Tungt

Idag har det varit en väldigt tung dag av flera orsaker. Det är jobbigt att bara vänta på operationstid. Inte kom det något brev med kallelse idag med posten och när jag sen försökte genom telefon komma i kontakt med berörd avdelning var telefontiden slut. Nu blir det bara till att vänta över helgen och sen kasta sig på telefonen på måndag morgon.

Jag brukar stå stadigt med båda fötterna på jorden och ha kontroll över det mesta. Just nu känns det som om jag tappat fotfästet fullständigt. Så många saker som rört till sig nu som gör så fruktansvärt ont i själen. Jag är så tacksam för att jag har min stabile soulmate, utan honom vore jag inget. Så har jag min alldeles egen psykolog i min älskade pappa. Utan dessa båda män skulle jag nog ramla av jordklotet just nu, så fort snurrar det för mig.

(Jag har även fantastisk bra hjälp av mina älskade systrar, svägerskor och bröder också)

Om jag inte har för ont imorgon ska jag och kära maken åka på en liten utflykt, varsomhelst, bara någonstans för att få en liten paus från verkligheten. Det kan nog räcka med att åka in till stan och äta en mjukglass, mina krav är inte speciellt höga, bara något annat än att ligga och ha ont och fundera och våndas över allt som ligger på mina axlar att hitta lösningar på.

Om det finns någon vätska kvar i min kropp så ska jag gråta en skvätt till innan jag går och lägger mig. Jag har redan bestämt mig för att imorgon när jag vaknar ska jag ta nya tag, jag måste först bara få all besvikelse ur mig. En tung, tung dag har det varit:-(