Denna helgen har verkligen varit lite utöver det vanliga. I fredags kväll var det final i på spåret. Jag och min kära make är mycket förtjusta i detta program. Man har lite annan idoldyrkan nu vid 40+ än vad man hade tidigare. Två gamla farbröder och limerickar är vad vi tycker är roligt en fredag istället för typ Rolling Stones-konsert och ett flak öl. Vi tävlar hej vilt här och chansar som bara den på alla frågor. Händer faktiskt att vi får ihop endel poäng och imponerar på varandra med endel värdelöst vetande som finns i knoppen.
I lördags kväll var det fest hos Kalle och Balle. Det var längesen jag skrattade så mycket som jag gjorde igår kväll. På tal om värdelöst vetande, att sms:a frågor till 118 100 är ett mycket bra sätt att få alla att bryta ihop i skrattattacker. Vi fick endel utomordentliga svar på hur en BO-fest fungerar ihop med lungblåsor och bilkörning. Vi lärde oss också lite om gröna växter och om andedräkter. Så fest med BO och en flaska listerin och en typ benjaminfikus kommer säkert A att ordna i framtiden. Märk väl, jag skriver i kod så att ingen utomstående ska begripa. De närvarande igår T, A, J, M, C, C, M, S, A, var lite oroliga att rykten ska spridas via denna blogg nu. Inte behövs bloggen för ryktesspridning inte. Det kommer talas länge om i byn där över ett gäng kärringar på 40+ som står ute i snöstorm med diverse huvudbonader och skrattar så det ekar. Tack alla för en jätterolig kväll. Om Kalle mailar lite foto till mig så ska vildbevis läggas ut här på hur en cowboyhatt och jofahjälm gör sig till festklädsel. Inte illa alls faktiskt. Denna blogg kommer nog att utveckla sig till att bli en ren modeblogg. Släng dig i väggen Blondinbella, här kommer brunettbolla!
Slirade sedan hem mitt i natten genom skogen i all snö, tror inte jag använde fyrans växel en enda gång utan fick stanna på treans. Hemma klockan halv fyra, vilket känns som enlagom tid när man ska upp halv sju. Blir lagom två och en halv timmes sömn, man ska ju inte sova bort helgerna inte. Upp och göra sig iordning för att åka ner till Aneby och fira kära pappa som nu har blivit 68 år. Här sitter han glad och nöjd med sin nya bästis skelettet bredvid sig. En present från denna ömma dotter var ett stort självlysande skelett. Det är precis vad vilken 68-åring som helst behöver. Efter förmiddagskaffe, jätttegod middag, kaffe och tårta satte vi oss i bilen för att färdas de två timmarna hem igen. I bilen har jag givetvis suttit flitigt stickandes i passagerarsätet, samtidigt som vi lyssnade på otroligt "spännande" sport som hästhoppning och tror det var dambandy. Det var inte mindre än tre hästar som vägrade ut sig minsann, mycket ovanligt tydligen, jag och Thomas häpnade........
Inte utan att jag är lite trött nu. Blir soffläge ikväll och lite godisätande.Hoppas att pappa tycker skelettet lyser vackert i mörkret sen ikväll.
1 kommentar:
Stackars Robin ser ju riktigt rädd ut!
Skicka en kommentar