Virusattack

Efter 20 dagar med pencillin är det nu virus som attackerar kroppen på mig. Tydligen är jag lite sårig och sliten i halsen efter min pärs här och ska undvika att prata på ett par veckor. Jojo, nu jobbar jag ju med....att prata. Känner att jag verkligen inte orkar med att vara hemma längre och umgås med mig själv så lovade jag dyrt och heligt läkaren idag att jag kan minsann få lite andra arbetsuppgifter så att jag inte behöver prata alls mycket under en begränsad period. Det är tydligen viktigt nu för att halsen och luftrören ska läka ihop. Åkte till jobbet en sväng efter läkarbesöket och pratade med chefen och det är givetvis inga problem. Måste säga att jag har faktiskt sån tur med livet trots lite motgångar det senaste med envisa sjukdomar som inte släpper taget. Jag har ett jobb jag trivs kanonbra med och i vår grupp har vi jättebra enhetschef. Arbetskramraterna är jättebra. Eftersom jag inte jobbat mer än ett år känner man ju en viss stress över att ha varit sjuk en period nu, man har inte fått den där riktiga tryggheten på arbetsplatsen som när man har varit någonstans länge men det känns ändå lugnt med både arbetskamrater och chef. Kanske var det så att jag började stressa i november när jag åt pencillin och inte lät det läka ordentligt, pencillin igen i december och nu i en hel evighet. Men man ska ju lära sig av sina misstag, så nästa gång ska jag inte köra på utan försöka läka vid första omgången iställer för att halvläka och sen få det ena efter det andra. För drabbas jag av en sån här period igen så blir det verkligen en madrasserad cell på falbygden. Jag är inte skapt för att vara hemma och prata med mig själv, det blir så himla deppigt. Men jag ska börja nu att varje dag tala om för mig själv hur bra jag faktiskt har det i livet nu om man bortser från förkylningarna, och dom kan omöjligt stanna för evigt. Imorgon är jag ledig och sen på torsdag och fredag ska jag bara jobba halva dagarna.

På fredag sen ska jag ner till Jossan och sova över hos henne. Har inte träffat den lilla tösen sen jullovet så det är jättelängesen tycker jag. Vi ska ha en mysig tjekväll min tös och jag. Äta något gott på Harrys lite tidigare på kvällen och sen sitta och titta på nån trevlig kärlekskomedi och hålla på med tjejsaker. Kanske ska jag bleka lite slingor på Jossan, så kan vi måla naglarna och annat trevligt. Antar att Jossan längtar efter att få kamma sin gamla mamma i håret litegrann också.....

Glädjande nyheter är också att Barbro och Nils idag varit och hämtat en ny liten vovve. Alla deras tre små har gått bort inom det senaste året. De var tveksamma till att skaffa en nu i och med att de inte är några ungdomar. Men Barbro har varit så ledsen och tyckt att det varit så tomt och eländigt utan hund så jag har lovat att hunden får flytta hit om de skulle bli för skröpliga. Det blev en sjumånaders hanvalp av rasen coton dé tulear, samma som Texas the dog. Ska åka dit om några dagar och titta på underverket.

Nu ska jag slänga mig i soffan och läsa lite i min bok. Är just nu i 1880-talet i nybyggartrakter i Australien och den guldrushen som var då. Härligt att drömma sig bort. Jag har inte läst böcker på jättelänge, men ska ta upp det igen nu. Jag kan ju inte sticka strumpor hela tiden. För den delen ligger jag efter Affi med broderandet så måste stressa på med det lite tills nästa gång vi ses. Jag tror att det blir i påsk nere i Eckerhult då pojkarna Ekeräng ska jaga runt moster Hillevi i skogen minsann. Det ska bli en rolig syn. Småland husarer!!!!!!!!!