onsdag 20 februari 2013

Klart!

Då var operation numer 6 avklarad. Tyvärr visade det sig att det var lite mer söndrigt invändigt så läkaren fick skära endel också. Den snälle läkaren avslutade i alla fall med att spruta in en rejäl dos med lokalbedövning som först nu börjar släppa.

Däremot så fick jag något jag aldrig tidigare i mitt liv fått, en riktig panikångestattack när de väckte mig. Efter varje operation så har man bara blivit väckt och fått lite morfin i droppet och somnat om. Denna gång vet jag inte riktigt vad som hände. Jag hade ingen aning om vart jag var eller varför de höll fast mig och bara grät och skrek över att jag skulle ner från sängen och åka hem. Jag vet inte att jag någonsin tappat kontrollen så fullständigt. Till slut var de tre sjuksköterskor och läkaren kom också, så fick jag något i droppet så jag lugnade mig lite plus att de tyckte att jag fick ringa min man så han kunde komma in och ta hand om mig.

Jag har väl i och för sig under de senaste åren när allt krånglat känt ångest och känt mig ledsen och deprimerad men inte på detta vis när riktig panik är inblandad och varenda logisk tanke bara försvinner från hjärnan.

När jag sen legat en stund och fick komma upp och stå någon minut bredvid sängen blev det mycket bättre och helt plötsligt var min älskade soulmate där och höll handen också.

Efter man kvicknat till lite mer fick jag goda smörgåsar, tänk att allt smakar så gott när man får något att äta efter en operation. Konstigt, för jag är egentligen inte någon smörgåsmänniska.

Började också tycka det var rent pinsamt att man betett sig som en stolle som borde låsas in med tvångströja....

Natten har gått bra och denna dagen började med att jag spydde upp det jag åt igår kväll. Nu när det inte är så bedövat längre är det ganska smärtsamt och försöker ligga i soffan och sticka lite för att förleda bort tankarna lite. Just nu är det en ny tröja till Bond istället för ett par strumpor.

Jag hoppas att de kommande dagarna blir drägliga och att kroppen läker bättre denna gång efter skalpellandet. Det kommer bli mycket tabletter, sömn och vaken vila som står på agendan. Maken har också laddat hem en säsong med project runway så jag har lite att fördriva tiden med förutom stickning.

2 kommentarer:

Anonym sa...

OBS!!! Jag (Thomas) tittar inte på såna tv-program. ;) puss

Anonym sa...

Hoppas verkligen att det blir bra nu,nu har det väl krånglat färdigt!!!Moster B.