vi gick rätt in i ett myggstim, hamlade i en kohage, fått plocka Bauers första fästing någonsin, efter hemkomst duschat Bauer och "dränkt" honom i nytt fästingmedel, så passar det bra med en liten lur i soffan för mina båda herrar.



Kanske blir det utflykt imorgon, Thomas har i alla fall idag inhandlat en termos. Alltid något!

Tungt

Idag har det varit en väldigt tung dag av flera orsaker. Det är jobbigt att bara vänta på operationstid. Inte kom det något brev med kallelse idag med posten och när jag sen försökte genom telefon komma i kontakt med berörd avdelning var telefontiden slut. Nu blir det bara till att vänta över helgen och sen kasta sig på telefonen på måndag morgon.

Jag brukar stå stadigt med båda fötterna på jorden och ha kontroll över det mesta. Just nu känns det som om jag tappat fotfästet fullständigt. Så många saker som rört till sig nu som gör så fruktansvärt ont i själen. Jag är så tacksam för att jag har min stabile soulmate, utan honom vore jag inget. Så har jag min alldeles egen psykolog i min älskade pappa. Utan dessa båda män skulle jag nog ramla av jordklotet just nu, så fort snurrar det för mig.

(Jag har även fantastisk bra hjälp av mina älskade systrar, svägerskor och bröder också)

Om jag inte har för ont imorgon ska jag och kära maken åka på en liten utflykt, varsomhelst, bara någonstans för att få en liten paus från verkligheten. Det kan nog räcka med att åka in till stan och äta en mjukglass, mina krav är inte speciellt höga, bara något annat än att ligga och ha ont och fundera och våndas över allt som ligger på mina axlar att hitta lösningar på.

Om det finns någon vätska kvar i min kropp så ska jag gråta en skvätt till innan jag går och lägger mig. Jag har redan bestämt mig för att imorgon när jag vaknar ska jag ta nya tag, jag måste först bara få all besvikelse ur mig. En tung, tung dag har det varit:-(

I väntans tider

Har inte idag heller blivit uppringd av sjukhuset för att få komma in och operera mig. Hoppas verkligen att jag hör något imorgon, det är jobbigt att bara vänta.

Väntar gör jag också på att vi ska åka till Korfu. Idag är det exakt en månad kvar tills vi åker. Så vid denna tiden om en månad har jag redan legat en eftermiddag vid poolen och sitter nog nu i restaurangen och äter något gott. Följ länken nedan för att se vad jag ska bo och bada och ha det gött i en vecka. Förutsatt att jag nu får en snabb operation och blir frisk vill säga....

Förra gången bodde vi i tredje dörren från vänster på bottenvåningen. Som ni ser på bilden får man inte ta för stort kliv på morgonen när man går ut för då ramlar man i poolen:-)

http://www.apollo.se/se/vart-vill-du-resa/europa/grekland/korfu/agiosgeorgios/accomodations/pages/anastasia.aspx

Tredje gången gillt?

Har tillbringat eftermiddagen och början av kvällen på KSS, känns som om jag skaffat mig klippkort på akuten där (har i alla fall frikort nu). Har haft mer ont för varje dag och efter en nästan sömnlös natt och velande fram och tillbaks idag tog jag mod till mig och åkte in för att träffa en läkare.
Blev bestämt att jag ska göra en akut operation till, tyvärr fanns det ingen operationstid inatt så jag ska bli uppringd inom de närmsta dagarna och få göra denna operation. Fram till dess blir det att fortsätta med massa starka tabletter så det blir uthärdligt.
Förhoppningsvis så kommer denna tredje operation göra att det blir ordning i bakvagnen:-)

Roligare semester än detta kan jag ju tänka mig....

Reafynd

Tvingade mig in staden eftersom jag var tvungen att gå till apoteket. "Råkade" snubbla in i en klädaffär också vilket var en himla tur för jag lyckades (som vanligt) göra massa otroliga reafynd (åtminstone fyra stycken). Jag vet att jag har en enorm garderob och skulle aldrig kunna ha så mycket kläder om jag inte vore en fena på rea. Just nu har jag heller inte så mycket kläder som jag brukar eftersom jag fått rensa ut så mycket som blivit för stort. Lite annorlunda mot mitt vanliga problem att kläderna brukar hänga och krympa i garderoben.... Så för en gångs skull skulle man faktiskt kunna säga att jag verkligen behöver handla kläder! Är inte säker på att min make håller med mig i föregående mening:-)

Smålandstur

Lillebror blir jätteförvånad när han får en.....kaffemaskin!!!



I torsdags åkte vi ner till Aneby för att fira att min lillebror nåt den aktningsvärda åldern 30 år! Firandet av detta skedde under en stor ek i en fårhage inte långt från där lillebror med fru tänker bygga sitt hus. Sannolikt kommer det bli mer födelsedagsfirande under den stora eken i framtiden. Det var väldigt gott med jordgubbstårta och kaffe där. Det tyckte även Texas som snabbt som attan satte i sig nästan hela Anna-lenas tårtbit, är det kalas så är det!


Theodor fyller snart ett år och fick present han med. Bauer sitter fint bredvid och hoppas att Theodor ska tappa leksaken så att han kan sno den.


Vad tittar alla på?


Jo, storebror som tog sig ganska högt upp i eken.


Hemma i trädgården hade pappa haft framme lien och slagit lite hö som nu hänger på tork på en gammeldags höhässja. Det är meningen att fåret Ragge ska få detta goda höet sen när det är torkat och klart. Fast man kan undra hur någonting ska kunna torka denna sommaren när lågtrycken står på kö för att ta sig in över landet.

Äta myror???

Nej, men man kan elda upp dom med en gasol-ogräsbrännare när man ändå håller på och bränner bort ogräs i grusgången. En ganska trevlig kvällssysselsättning. Ni som nu tycker detta var alldeles för hemskt kan fundera över om myrmedel med förgiftning och en långsammare mer plågsam död skulle vara bättre för de eländiga myrorna.

Nu ska jag ha semester i en och en halv vecka. Vi ska börja med att imorgon åka ner till mamma o pappa i Aneby och passa på att fira min lillebror som blivit hela 30 år. Vi har kommit på en sån fiffig födelsedagspresent att han aldrig kan gissa vad det är. Eller så har jag rört till det för mig och det snarare var så att han vet precis vad paketet kommer innehålla. Åtminstone kan man då vara säker på att glädjen vid paketöppnandet kommer att vara på riktigt.

Eventuellt åker vi med husvagnen några dagar nästa vecka till nån camping inte så långt bort. Vi får se lite vad vi känner för och hur väder, vind och hälsa är. Vi har massa saker som ska pysslas med i trädgården så det är absolut inte så att vi kommer vara sysslolösa hemma, tvärtom, det är kanske därför ett par dagar på en camping skulle vara behövligt.

Oväntat besök

Tidig kväll när jag och maken lagt oss tillrätta i soffan så hördes det ljud ute från altan. In klev lillebror Jonas med hela sin familj, inte utan att jag tappade hakan lite. De hade överraskat barnen med en dag på sommarland. Vad passar då bäst om inte ett litet besök hos faster som inte bor så långt ifrån sommarlandet.
Turligt nog hade Thomas handlat lite extra fikabröd idag så vi hade lite att bjuda på till kaffet, det är ju enbart vid sällsynta tillfällen det finns hembakt i detta hus (jag får allt skälla på maken för att han bakar så sällan..)

Bauer blev till sig av lycka över besöket, godast luktade nog Theodor men att leka med Alma o Maja var också väldigt roligt. Nu ligger han utslagen vid mina fötter och sover efter allt detta roliga.



Theodor luktar så gott, så gott tycker Bauer.



Stackars Maja "tappade" i Bauers leksak i poolen när vi andra var inne på husesyn. Som tur var hade hon inget emot att hoppa i och hämta den.

Storasyster Alma tog det lite coolt på stegen istället.

Bästisar

Lite kort på de två små apungarna Bauer o Niko som busar runt i soffan.

Oxfilé

Ikväll har vi ätit oxfilé. Slängde ner en bit på köksgolvet till Bauer som han med mycket möda och stort besvär fick ner. Först blev han jätteglad över att det kom något nerdimpande, sen blev han lite misstänksam över att biten var lite för stor (han vill helst ha köttet delat i små lagom tuggbitar). Han la sig ner bredvid köttet och låg och tittade på det en stund. Såg ut som han tänkte, vad ska jag göra? Så kom det en fluga och fångade hans uppmärksamhet, hm, fluga=helt färskt kött... Tyvärr är de lite svåra att få tag i de däringa som flyger o retas mitt framför nosen. Så han beslöt sig för att köttbiten nog skulle duga som ett extra lördagskvällssnacks. När han väl tuggat i sig den stora köttbiten ägnade han en stund att slicka golvet för att få i sig de sista smakerna (och se ifall det låg nån mer köttbit och väntade), sen gick han fram till mamsen för att tacka för maten.

Upp o ner, ner o upp...

Så har min vecka varit. Tänk att det ska vara så förbaskat svårt att läka i normal lagom takt! Istället är det verkligen fram och tillbaks hela tiden. Idag har varit en hemsk dag, HEMSK!!!! Jag har till och med snäst åt min man. Man får vara tacksam för att alla tabletter man får stoppa i sig på de hemska dagarna gör en så trött att man sover bort stora delar av dagen.

Imorgon blir en bättre dag... tralala

Svarta pärlan

Så här tjusig kan man bli i svarta pärlor från Kroatien. Hade en mycket matchande ring också i en av alla mina smyckesskålar. Fint som snus minsann.

Har lyckats att jobba halvtid i fyra dagar nu. Igår var det allt på håret att jag kom iväg. Lite mycket morfin hade jag också tagit för att man egentligen skulle ge sig på att köra bil. Idag har det varit något bättre. Är ändå så skönt att få komma iväg till jobbet och få vara där halva dagen åtminstone. Även om jag inte kan göra min vanliga arbetsuppgifter så finns det lite enklare saker jag kan göra. Har också några utbildningar som ligger och släpar som jag nu kan försöka få undanstökade.

Efter jobbet går jag och lägger mig och sover och vaknar inte förrän tidig kväll. Då är det middag och hundpromenad och lite soffhäng innan det är dags att lägga sig igen. Det är så mina dagar får se ut just nu.

Min läkare ringde igår. Sannolikheten är nästan 100 % att jag kommer att behöva göra en till operation. Vi kom ändå överens om att jag nu ska använda salvan den åttaveckorskur som var bestämd. Under kan ju ske under den tiden!!! Jag vill verkligen inte göra en operation till nu, då blir ju resten av sommaren också helt förstörd. Jag vill hanka mig fram resten av sommaren, åka till Korfu den 28 augusti och sen efter det så kan de operera bäst de vill. Det tycker jag är en jättebra plan. Skulle det inte hålla så finns ju akuten öppen dygnet runt och det är bara att fara in så ligger man på operationsbordet inom ett dygn.

Dessa underbara blå jättehöga växter blommar nu så fint i mitt trädgårdsland.

Tomt hus

Nu är det tomt i huset, det är bara jag och Bauer kvar här nu. Texas har blivit hämtad av sin mamma idag. Vilken lycklig hund!!! Nog för att har haft det bra här men hans mamma kom.... Han skyndade sig ut på vägen för att kolla så hon hade bilen med sig och helst av allt hade han nog hoppat in i den direkt och åkt härifrån (för att vara på säkra sidan att det verkligen var på riktigt). Nu ville hans mamma sitta och sola o bada och skvallra med sin käresta svägerska halva dagen först innan bilen skulle rulla hem till Bua igen.

Bauer fattade ingenting av alla dessa glädjeyttringar som Texas ägnade sig åt men han hängde på också, är det kramkalas så anser han sig vara inbjuden som hedersgäst.

Så hade jag och Anna-Lena en trevlig dag i varsin solstol med några pooldopp, lite god mat och kaffe o kaka och massa prat. Så fick jag jättefint halsband och armband i kroatiska svarta pärlor, jätteläckert! Det hamlade verkligen hos rätt person. Så nu måste jag imorgon till jobbet välja kläder och skor som passar till mina nya smycken så jag kan inviga dom direkt. Även ett jättehäftigt blått o vitt ljus pryder nu mitt kök.

Maken är på jobbet och Jossan är hos Carro. Husvagnen Kajsa är utlämnad för uthyrning under två veckor. Nu ska jag och Bauer ligga och mysa lite i soffan innan det är läggedags. Ser att klockan allaredan har skenat iväg till alldeles försent. Bauer han gick och letade efter Texas en stund efter de åkt men upptäckte ganska snart fördelarna med att vara ensam hund igen, 100% uppmärksamhet, bara honom att gosa med. Det har blivit en hel del gos under kvällen och det är planen för den resterande vakna tiden också.

Grodan som INTE blev en prins

Sent igår kväll när jag skulle ta ut hundarna i trädgården för sista kvällskisset innan läggdags blev det ett himla väsen i trädgården, det mesta väsnandet stod jag nog själv för...

Vi har under den senaste veckan skymtat en stor groda lite här och där i trädgårdslandet eller vid häcken. Jag brukar tycka det är lite obehagligt att mitt i natten gå ut i gräsmattan i bara tofflor eftersom det kryper massa småsaker runt där och kan "anfalla" tårna på mig. Vid halv tolv tiden inatt så glömde jag det och gick ut i bara tofflor och ett par korta pyjamasshorts.

Det skulle jag inte gjort!!!!

Kände att jag klev på något o trodde det var en hundleksak, men det var något levande, grodan!!!! Då skulle jag snabbt parera bort foten och det blev så vida pass ograciöst att jag gled ikull och fick grodslem utmed hela benet. Skrek i högan sky och hundarna blev helt tokiga och skällde som stollar utan att veta vad det egentligen vad som stod på. Mycket snart insåg dom att mamsen hade ordnat en livs levande leksak (om än lite tilltuffsad efter att jag klivit på den) åt dom som present. Vilket liv det blev!!!!

Två hundar som skäller och morrar och försöker nafsa lite på den stackars skräckslagna grodan och en kärring (moi) som skriker över att jag är nedkletat med grodslem och samtidigt försöker få hundarna tysta. Lyckades i alla fall få fatt på båda hundarna och in med dom så grodeländet kunde hoppa iväg och gömma sig. Själv fick jag kasta mig in i duschen så att jag blev av med grodbacilluskerna.

Efter detta tänker jag vara ordentligt påklädd när man ska ut i trädgården efter solen har gått ner. Åtminstone kunde ju det ha uppenbarat sig en vacker prins i min trädgård. Min alldeles egna prins kom hem klockan åtta på morgonen efter att ha arbetat hela natten och skrattade gott åt mina nattäventyr. Det är minsann action här på nätterna även om maken arbetar....

Kajsa

Nu sitter jag och väntar på att åskan ska braka loss. Tyvärr är ju Texas lika vettförskrämd för åskan som gamle Classe var. Hoppas att det går över fort, eller så blir det som det varit nu den senaste veckan, det mörknar på och känns som att snart smäller det men så klarnar det upp utan att en endaste liten regndroppe kommit.

Nu har Thomas åkt till jobbet och Jossan hem till sig så jag ska härja alldeles själv ikväll. Faktiskt ska det bli riktigt skönt att få rå om sig själv. Jag är ju van att vara själv men under tiden jag har varit sjuk har det alltid varit någon här. Så nu ska jag ta igen min egentid och göra, ja, det vet jag inte riktigt, förmodligen "inkentinken".

Imorgon ska vi i alla fall städa ur husvagnen för på söndag kommer han som ska hyra den under två veckor och hämtar den. Då ska den vara fint nystädad och lukta gott. Så ska husvagnen få åka iväg till Gullbrannagården utanför Halmstad och ha det trevligt. Hon är jätteglad över att få komma ut på camping igen och lite tjurig på oss för att vi inte ska iväg med henne snart igen. Hon heter förresten Kajsa, hennes regnr är KJS, det kan inte bli annat än en Kajsa det! Förhoppningsvis så kommer vi att kunna åka några dagar i vecka 30 någonstans i närheten här. Om inte så annat för att Kajsa ska vara nöjd när hon åker tillbaka till sitt vinteride.

Morgonbestyr

Idag har jag äntligen jobbat igen, halva dagen bara. Känner mig inte alls lika slut som förra veckan när jag trodde att man kunde börja jobba heltid utan problem efter 3 månaders sjukskrivning. Har vilat mig lite i eftermiddag genom att sova mellan halv fyra till halv åtta. Det är ju en jättebra tid att ta en "liten" lur på. Thomas hade också slumrat till så helt nyvakna skulle hundarna ut och få kvällsmat. Nu blev maten senare än vanligt och Texas pep lite för att verkligen få oss att förstå att han höll på att svälta ihjäl.

Idag på morgonen när jag skulle upp så var hundarna för roliga. Bauer brukar aldrig kliva upp vid den okristliga tid som jag är uppe och ränner. Nu jobbade Thomas extra inatt så det var ingen kvar i sovrummet och då fick han efter en stund masa sig ut för att kolla om jag blivit tokig eller vad jag gjorde så tidigt. Istället för att sen krypa tillbaks i sängen så la han sig på hallgolvet. Efter en stund kom han på att -Herregud, jag har ju glömt att väcka Texas!!!!! Så han fick fatt i en pipleksak och sprang in i full fart i sovrummet och hoppade upp på Texas som låg och snarkade i godan ro i sin korg. Texas blev INTE glad över att bli väckt på detta sätt, också alldeles för tidigt för hans smak. Texas lommade ut i hallen och satte sig ner och tittade på mig och la huvudet på sne och suckade djupt, sen vände han sig om och knallade tillbaks in till sin korg. Precis som om han ville säga -Såg du, såg du vad idioten gjorde????

Hundarna förstår verkligen inte hur roliga dom är ibland. I alla fall blev mina morgonbestyr gjorda med ett leende.

Skitdag

Idag har det verkligen varit en skitdag, bokstavligt talat. Just nu känns allt bara eländigt. Fick salvan igår eftermiddag och den kändes... Det hade jag inte räknat med. Idag på morgonen blev allt så ledsamt, det är tur att jag har en make att kura ihop mig hos och få gråta lite. Efter massa gråt o toalettbesök så har jag sovit precis hela dagen. Nu är det afton och jag har nu fått i mig lite mat och hoppas att lite av det kan ta längre tid än en ynka kvart att rinna genom kroppen på mig.

Imorgon gör jag ett nytt försök att komma iväg till jobbet och hoppas på bättre tur då. Det har jag hoppats på i flera dagar nu. Jag börjar förstå nu varför läkaren föreslog en operation till och hel sjukskrivning men jag hoppas att det ska gå på mitt sätt med salva och lyckas jobba halvtid istället. Jag börjar också förstå varför folk efter har varit sjukskrivna ett tag bara får mer och mer diagnoser. Kommer jag inte tillbaks till vardagsrutinen snart så kommer jag inom kort diagnostiseras med någon bokstavskombination.

Några som däremot har varit glada idag är hundarna. De for ut ur sängen på morgonen och har lekt som bara den. Eller så var det så att de märkte att jag var så ledsen att de ansträngde sig till sitt yttersta för att vara sams och roa mig.

Blödig

Jag vet verkligen inte vad det är med mig idag. Klockan är snart halv fyra och jag har redan gråtit fem-sex gånger vid teveapparaten. Har suttit o kollat på djurprogram o det var nåt lodjur med cp-skada, en antilop som "tappat" ett ben o så lite hundomplaceringar. Jag kan ju inte skylla på pms, så det är väl bara en dag när jag är extra blödig då istället.

Jag ska inte titta mer på den djurkanalen idag utan hoppas att maken har fått hem lite serier, komedier, som vi kan titta på ikväll. Makens hårddisk hade helt gått sönder häromdagen. Det var inte det minsta roligt för alla filmer och serier var på den. Alla foton har vi på två andra hårddiskar plus att vi med jämna mellanrum bränner ut dem på skivor. Teknik i all ära, men tänk om alla foton skulle försvinna? Då har man ju ingenting kvar av de senaste sju åren på pränt. Extra viktigt för mig nu eftersom jag inbillar mig att jag är en mästerfotograf:-)

Blomstercheck

Som ni vet så hade jag flera tusen i blomstercheckar i våras som jag bara kunde gå till en trevlig affär och byta in till massa trevliga plantor. Det är mina småvinster på miljonlotteriet som jag brukar plocka ut i blomstercheckar. Hade nu tänkt att jag skulle sluta vara med i detta lotteri men har nu på två månader redan kommit upp i 240 kr på mitt vinstsaldo. Jag tror nog att jag fortsätter att vara med ändå. Risken finns ju att man vinner en bil eller 5 miljoner eller något annat onödigt också...

Tror att sannolikheten är ganska stor att jag nästa vår har massa pengar i blomstercheckar igen som jag bara kan gå och få massa trevligheter för. Att jag varje månad betalar en räkning för att få lotterna tänker man inte riktigt på. När jag går till blomsterhandlarn och löser in mina checkar känns det som om jag fått allting.

Tänk vilken lummig och vacker trädgård jag ska ha om några år. Vi har ju ett stort dött träd som ska sågas ner, det måste ju ersättas med något annat.

Så från och med nu tänker jag bara önska mig blomstercheckar när det blir tillfälle att bli gratulerad. Sådana tillfällen tycker jag bör infalla lite oftare än födelsedagar och jul. Jag tycker absolut att man kan bli firad på namnsdagar ordentligt också, och varför inte när man fyller halvår också, eller typ 45 år och 3 månader och sådär (kommer snart upp, var beredda). Tänk vad blomstercheckar jag kommer att ha då till nästa vår!!!

Detta gäller ju givetvis inte min make, av honom önskar jag mig bara guld o diamanter, lite silversmycken kan allt slinka med också. Just nu är jag i stort behov av en ring i blandat guld o silver som jag kan ha mellan förlovningsringen och vigselringen. Kanske skulle jag tipsa maken om att jag snart fyller 45 år och 3 månader och att det borde firas?

Åsknatt

Ytterligare en soffliggardag här hemma, inte helt ändå för jag har varit ute på hundpromenad åtminstone.

Texas har klarat sitt första åskoväder här, han är lika rädd som Classe var för åska och smällare. Bauer bryr sig inte ett skvatt och jag hoppas verkligen att han fortsätter med det. Texas har de senaste nätterna sovit i sin korg på golvet i sovrummet. Det har varit för varmt i sängen så tror jag han tröttnade på att "sova sked" med Bauer. Den första veckan sov Bauer på huvudkudden, som alltid, och Texas vid fotändan. Alltefter nätterna har gått så har Bauer krypit närmare och närmare Texas. Inte för att Texas har uppskattat det men åtminstone accepterat detta sovarrangemang.

Inatt däremot när åskan dundrade stod han och pep bredvid sängen och ville upp. Helt plötsligt hade vi Texas på huvudkudden med nosen nästan inkörd i örat på Thomas. Bauer han låg vid fotändan och sov som en stock, jag tror inte ens han hörde åskan.

Bauer fortsätter med sina huliganfasoner ibland. Han har fattat att Texas inte kommer ifatt honom och skulle Texas mot förmodan någon gång få fatt i bästa leksaken så kan man bara springa med full fart mot honom och dänga till honom i ansiktet med framtassen för då tappar han leksaken.... Sen står Bauer där helt oförstående och undrar vad han har gjort för fel när han får ovett från oss, han ser helt ut som ett frågetecken. Väldigt likt en fotbollsspelare som tacklat ikull en motspelare, och sen inte begriper nåt när domaren blåser i visselpipan.Ett av de få tillfällen som Texas "äger" den bästa leksaken, den lilla gula trasiga o smutsiga saken.