Däremot så överraskade han mig med ett par jättefina örhänge som present efter operationen. Eftersom jag hade fått eftermiddagstid för operation hade jag redan bestämt att vi skulle stanna till vid en guldsmedsaffär på väg in till KSS och jag skulle själv köpa mig en present. En sådan där nu-ska-jag-opereras-för sjätte-gången-present. Det är ju absolut ett måste att man unnar sig något vid ett sådant tillfälle ;-)
Jag tittade på både olika örhänge och ringar men bestämde mig för den fina ringen i silver och guld som ni ser på bilden nedan. Fin va?
Sen åkte maken och lämnade av mig på sjukhuset och åkte tillbaka till affären och köpte ett par av de örhängena jag också kollat på. Ibland så blir man väldigt glatt överraskad. Så nu kan jag ligga här hemma i soffan helt snurrig av smärta och morfin och åtminstone glänsa lite med mina nya smycken.
Jag blir nästan förvånad över mig själv över hur glad jag blir över presenter, blommor, vykort, sms, mail och alla andra sätt man blir ihågkommen på när man är sjuk. Annars tycker jag alltid att det är roligare att ge än få, men det stämmer uppenbarligen inte när jag är sjuk. Jag blir så himla deppig jämt när det krånglar och känner mig helt bortglömd av hela världen, men det är jag ju absolut inte!!!
Tack alla för de uppmuntringar jag fått från er, det betyder massor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar