Kräkigt

Vad sägs om lite maginfluensa efter jul? Inte? Hade jag heller inte velat ha och jag undrar var jag har fått detta, mig veterligen har jag inte någon jag träffat varit magsjuk. Sannolikt var det någon på min lyckosamma shoppingtur igår som skvätte bacillusker på mig. Så nu kan jag sitta här och va så lagom nöjd över mina reafynd. Förbaskade skit.
Jossan har försökt att undvika mig så gott det går idag. Jag började inte spy förrän vid tiotiden i förmiddags så jag får väl vara tacksam för att jag var schemalagd kväll och inte satt på jobbet och spred magsjuka där. Badrummet är tvättat med innehållet ur en liten nubbeflaska. Man tar vad man har.
Har lyckats få i mig några digestivekex ikväll, de var inte goda. Bauer har bitit mig i armen så jag har ett stort blåmärke (det var inte meningen sa han, han lekte lite bara men det blev för hårt).
Dagen har varit ett stort elände och nu går jag och lägger mig och hoppas att Jossan och Thomas inte börjar spy inatt.
Adjöken!

Reafynd

Nu var det meningen att min kära make skulle köpa sig vinterstövlar och eventuellt en jacka. Eftersom han inte hittade någonting så var det lika bra att jag fyndade lite. Dagens kap blev ett par stövlar, en kofta och ett nattlinne. Egentligen skulle jag ha en mössa och en halsduk men det kanske jag hittar någon annan shoppingtur istället. Eller så får jag helt enkelt plocka fram stickorna och skapa en mössa själv. Jag kanske hinner sticka lite klockan två på natten....
Förhoppningsvis har maken bättre tur imorgon när han ska få åka ut alldeles själv och försöka hitta ett par stövlar. Eftersom shopping är nåt av det tråkigaste han vet så får man tvinga honom till det. Jag jobbar kväll imorgon och hinner inte med att vara med som vakt för att få in honom i en affär. Sannolikt kommer det någon bra ursäkt till varför ett par stövlar inte har inhandlas, kanske affären brunnit ner eller nåt. Hans ursäkter för att slippa shoppa brukar vara lika bra som mina för att få shoppa. Så bra man kan väga upp varandras sidor i ett äktenskap.

Nu ska jag snart hoppa i säng och lyssna på lite trevlig musik innan det är dags att somna. Eftersom jag jobbar kväll imorgon så börjar min schemalagda vecka med sovmorgon, det är inte fy skam det. Å andra sidan tycker jag det är ganska bra att en ny vecka börjar med att väckarklockan ringer och man får en rivstart på veckan.
På tal om väckarklocka så fick maken en av mig i julklapp. Det är inte vetigt vilka stora siffror det var på den, det lyser upp hela sovrummet. Kanske får man tejpa för lite så att man inte ligger och blir bländad.

Något annat som lyser fint är Thomas lotteri-julklapp från småland. En grej man satte på vattenkranen i köket så lyser det rött eller blått beroende på temperaturen på vattnet som spolas. Mycket rolig sak som nu gör diskandet lite roligare. Min storebror som inhandlat denna present och inte lyckades roffa åt sig den i lotteriet, har sannolikt varit och inhandlat en till sig själv nu.
Själv fick jag en jättefin stor igelkott som storasyster köpt. Inte levande då utan en såndär i keramik eller vad det är. Just nu står den på vår inglasade altan men till våren ska den få flytta ut till något land här i trädgården. Bauer har varit framme lite försiktigt och nosat på den några gånger för att se om den bits. Jag tror att igelkotten ska heta Staffan.

Hemfärd

Det är lika tråkigt varje år att åka hem från Aneby efter julfirande där. Det betyder nämnligen att julen är slut. Inte ens allt firande var vi med på. Vi fick skippa kvällsmaten hemma hos Jonas o Tusse då det var arbete klockan sex idag på morgonen som stod på schemat. Det var inte alls kul att åka hem när alla skulle bort till svampvägen och ha roligt.
Med facit i hand så gjorde vi ändå rätt val att åka lite tidigare. Vädret var uselt och det tog 3 timmar och 10 minuter att åka hem istället för det vanliga 1 timme och 45 minuter. Topphastigheten låg på cirka 45 kilometer i timmen. Snökaos och inte speciellt mycket plogat. De flesta andra bilar tog det också lugnt, någon stolle kom det väl som hade lite mer bråttom än alla andra och chansade på omkörning. Idioter!!!!

Om det var tråkigt att åka hem så var det inte speciellt roligt att kliva ur bilen här heller. Närmare 30 cm snö låg och väntade på oss. Jag och Jossan väntade med Bauer i bilen så fick Thomas skotta runt lite så vi kom in i huset. Sen var det bara att ge sig ut att skotta upp i trädgården så att Bauer enkelt kan springa ut och göra sina behov. Efter uppackning sen av julklappar och övernattningsväska var vi helt färdiga och ramlade ner i sängen.

Det har förresten gått över förväntan att åka långt i bilen med Bauer. Han har inte spytt en enda gång men legat och flämtat och trampat runt i bilburen. Nere i Aneby bland allt folk har han skött sig alldeles ypperligt bra. Tur att han är så himla social och älskar alla människor. Gladast blev han nog när Texas the dog gjorde entré. Föremålet för den enorma uppmärksamhet var inte lika glad utan undrade var det var för en liten fjant som sprang i baken på han hela tiden. Idag är Bauer jättetrött och tar igen sig lite, kanske för att kunna busa ordentligt ikväll när vi vill sitta i soffan och hänga.

Jag ska få med mig maken in på en snabbtur på rean före affärerna stänger klockan nitton. Skor står på shoppinglistan och så tror jag bestämt att jag behöver en ny mössa och halsduk. Det kan allt ramla ut nåt mer ur nån hylla som jag behöver.

Småland

Nu är vi djupt inne i smålands djupa skogar, eller i alla fall i Aneby. Det var med nöd och näppe vi orkade hålla oss vakna över lunchen sen stöp vi alla i säng och sov flera timmar. Det är ju inte så att man är en besvärlig gäst direkt, bara man får lite mat så är man ur vägen i timtal efter det.
Pappa började undra om vi hade lagt oss för natten. Framåt halv sex masade vi oss upp och sitter nu framför brasan och myser.
Det gick jättebra i bilen hit för Bauer, inte en endaste liten spya. Han tycker det är spännande att vara här förutom att de har en förfärlig hemsk trapp i detta hus som han inte vill gå i närheten av. Så är alla parkettgolv lite halkiga också, annars klagar han inte.

Nu ska vi se om vi kan tigga till oss någon form av kvällsmat.

Julafton

Igår var det äntligen julafton och vad passar bättre än att ha migrän på jesus födelsedag? Mycket lyckat! Masade mig i alla fall upp och fixade till mig innan det var dags för tablett och sängläge några timmar. Sen var jag i någorlunda skick så att jag och maken kunde ställa till med julbordet här. Planen var att vi skulle äta vid ett, nu blev det kvart över två istället. En smärre tidsförskjutning bara. Julematen var som vanligt god och mycket riktigt så har vi också gjort iordning alldeles för mycket mat.

Efter mat och disk blev det kalle anka och julklappar. Jag kan tala om att det kommer finna nybakt bröd här när som helst hedanefter eftersom jag fick en bakmaskin. Jag kommer ihåg när Magnus och Anna-Lena hade en sådan här maskin. Då bodde de på hammarkullen i Göteborg. Brödet var jättegott och förhoppningsvis ska brödet i denna maskinen bli lika gott. Ska inhandla ingredienser så att vi på måndag morgon kan njuta av nybakt bröd.

Jossan blev som vanlig överöst med paket, gladast tror jag hon blev för högtalarsystem till datorn. En finare ulljacka som jag köpt mottogs lite tveksamt..... Hon fick i alla fall massa andra kläder som föll i smaken och slapp detta året massa olika kökssaker och inredningsprylar. Förutom ett köksbord med stolar och en snygg matta till det. Vanligtvis brukar vi gå en långpromenad efter kalle anka, men i år blev promenaden bara ut till förrådet för att titta på de nya möblerna.

Gladast igår var i alla fall Bauer som äntligen fick bita i de där paketen och snörena och allt annat som har lockat så. Han blev väldigt glad över sina nya leksaker och även något jättegott godis som han inte fått smaka på tidigare. Å andra sidan hade det räckt att ge honom lite papper och snöre, för det var lika roligt att få leka med det. En och annan julgranskula fick han också tag på i kaoset. Efter paketöppningen var Bauer helt slut och sov som en stock.

Lika trött var jag och gick och vilade mig lite när klockan var sex. Om man sen kliver ur sängen vid halv tio så vet jag inte egentligen om det klassas som att vila lite.....

Idag ska vi ner till mamma och pappa i Aneby. Hoppas att vägarna är någorlunda farbara och att Bauer inte spyr alltför många gånger.

Övertid hemma

Idag blev det ingen övertid gjord på jobbet som jag hade lite planer på. Natten bjöd på ett par decimeter snö, så jag har skottat och skottat. När jag ändå var i farten så storstädade jag huset också och tvättade och strök. När allt detta var gjort så var jag helt slut och gick och la mig och sov i tre timmar. Känner mig i alla fall nöjd med denna produktiva dag.

Imorgon måndag och fram till torsdag är det hårdkörning både på jobb och med förberedelser för jul.

Jag har nu nästan hittat något som Bauer inte tycker om, äpple. Även om han inte tyckte det var speciellt gott är det därmed inte sagt att den lilla äpplebiten inte till slut blev uppäten. Han slet mer med att få ner den än vad han gjorde med en paprikabit förra helgen. Han verkar tycka som så att blir man bjuden på nåt så äter man upp det.

Vilken otrolig skillnad det är mot Classe. Honom fick man truga i det mest exklusiva hundgodiset och han tackade ja till oxfilé, annars var det stopp på det mesta. Det är inte klokt vad två hundar kan vara olika. Jag saknar fortfarande Classe så jättemycket. På något sätt känns det lite mer nu när det ska bli jul. Det är nästan lite ironiskt, för Classe tyckte inte speciellt mycket om julen. Möjligtvis att det var garanterat med god mat under julen men det där med julklappar och allt annat stök tyckte han var helt onödigt. Förvisso bra att vi ställde in lite skog så att han kunde kissa mitt inne i vardagsrummet mot granen som han ansåg vara uppställd för detta syfte, men när det kom till julklappsutdelning gick han och la sig i sin korg för han uppskattade inte alls den uppståndelse som blev. Inte blev han speciellt glad över att få nån ny overall eller tröja heller i sitt paket. För då skulle det provas och alla ojade sig över hur fin han blev. Paketet med hans favoritkorvar däremot gick väl hem, om han fick en korv som han kunde ta med till sin korg och få kalasa lite på den ifred.

Med Bauer nu så är jag helt säker på att han själv kommer att öppna sina paket. Han har ju varit med vid paketinslagning och hade (om han fått) kunnat slita upp paketen direkt. Han kommer att få leksaker och lite godis, men tala inte om det för honom nu i förväg, jag vill att han ska bli överraskad.

Jag är glad för att Bauer är så olik Classe. Man kan på något sätt inte jämföra dom två. Jag bara önskar att jag kunde få ha båda två samtidigt. Det är märkligt hur mycket man kan sakna en hund. Min trogna lilla pojke, mamma saknar dig varje dag. Men jag är otroligt tacksam för Bauer.

Classe vilar i soffan invirad i ett täcke

Bauer leker ute i snön

Upptagen

Våldsamt vad jag är upptagen, hinner inte med att blogga ens. Julestress och julestress....
Idag har jag istället för julstressat haft den månatliga migränen. Man får väl vara tacksam för att den infall på en ledig lördag och inte en arbetsdag. Hoppas alla som inte får julklappar av mig i år också tycker det var bra när min lediga shoppingdag gick åt skogen. Ja ja....

De stackars få julklappar jag hunnit inhandla har jag idag kämpat med papper, snöre, tejp och BAUER. Han är så "hjälpsam" när det kommer till allt det prassliga och roliga. Så måste man hålla koll på tejpen annars försvinner den bort och göms under en filt. Ett ben som jag skulle slå in till honom nosade han fram i påsen, stal det och sprang och gömde sig bakom soffbordet med det goda stöldgodset. Det är inte att tänka på att lägga klapparna under granen förrän kvällen före julafton, då skulle de bli totalt söndertuggade. Kulorna och allt fint som hänger i granen är lockande, så jättelockande! Det är långa, trånande blickar på det som han skulle ha så roligt med om han bara fick.

Så har vi fått lite ökade arbetstider med start från måndag. Eftersom jag redan ligger så mycket efter med allt gör det varken till eller från känns det som. Långa dagar kommer det bli i alla fall. Undrar om jag ens orkar kliva ur sängen på julafton sen. Har i alla fall bestämt för att inte härja så mycket med denna julen, 3 ynkliga dagar. Jag vill sitta och ha lite lugn och ro istället.

Imorgon blir det övertidsjobb och sen hårdjobb mån-tors. Så ska jag försöka klämma in litegrann shopping och julematen då, den måste ju också handlas. Som tur är i denna moderna tid finns i princip allt att handla färdiglagat. Så har jag skippat all bakning och julgodisgörande. När jag nu tänker efter noga behöver jag inte stressa ett endaste dugg mer. Med det ska jag sätta mig till bords och äta en god lördagskvällsmiddag. Om det inte hade varit för att jag tagit migräntablett och varit däckad halva dagen skulle ett glas rött också suttit som en smäck.

Äntligen

Efter femton års idoga försök har jag äntligen lyckats smitta ner Thomas. Stålmannen, som alla bakterier och virus inte fastnar på. Så mycket stålman vet jag inte om han är nu när ett virus har satt sig. Ni vet hur det är med manliga förkylningar.
Ska å andra sidan inte påstå att jag inte gnäller när jag är sjuk. Tycker det är min rättighet att gnälla högt och lågt över diverse plågor.

Var idag på förmiddagen och hämtade Bauer i Tidaholm. Han har haft det jättebra där och det har varit full fart hela tiden. Sen han kom hem har han sovit, sovit och sovit lite till. Satt med honom i knät nyss och hela han är helt lealös. En trött pojke efter en intensiv helg.

Idag har jag bestämt med Jossan att hon ska komma hem på torsdag. Jag vet inte riktigt hur jag ska få till allt så att det är klart till jul. Jag har verkligen korkat schema med mycket kvälls och mellanpass, det förstör totalt möjligheterna till att inhandla julklappar effektivt. Kommer få smådutta nån timme här och där. Förklarade för Jossan att vi kanske får ställa in julen i år, men hon tyckte det var bättre att hon kom hem några dagar tidigare istället.
Däremot så tänker jag inte julpynta på mitt vanliga vis, det vill säga flera hundra tomtar och annat krafs överallt. Jag hinner inte med det, det ska ju städas bort sen också! Det får bli en minimal jul, antalet lediga dagar är ju också minimalt så jag helt enkelt anpassar mig efter verkligheten (däremot julen 2012 kommer det bli tomteexplosion).

Nu ska jag lägga mig i soffan och anstränga mig till det yttersta för att bli ytterligare lite friskare tills imorgon när det är måndag och ny arbetsvecka börjar. Jobbar kväll imorgon så jag får sova hela förmiddagen, det blir skönt det.

Askungen

Nu känner jag mig som askungen som inte får gå på bal. I tisdags på jobbet hade vi kvällspyssel med vår arbetsgrupp. Givetvis var jag schemalagd kväll och lyckades inte få det bortbytt. Nu visade det ju sig ändå att jag inte kan ha en vanlig lite förkylning utan måste få nåt överdrivet hemskt så det gjorde inget att jag jobbade. Hade aldrig orkat med att först jobba hela dagen och sen gå på kalas. Det var en jobbarkompis till som var schemalagd kväll, och vi fick ju komma upp och äta lite kalasmat så det var inte alls tokigt kvällsjobb.
Men såklart, det blev väl för festligt för mig för sen hostade jag så att jag spydde på natten. Snoret och ögonen rann och huvudet värkte. Fick inte en minut sömn så sen fick jag stanna hemma från jobbet igen från i onsdags. Eftersom jag fortfarande trodde att jag hade en vanlig förkylning hade jag tänkt att det räckte med att sova en dag och att man skulle vara lite bättre sen. Borde ju veta att det inte fungerar så på mig. Igår var jag ännu sämre och åkte till farbror doktorn. Har fått en ordentlig virusinfektion (bra i den bemärkelsen att jag slipper pencillin) men har satt sig lite tokigt i luftrör och lungsäck. Det är nästan så att jag tror att en lunga ska åka med upp när jag hostar. Fick olika hostmediciner, en för natten så att man sover som en stock och inte hostar, och en för dagen som gör att man hostar mer och får ur sig allt äckligt som inte går att beskriva här.
Idag är det julfest på jobbet för hela kontoret, och vem kan inte vara med igen? Jo, askungen! Jag ska ligga här och hosta och snora och vara allmänt tjurig istället. Nästa gång det är personalfest ska jag inte planera för att vara med och ha roligt. Jag ska istället köpa lite alvedon och nässpray för man kan ge sig f.. på att jag kommer vara sjuk då.

Bauer har rest till familjen Larsson i Tidaholm och ska roa sig där under helgen. Det är mycket märkligt att inte ha en hund runt benen på en. Han kommer ha jätteroligt hela helgen med barn och Dixie. Blir jättebra socialträning för honom. Så ska jag inte gräma mig mer över att tanken med hundvakt var att jag skulle på fest och ha kul. Det passar ju lika bra att ha hundvakt när man är dösjuk och inte orkar med att leka med en valp. Gladast av alla tror jag nog att Maja är.

Surprise!!!!!!!!!

Gissa vad jag vaknade med igår? En ny förkylning såklart! Näsan och ögonen rinner och jag nyser så hela huset skakar (åtminstone Bauer). Däremot tycker han mina gamla snytpapper är goda... Har inte varit någon trevlig helg alls. I alla fall så är det inte uppe i bihålorna, så man får väl vara glad för det.
Lite har jag orkat med att göra ändå. Som att göra ett stort antal blomsterarrangemang, som vanligt blir det alldeles för många. Det bara blir så även om jag inte tycker att jag köper speciellt många växter. Det ska ju ner massa pynt och bös också, så nu ska jag verkligen denna gång försöka komma ihåg det tills nästa jul när jag ska göra nya blomsterarrangemang. Bauer har varit med och hjälpt till hela tiden. Ätit massa jord, mossa och sten och sprungit iväg med saker ibland och gömt, han har haft ganska mycket att stå i kan man säga.
Så har han kommit på något nytt man kan göra i källaren. Är dörren öppen till tvättstugan så kan man liksom dra ur kläder ur de små hålen som är på tvättkorgens sidor. Det är ju inte så att man får ut hela klädesplagget men tillräckligt för att gnaga ett litet hål på just det klädesplagg. Jag tror allt att jag ska inhandla en ny tvättkorg som har heltäckande sidor.
Just nu hör jag att han ligger och gnager på tidningakorgen i Jossans rum. Eftersom jag är extremt tråkig när jag är sjuk och inte orkar leka så mycket, så låter jag det passera denna gången.

Det blev inget hem&hobby i fredags som jag hade närt en tanke om. Jag åkte och jobbade övertid i fem timmar istället. Passade på att shoppa lite på hemkompaniet och i blomsterlandet på vägen hem. Det gick bra det med. Hemkompaniet är en konstig affär, det finns enhel del fina saker men så finns det så otroligt mycket skräp, så fula saker att jag inte kan tänka mig att en endaste människa skulle vilja köpa det även om det är billigt, ibland är de fula sakerna inte ens billiga och då är det ju totalt obegripligt.

Kommande vecka blir det mycket jobb igen gissar jag på. Vår grupp ska ha en pysselkväll på tisdag, tyvärr är jag schemalagd till sena kvällen och fick inte bortbytt den tiden, så jag får sitta och jobba när de andra har kul. På fredag däremot är det personalfest för hela kontoret och det ska jag inte missa.

Nu ska jag leta rätt på en lättläst skitbok och lägga mig i soffan och tycka synd om mig mellan nysningarna.

Morgontankar

Nu är all övertid avklarad, Jippi! Nu ska jag kasta mig över lite utbildningar också och förhoppningsvis hinna det innan nästa beordrade övertid ramlar in.
Så ska jag försöka hinna med att umgås lite med min kära make nån kväll med. Det senaste har vi mest setts i hallen när en är på väg ut och den andre in. Kanske ska jag inte gå ut ut huset på min lediga fredag nu utan bara hänga med maken och analysera de senaste veckorna och planera för de kommande veckorna? Nästa lediga tid ihop blir till jul. Nu är det inte så långt bort som tur är.

Vilken vinter det har blivit! Passande till advent och det får tillåtelse att ligga kvar till och med januari, sen ska det väck tycker jag. Fast ett krav till är att det inte nödvändigtvis måste vara så himla kallt som det är nu, ett par grader räcker. Så får det inte blåsa! Vad det blåser i Lidköping hela tiden! Nästan så man ramlar ikull när man ska ur bilen. Vackert är det vid vattnet men jag skulle bli tokig av att bo i blåsten.

Nu ska jag ordna mig en frukost och slänga på mig lite kläder och kana iväg till den där blåsiga staden.

ock ock ock...

...satt jag inte här alldeles innan och skrev att jag inte skulle handla en endaste pytteliten julesak, för då får jag åka till hem&hobby? Märkligt att jag idag ändå råkade handla en liten julesak, eller kanske två? Det ena var en slinga som ska vara på framsidan av huset. Eftersom den vi hade förra året legat och gått sönder så var det ju bara inhandling av nytt, för att byta ut det gamla trasiga som inte fungerar, så det känns verkligen inte som om det räknas riktigt. Så råkade jag köpa ett stort fint datumljus, sånt där fint som man börjar elda på första december och som ska vara uppeldat lagom till julafton. När jag nu tänker efter ordentligt så känns det ljuset mer som en nödvändig nyttopryl. I denna kyla är det ju bra om jag kan ha ett värmande ljus på köksbordet när jag äter frukost. Jo, när jag verkligen tänker efter så var det faktiskt ett nyttopryl, alltså räknas inte den heller!
Att det sen åkte med nytt överkast och påslakan, det är ju absolut inte något julepynt så ja, hem&hobby ligger fortfarande inom räckhåll.

Var redig och hjälpte min man flitigt idag på förmiddagen med adventsstöket. Egentligen tror jag mest att han tyckte att jag tjatade om hur saker skulle göras på rätt sätt. Jag tror (eller vet) att han drog en lättnadens suck när jag begav mig iväg till jobbet så att han fick stöka ifred på sitt eget sätt. Allt verar vara var det ska vara nu, så det gick visst lysande utan att jag var med och styrde upp det hela. Till och med barnet har blivit hämtat vid tåget och ligger nu nöjt och sover i sin säng efter att blivit glad över välkommenhempresenten.
Många välkommenhempresenter blir det när hon kommer hem var och varannan vecka. Så ska hon få lön för att hon tar hand om Bauer för att vi jobbar, tågbiljetterna står vi också för när hon kommer hem. Det är inte riktigt så att det går med vinst att jobba helg, ob-tillägget försvinner på diverse omkostnader.

Julpynt, Åh allt julepynt som lockar

Om man gör 2-3 timmar övertid varje dag så blir man snart färdig med den tid som är beordrad. Jag har kalkylerat på att jag ska vara färdig innan denna veckan är slut, har nu två arbetsdagar kvar så ska spurta lite. Det betyder att jag sen kan ta det lite lugnt de sista dagarna i november och bara jobba lite vanlig heltid.

Under tiden som jag arbetar så får maken storstäda ett rum per dag här i huset och adventsstöka lite. På lördag kväll ska allt vara klart och jag ska sitta och tindra och titta på alla vackra adventsstakar och ljusslingor som kommer att lysa så fint. Har nu lagt in (eller, min man har gjort det åt mig) Celine Dions julskiva i mp3 för att lyssna in och spä på min annalkande julkänsla. Jag anstränger mig för att inte gå in i någon affär där det finns massa julsaker och tomtar för då kan det gå överstyr.
När nu en baktanke om att åka till Hjo och hälsa på lite i den trevliga hem&hobby-affären nästa fredag när jag är ledig. Vilken trevlig ledig dag det skulle vara att få ta en liten shoppingtur där. Om jag inte inhandlar en enda julpyntssak före det så kanske jag till och med gör slag i saken och åker dit. För att jag på lördag efter jobbet ska åka och handla några små ynkliga hyacinter och göra några små blomsterarrangemang att pryda mitt hem med räknas inte riktigt som shopping.
Inte heller att jag idag var och shoppade en liten välkommen hem igen present till Jossan som kommer imorgon. Nej, det räknas inte riktigt. Inte heller att det ramlade med några smycken till mig heller, det var ju inte nån julshopping utan lite vanlig shopping istället.

Nu har jag precis övertalat mig själv, det blir hem&hobby nästa fredag!

Mycke jobb blir det...

Då har man sparkat igång en ny arbetsvecka med en dag bestående av först heltidsjobb sen tre timmar övertid. Chockstart på veckan! Å andra sidan kommer resten av veckan gå i det tempot också så det var lika bra att köra igång hårt.

Maken har idag testat alla adventsstakar och varenda lampa ville vara med och lysa i år. Idag hade vi också fått massa, massa reklam, så jag har nu bläddrat mig genom allt och stirrat in mig på lite nya tomtar. Vore ju synd om mina (få????) skulle känna sig ensammna, så jag får nog inhandla några till.

Igår var mamma o pappa och moster Berit här. Bauer tyckte det var väldigt spännande med lite människor som satt överallt här hemma. Hur skulle han nu ta sig upp i soffan? Han visade sig i alla fall från sin bästa sida och gjorde de små konster han kan.
Vi andra, vi åt och fikade mest hela tiden.

Adventsplanering

Som sagt tidigare, det blir inte alltid som man planerat. Idag hade jag tänkt att arbeta. Arbetat har jag gjort, men hemma. I och för sig är det väl det man har sina lediga dagar till kanske. Har storstädat badrummet och skurat i duschen. Färgade mitt hår så det brukar vara behövligt efter att jag skvätt färg överallt. Så har jag strykit lite tvätt, bäddat rent i sängen, dammsugit och plockat iordning på adventsgardiner som nu hänger på tork rena och nytvättade.
Under kommande vecka jobbar jag mån-lör så det vill till att planera in ordentligt med förberedelser inför adventsstöket nästa helg. Jag har ju en liten fallenhet åt att överdriva pynteriet vid kommande högtid, men med god planering är det inte så besvärligt som det kan verka. Som vanligt lämnar jag över alla belysningar till min make (lite manligt jobb sådär eller?). I alla fall tror jag han känner sig nöjdare över att vara chef över lamporna istället för gardinstrykning och gardinuppsättningar. Manligt jobb tycker jag även är att ut och stjäla lite granris, så det ska han få göra nästa vecka. Han kan ta med sig Bauer ut i skogen och låtsas att den stora svarta sopsäcken han bär på är hundbajspåse. Mitt gröna arbete består i att inhandla lite blomster och arrangera runt i lite krukor med pynt och tjafs. Tror även där att Thomas tycker han fått den bästa uppgiften.
Så dagen har bestått i en massa hemmafix och planering, skönt och roligt men i bakhuvudet susar det ändå om de där extratimmarna jag måste göra på jobbet. Det kommer att bli låååååååååånga dagar nästa vecka.

Hoppla

Så många dagar det gått innan jag varit här och pladdrat lite. Har inte gjort så mycket annat än att arbeta och sen slappa i soffan några timmar innan sängen skriker att det är läggdags. Idag har jag varit ledig och vaknade i Jossans säng nere i Värnamo. Vi åkte ner igårkväll och sanna mina ord, ungen håller på att bli vuxen och skötsam!!!!! Det var INTE kaos och ostädat i lägenheten, det fanns INGEN odiskad disk och det låg INTE massa saker huller om buller, det gick att gå på toaletten utan att spy och det enda jag behövde göra var att plocka in mina egna saker och sen sätta mig i soffan och njuta.

Detta har varit mitt bästa besök hos Jossan nånsin!

Som belöning så fick hon lite shopping, två tröjor, en klänning och ett par stövlar. Det lönar sig att vara skötsam i denna familjen minsann. Fast lite av belöningen var också betalning för hundvakteriet som hon gjorde i helgen när jag och Thomas jobbade. Nästa helg är det dags igen, då jobbar jag lördag så Jossan kommer hem redan om en vecka igen. Nu har vi kommit överens om en summa som hon ska få för denna dag och för det ska hon shoppa sig något (här spars inte).

Ska egentligen vara ledig imorgon också efter att arbetat både lördag och söndags men måste in och både göra lite utbildning och så är det massa övertid kvar att göra. Det är ju en och en halv vecka kvar av november innan det ska vara klart. Kommer att bli långa dagar den närmsta tiden, fast jag har inte speciellt ont av det.

På söndag får jag finfrämmat i form av föräldraskapet. Nu får jag gå och grunna på vad jag ska bjuda på för mat (pappa ville inte ha blodpudding eller kalvsylta). Det viktigaste när det gäller pappa är ändå vad man har för bakelse eller kakor. Kanske skulle jag ändå en gång till i mitt liv försöka mig på att baka napoleonbakelser, förra gången, när jag var runt femton år, gick det inget vidare i alla fall....

Helgplaner

Nu har jag jobbat tre halvdagar och är inne i det igen. Gött mos! Ska jobba hela helgen. Eftersom vi har massa beordrad övertid kommer det vara flera kollegor där så det blir inte så ensamt som det annars kan bli på helgerna.
Var och hämtade Jossan vid tågstationen i Skövde. Lilla barnet får ta hand om lilla valpen när mamsen och papsen jobbar helg. Jossan ska sen stanna hemma nästa vecka. Spännande nog för henne så ska hon få åka och titta på den lägenhet hon senare ska flytta in i. Hon har bara sett lite kort på hur den ser ut, men jag är övertygad om att hon kommer att bli glatt överraskad över hur stor den ettan är.

Ikväll har vi ägnat oss åt att titta på Jurassic park, första filmen. Det var många år sedan man såg den och med tanke på att den är inspelad -93 så håller den ganska bra. Sannolikt kommer vi att titta på de efterföljande filmerna också någon kväll under Jossans vistelse här.

Nu sängen så att jag orkar upp imorgon bitti. Det kommer inte bli en lugn morgon för när Thomas slutar klockan sex ska han lägga sig i Jossans rum, vilket betyder att Jossan då måste köras upp för att morgonslumra lite i vår sängkammare, under tiden kommer Bauer att springa runt och yra och pipa för han är morgonpigg och vill leka med leksaker, jag ska under detta kaoset få i mig lite frukost och göra mig iordning för att åka till jobbet. Det kommer bli väldigt lugnt och skönt att få sätta sig i bilen och njuta av lite bra musik den halvtimme det tar att köra till jobbet.

Väckarklocka

Idag har jag vaknat av väckarklockan. När man inte gjort det på flera veckor så är det faktiskt fantastiskt att bli väckt för att gå upp och veta att man ska få åka till jobbet. Ska jobba halva dagen, vilket jag också gjorde igår. Himla skönt att vara tillbaks, vill bara ha orken helt tillbaks också. Var jättetrött när jag kom hem igår. Inte för att jag arbetat så mycket, var mest möten och försöka komma ikapp i mailkorgen, utan alla ljud som är på jobbet (som man normalt inte hör) gör att man blir helt trött efter tystheten hemma.

Eftersom jag är morgonmänniska sitter jag nu här i tidig otta och njuter av lugnet som är så här tidigt på morgonen. Jag gillar att gå upp lite för tidigt så att jag hinner med att bara strosa lite på morgonen, kolla nätet lite och bara vara litegrann sådär. Nu ska jag bylta på mig lite ytterkläder och ge mig iväg. Jag ska inte ens klaga över kylan och snön idag eftersom jag är så nöjd över att vara tillbaks på jobbet. Jag har just nu en sån där stund när man bara sitter och känner sig lycklig!

Blodfattig

Det är vad jag börjar bli med den mängd som ska gå åt till massa prov och tester. Eller så är de vampyrer de som jobbar på labb och samlar ihop till ett skrovmål.
I alla fall är jag näst intill frisk nu, ska bara försöka att få behålla maten jag äter också. Två pencillinkurer på raken gör inte gott i baken. Vilket förtjusande rim! Kanske ska jag satsa på att bli poet nu när konstnärsplanerna är lagda på hyllan?
Fick i alla fall idag en jättetrevlig läkare som gav mig bra förklaringar till hur bihålsinflammationer fungerar, hur pencillinet fungerar i kroppen och varför det blir som det blir. Hennes teori var att: Läk ut den första bihålsinflammationen varje säsong ordentligt så bör det inte bli fler än en på varje säsong. Att en inflammation tar längre tid än en infektion att läka (nu vet jag skillnaden på detta också). Hon trodde inte jag kunde undvika bihålsinflammationer när jag blir förkyld eftersom jag har för trånga gångar i skallen (klart, hjärnan tar så stor plats på mig).
Nu blev jag sjukskriven fram till torsdag eller fredag, kommer inte ihåg vad hon sa och läkarintyget kommer sen på posten. Jag tror i alla fall att jag ska smyga iväg på en halvdag på onsdag till jobbet. Jag lider av stark abstinens, tycker tiden är ändlös och kan inte sova på nätterna riktigt för jag har ju inte gjort nåt på dan, jag saknar mina arbetskamrater och sorlet som är runt, och jag saknar absolut att få tänka!
Så imorgon bara vila så att jag orkar med den långa resan till Lischöping nästa dag, Tjohooooooo!

Konstnär, icke sa nicke

Nu ger jag upp mina försök att få till en oljemålning. Tänk att det ska vara så himla besvärligt då! Jag gillar lite abstrakt konst med bara lite färger i olika skiftningar som inte behöver vara något/likna något, utan bara är häftig. Varje gång när jag ser nån sån häftig målning så tycker jag att det borde inte vara så svårt att göra själv. Man kan ju knappt kalla det att måla, det är ju bara att kludda lite.
Uppenbarligen är det inte bara att kludda lite kan jag konstatera efter att ha försökt flertal gånger. Hedanefter ska jag bara köpa tavlor, det blir också billigare än att köpa vävar, oljefärg och skit som ändå inte kan bli till en häftig tavla.
Skit, skit och skit!

Kattlek

Igår hade vi besök i trädgården av en kattyngling. Bauer var först lite avvaktande, men sen körde det igång. Bauer sprang runt trädgården som en galning, katten tog bara några hopp, så sprang Bauer tre varv. Mellan varven fick han stanna bakom trädet och nästan spy lite så anfådd blev han. Det var nog det mest spännande som hänt på länge för det var inte klokt vad han hade roligt. Till slut började nog även katten att tycka leken var kul. Efter ett par timmars rusande så fanns det inte längre ett spår av ett enda rent pälsstrå (som jag slet med dusch och fön och borstning dan innan). Det var det i alla fall värt.
Varje gång Bauer skulle ut sen under eftermiddagen och kvällen blev han jättebesviken över att hans lekkompis inte var kvar i trädgården. Vi kanske helt enkelt får skaffa honom en katt som han kan leka med.
Idag på morgonen rusade han också ut glatt i trädgården och gick och letade i varje hörn efter den roliga vännen, men inte fanns det någon kattkompis där. Har själv försökt att aktivera honom och får säga att min kondition är verkligen i toppform... Efter några rusningar i trädgården är jag redo för ambulans!

Nu har jag tänt lite ljus i mina fina lyktor ute på trappan. Har även ställt en lykta vid Classe under trädet. Tänk vad han hade fnyst åt detta springande som har skett i trädgården idag. Lite irriterat hade han blängt över axeln när han lunkat in för att lägga sig och vänta på någon trevligare aktivitet, som en middagslur till exempel. Jag saknar honom så mycket, min lilla pojke.

Snart kommer maken hem från jobbet och som ett rekorderligt fruntimmer ska jag försöka att ha lite mat klar. Fjärilskotletter med potatisklyftor och pepparsås står på menyn idag. Jag hade tänkt att baka en kaka och var borta en snabbis i affären för att handla lite till det. Eftersom Bauer inte är ensamtränad ordentligt än så vet jag att han ylar när man är borta så försökte jag sno mig så mycket jag kunde. Eftersom jag bara skulle ha några saker till bakningen så skrev jag ingen inköpslista, ett stort misstag, stressade så i affären att jag inte hade med mig en enda ingrediens som man kan baka kakor med. Kanske får jag göra ett nytt försök imorgon. Till kaffet ikväll blir det istället mums mums.

Ingen utflykt för mig

Det blev ingen smålandstur för mig då jag fortfarande har värk och är så himla trött. Jag tror det omöjligt går att bli tröttare än vad jag är nu. Inte det heller att jag sover sådär jättemycket, utan bara ligger och blundar. Fast igår kväll när Thomas var med Bauer på valpkurs så slumrade jag allt till lite i soffan. Just nu tror jag också att en liten slummer i soffan skulle passa fint.

Thomas är i alla fall nere i Småland hos Jossan. Vi ska börja med att flytta hem lite av hennes saker som typ förrådssaker och andra lite finare porslinssaker och sånt som hon inte använder. Så får det stå här i förrådet tills hon flyttar på riktigt till Skara. Vi räknade ut det att det kan bli svårt att få in allt i en bil och kärra sen den dagen hon flyttar på riktigt. Skönt då att få undan lite kartonger för att förenkla lite. Speciellt förrådssaker, det är det absolut tråkigaste när man flyttar. Typiskt sådant som man sparar till sist. Bra för oss nu att vi denna gången tar det först.

Så fick väl Thomas hjälpa till och städa undan lite också kan jag tänka mig. Jossan har i alla fall lyckats med musjakten, så hon har inget husdjur längre.... Till Thomas stora glädje ska de även ut och storhandla mat. Det är väl sådant som kan gå an men det blir värre. Han ska med henne och handla kläder! Tänk att få vara en fluga i den affären när de två, med sämsta shoppingtålamodet, ska storhandla lite höstkläder. Hoppas att de i alla fall går och äter något gott på nån restaurang för att väga upp det "tråkiga" med att shoppa.

Jag försöker roa Bauer här hemma. Var ute över en timme och sprang i trädgården (eller ja, Bauer sprang ochjag kastade leksaker). Bauer fullkomligt älskar att han nu har mycket större yta att rusa över. Ett minus för oss är att det finns land i detta område och Bauer tycker om att springa där och gräva lite. För Bauer är detta ett extra stort plus med den utökade ytan, möjlighet att gräva upp en och annan daggmask. Slurp, slemmigt men mättande!

Efter denna trädgårdstid var Bauer skitig ända upp över öronen och ligger nu här i mitt knä nyduschad och fönad torr. Ska ta med han upp i soffan nu och slumra till lite nu när jag kört slut på honom.

Stort, större, till våren störst!

I början nu har vi haft ungefär halva baksidan av trädgården inhägnad till Bauer. Nu håller Thomas på att utvidga det till hela baksidan. Bauer har redan varit ute och gjort en rusning utan staket. Tursamt nog gick det lura tillbaks honom med lite godis. Helt plötsligt kommer inhägnaden att vara dubbelt så stor = massa nya spännande dofter och förmodligen finns det många mer insekter att smaka lite på.
Till våren sen ska hela trädgården säkras så att man själv slipper att kliva över staket överallt för att ta sig runt lite. Förhoppningsvis kommer sedan tujahäcken att räcka som stopp när han är vuxen. Nu är det alldeles för enkelt och lockande att klämma sig mellan grenarna och smaka lite på friheten.
När stängselomflyttningen är klar så är det Bauer som kommer att få rusa runt på sina nya domäner ett par timmar, sen kommer han att sova gott ikväll.

Själv ska jag masa mig in i duschen, få på mig lite kläder och sen lägga mig i soffan och vila lite. Jag önskar att denna trötthet ska försvinna, simsalabim!

Olycka

Dagen började med en olycka på matsalsbordsmattan, en stor olycka! Bauer är dålig i magen, inte trevlig alls. Får nog skicka maken att köpa lite skonkost till honom. På kvällen när det är mörkt ute och han är ute i trädgården passar han på att äta lite daggmask, tvestjärtar och annat "kött" som liksom bara finns där och väntar på att bli uppätet.
Igår kväll hade han en riktig festmåltid i trädgården, jag hade ett himla besvär att få in honom. Kanske är det lite väl hårdsmält för valpmagen. För den delen börjar han närma sig "unghundstadiet", vi kommer att få uppleva en trevlig trotsålder.... Pratade med uppfödaren igår kväll och lämplig tid att kastrera är runt åtta månader, två månader kvar då alltså. Kanske är det en operation Bauer ska få i julklapp? Så glad han ska bli???!!!!!

Nu blir det lite förmiddagsvila i soffan i väntan på att maken som jobbat natt ska vakna. Då kan jag få lägga mig och sova lite på riktigt. En ordenligt inflammation i skallen och massa mediciner tar verkligen ut sin rätt, jag är så jättetrött och i hjärnan går allt i slowmotion.
Eventuellt ska Thomas skjutsa ner mig till mamma o pappa på torsdag så jag kan vara där i några dagar. Det är skönt att vara hemma lite och få god "mammamat", så kommer pappa säkert att elda i öppna spisen som man kan ligga på en madrass framför och vila sig lite i värmen. Man kan till och med slå på stort och grilla lite korv inomhus i öppna spisen, som en modern och bekväm form av lägerliv. Det låter verkligen som en bra idé. Jag måste bara bli lite bättre först så att jag orkar med att åka.

Vill inte!

Det är nog det Bauer säger till mig när jag frågar varför han inte kan ligga i sängen med mig och vila lite nu mitt på eftermiddagen. Thomas är och skjutsar Jossan till tåget så att hon kommer hem till Värnamo igen. Jag vill helst av allt bara sova så att jag slipper känna huvudvärken, men Bauer vill inte.
Han förklarade det att det är inte det att han inte kan sova, om han bara blundade skulle han somna direkt. Det är bara det att han vill inte för han har lite för mycket bus i kroppen just nu. Idag på morgonen busades det så vilt med kamptrasan att två tänder flög ut.
Jag tycker det ska bli skönt när alla vassa valptänder är borta, jag kommer ha betydligt mindre sårskorpor på händerna då. Just nu ser det inte klokt ut i munnen på honom med massa dubbla rader med tänder som spretar åt alla håll och kanter, som en haj ungefär.
Jag får väl göra ett ryck och lägga mig på golvet och kasta hans favoritpipleksak en stund. Sen är det min tur att säga till honom att -mamma vill inte mer nu!

Elände

Ibland tar eländet aldrig slut känns det som. Igår fick jag åka till vårdcentralen för att få nytt pencillin eftersom jag blivit mycket sämre. Har en sprängande värk i hela huvudet och nacken, sitter inte ens bara i bihålorna nu. Thomas fick ringa till vårdcentralen åt mig eftersom jag var näst intill helt avdäckad då. Oh nej, inte fanns det några tider till gode doktorn inte, jag hade ju bara ätit pencillin en vecka och fick allt stå ut lite till.... Min kära make stod på sig och förklarade också att eftersom jag varit hemma en vecka måste jag också ha ett läkarintyg. Sköterskan frågade vad jag jobbade, och vips, så fanns det en ledig tid 10,30, kunde det passa? Får man särbehanding om man jobbar på myndighet? Inte mig emot för den delen.
Läkaren förklarade för mig att man alltid måste komma in direkt när det är bihålsinflammation för det läker vanligtvis inte av sig själv. Jag förklarade för honom att det gör jag gärna bara den i telefon vill ge mig en tid. Han verkade lite irriterad över att man som patient får tjata sig till en tid men vet ju om det här med läkarbristen såklart. Nu kan eventuellt inflammationen spridit sig från bihålorna till hjärnhinnan. Det är inte alls så farligt som det kan låta när det enbart rör sig om virus, som det gör i mitt fall. Fick ny medicin och stränga order om hur jag ska göra och om något tillstöter ska jag akut in. Lite blod stal de också och ska bli kontaktad på måndag om jag måste göra mer prover.
Har nu bett en jobbarkompis att lägga förslag på att vår eminenta myndighet ska införa ett "ynkbidrag". Ju mer man gnäller och ynkar sig för sina åkommor, desto högre bidrag ska man få. Jag kommer i sådana fall att få ett väldigt högt bidrag! Än så länge har jag så ont och är så trött att jag ligger mest och slumrar. När värktablett slutar hjälpa är det bara att peta i sig en till. Det blir alltid mer gnäll när jag blir lite bättre och blir rastlös och frustrerad över att ligga och vila hela dagarna. Då är det inte lätt att vara make till mig.

Min make sköter sig nu alldeles storartat och tar hand om hela ruljansen i huset, utan att knorra det minsta. Ett problem som dök upp i onsdags var ju att det var valpkurs på kvällen. Vi hade bestämt tidigare att maken åtminstone skulle följa med. Nu blev det så att han fick åka själv på detta. Det var en ganska moloken make som lite motvilligt åkte iväg på detta. Hem kommer däremot en helt omvänd make som tyckte det var jätteroligt att vara på hundkurs, så fort tiden gick och vilka roliga övningar!!!! Kors i taket och allt annat, men nu har han tränat i flertalet små omgångar här med Bauer och upptäckt vad kul det faktiskt är. Så framtidens hundkurser ser verkligen ut som om vi ska vara med båda två och ha roligt på.

Det är verkligen användbart med vuxna barn också. Min lilla flicka kommer hem ikväll och hjälper sin ynkliga mamma att ta hand om Bauer när pappsen jobbar. Jossan hade nog hellre efter att jobbat en hel vecka och haft massa andra möten inbokade, legat hemma och slappat under helgen, men snäll som hon är så hjälper hon gärna sin mamma lite. Jag kanske får ge henne lite lön om hon utför arbetet väl.

Tänk vilken glädje (och nytta) man kan ha av sina älskade familjemedlemmar! Man behöver bara bli riktigt ordentligt sjuk först....

Ligga still

Det är inte så himla lätt som det låter. Det är ju alltid lite vanligt hushållsarbete som måste fixas med, man måste bädda sängen och laga lite mat och plocka iordning lite. Har man en valp i huset så måste man leka lite också. Så vill jag inte gå runt och vara ful och äcklig så man måste duscha och fixa till sig lite och ta på sig dagkläder. Så bara genom att göra det mest elementära gör det att man inte ligger still.

Ringde till vårdcentralen igår eftersom jag nu ätit pencillin i fyra dagar och det känns inte som om det har hjälpt någonting, har fortfarande skitont över vänster sida i ansiktet. Sjuksköterskan tyckte jag var väldigt gnällig och förklarade för mig, att eftersom du, Hillevi, har haft bihålsinflammation flera gånger borde DU veta att det inte går över på några dagar! DU borde veta att du ska vila och värmebehandla över bihålorna. Jaja, får man inte gnälla lite tänkte jag, eller undra, eller vara frustrerad, eller så. Eftersom jag nu inte sökte och fick pencillin för en månad sen när jag fick ont i bihålorna så har det för mig tagit lång tid. Trodde verkligen att det skulle läka av sig själv och det har inte gjort så jätteont förrän den sista veckan. Så det är klart att det för sjuksköterskan som svarade i telefon verkar som om jag haft problem sen i torsdags, men egentligen är det en månad, så självklart tyckte hon jag var riktigt gnällig.
Eftersom mitt jobb är att sitta som svarande i telefon vet jag precis vad hon tänkte och tyckte om mig, och inte var det speciellt positivt.

Så igår låg jag still med värmedyna över bihålorna. Hade jag legat mer still är risken att jag blir dödförklarad om det kommer förbi nån sjukhuspersonal. På kvällen låg jag med värmedyna över halva ansiktet länge när jag och maken kollade på tv. Senare i köket fick han se värmedynan ligga på bänken och han undrade om jag frös? FRÖS? Han hade inte ens upptäckt att jag legat med värmedynan i ansiktet. Han är för tillfället lite trött på sin gnälliga fru och låtsas nog att jag inte ligger i soffan bredvid och ynkar mig.

Nu ska jag skynda mig att lägga mig i soffan igen och ha värme på bihålan. Nu har jag ju suttit vid datorn en stund och det är säkert inte tillåtet.

Regnrusk

Gör mitt bästa för att köra slut på Bauer så att jag kan få sova middag sen. Igår lyckades jag alldeles utmärkt med det för han sov hela eftermiddagen och kvällen. Vi håller på att öva in ett nytt tricks men det kommer nog ta honom några dagar att fatta vad jag menar. Han kan redan sitt, ligg, stanna kvar, vacker tass och så hoppa (stå på bakbenen)efter en godis. Håller också på med att få stå på bakbenen till att snurra ett varv med, det tricket ska vi kalla dansa!
Nu hör jag att han är uppe på soffbordet igen. Det måste vara hans bästa bus! Så fort han blir själv där uppe, eller han följer med mig ner i källaren först, springer upp och river ner några fjärrkontroller eller annat från soffbordet och kommer sedan ner nöjd med vad han busat till det lite.
Nu ska jag klä på mig regnkläder och trotsa det ruggiga och hemska vädret med att vara ute nån timmer. Hujedamej! Det är inte allt som är roligt med att ha hund, som vädret ibland.

I fredagskväll var vi i Tidaholm hos familjen Larsson. Thomas fixade lite med datorn, jag satt mest och var trevlig. Vi fick god tacos alá Magnus, ju mer plock desto bättre, det gillar vi. Bauer fick också "leka" med Dixie, eller rättare sagt, försöka klara att hoppa och vara jobbig så länge som möjligt innan hon nyper till ordentligt. Till slut var måttet rågat och Bauer fick sig en sinkadus och lugnade ner sig lite. Åtminstone fram till Ludde kom, som han nu tyckte var en väldigt trevlig herre i rätt storlek att hänga med.

Har nu ätit pencillin sen i torsdags men värken över vänster sida ger sig inte så enkelt. Känner mig inte speciellt hoppfull över att jag inte kommer att behöva en omgång pencillin till direkt efter denna kuren. Himlans elände!

Nej, nu måste jag ut, ingen idé att dra på det, regnet och rusket försvinner inte för att jag väntar och nu börjar Bauer bli otålig på att det ska hända något.

Snö

Idag har första snön kommit. Bauer tog först några försiktigt steg ner för trappen, men så fort han upptäckt att det gick att äta var det ingen fara. Han rusade runt alldeles lycklig över detta fina, goda vita som hans mamma lagt dit. Jag sa till honom före vi gick ut i trädgården att det skulle finnas en överraskning och han blev verkligen glad över "presenten". Blickan jag fick sa "tack snälla mamma, du är den bästa"!

Igår var jag däremot inte alls nån snäll mamma som tvingade honom att åka bil till Skövde fram och tillbaks. Hundkursen blev inställt igår så då tog jag och maken en tur till hundaffären i Skövde för att köpa en sele som Bauer ska ha på sig i bilen. Det är en speciell bilsele som man spänner fast i säkerhetsbältet. Eftersom bilåkning är bland det otäckaste som finns kommer det nog ta ett tag innan han kan åka i buren utan att spy. När han nu fick sitta i sätet klarade han hela vägen in till Skövde och hela tillbaks. Spyan kom precis när jag stannat och parkerat utanför huset. Lite ansträngande tycker jag det känns att bilåkning ska vara ett sånt problem. Jag vill ju kunna åka ner till Aneby nån helg och lite så. Just nu får alla sådana långåkningar skjutas upp på oviss framtid.

Så är jag givetvis inte riktigt frisk heller! Eller ja, det är väl ingen överraskning men jag har fått mig en kur pencillin idag mot bihålsinflammation. Jag har förvisso haft det i en månad men tänkt att det skulle läka av sig själv. Idag på morgonen satte det helt stopp och jag trodde först det var migrän som satt helt fel i huvudet. Visade sig att även de små bihålorna i pannan är inflammerade. Uppenbarligen läker inte detta av sig själv och nästa gång ska jag banka på dörren till vårdcentralen vid första tecken istället för att gå och "självläka".

Eftersom det var så synd om mig så övertalade jag min man att det var dags att inhandla present till frugan. Så jag fick en bok, en jättebra bok är det, jag vet det för jag har den redan och läste den för ett tag sen så jag ska inte beklaga mig över att han inte vet vad han ska handla till det gnällande monstret där hemma. Lite sköjlmedel fick jag också, så tvätta kan jag i alla fall roa mig med.

Hormonellt var det här!

Idag har det varit en sån där helt bortkastad dag igen. Vaknade med migrän och vet ju vad det betyder, hela dan åt skogen. Thomas har nu väckt mig, kl 16.00, och jag hade säkert fortsatt att sovit några timmar till annars.
Blev tvugnen att kontrollera min almenacka då jag var helt säker på att det bara var två veckor sen jag hade migrän. Nu visade det sig att det faktiskt var 4 veckor exakt (vad tiden går fort, var tar den vägen?). Så med 28 dagars punklighet så kommer skiten. I torsdags och fredags så tyckte jag att de flesta kunder var väldigt jobbiga i telefon, kanske var det då pms jag hade? Nu vet jag inte om jag ska gratulera min hormoner till att vara punktliga eller om jag ska gratulera mig själv över att en dag migrän (ibland två) är det enda jag behöver stå ut med, det är så att säga "mina kvinnliga dagar" (kommer aldrig ångra min operation, den bästa nånsin). Min kära soulmate får huvudvärk och illamående när jag pratar om mina hormoner (såvida det inte är mina "glada" hormoner som väsnas).
Kanske skulle jag hålla mer exakt koll på datum. Tänk om jag kunde tigga till mig nån hormontablett och även slippa migränen? Fast så bra ska man väl inte få ha det. Kanske blir jag straffad sen med ett klimakterie utan dess like, kanske kommer jag att bli en riktig ragata?

Nu hinner jag inte sitta här och filosofera, Bauer har tagit en ask med halstabletter och rusat upp för trappan med väldig fart. Tänk att han ändå kan lista sig till vad han inte får ha, och trodde han att han skulle komma undan med en sån odiskret flykt?

Helgpyssel

Nu har jag precis varit ute med Bauer ett par timmar. Gick till en äng som vi inte varit på tidigare och tränade lite kontaktövningar. Han är mycket intresserad av att komma springande till mig i full fart men han var inte intresserad av sina leksaker ute just idag. Igår kväll fick jag honom att leka med en leksak ute i grönområdet här bredvid i alla fall.
Så har han lyft på benet vid kissning två gånger under denna utetid! Till och med att han lyckades bajsa på asfalt, vilket han tidigare bara gjort på gräs (i alla fall när jag varit ute med honom). Det är så orättvist att Thomas har honom hela tiden och jag bara gör lite gästspel på helgerna. Hela helgerna blir nu inriktade på valp, valp och valp. Igår lyckades jag tydligen bra i mitt gästspelande för han gick frivilligt att sov middag med mig även om Thomas då hade gått upp. Jag när nu stora förhoppningar om att han ska börja älska middagslurer i sängen.
Så satt vi i bilen en halvtimme igår kväll och har ägnat nästan lika lång tid där ute nu. Bauer uppskattar inte detta det minsta! Vi ska gå och inhandla sele som man kan fästa i bilbältet så han åtminstone sitter säkert även om han inte sitter i buren. Så får vi hoppas att vi med idogt tränande kan få honom att gilla att ligga i bilburen och åka bil. Tills dess vill jag i alla fall att han åker säkert, så måste före onsdag inhandla selen.

Kommande vecka blir i samma tempo som de senaste veckorna varit. Långa arbetsdagar och diverse aktiviteter efter jobbet gör att jag kommer att få torsdag kväll hemma i soffan. Igår när Thomas vaknade så satt vi i soffan tjugo minuter och pratade lite innan jag gick för att sova middag. Före ha åkte till jobbet sen så skämtade vi lite om att det var roligt att umgås och att vi ska försöka göra om det snart. Det är ungefär så det är just nu på Wilsons väg.

I torsdags var vi och tittade på en etta till Jossan i Skara, en stenkast från domkyrkan. Jättefin med stort kök, balkong och badkar, hallen var också stor. Thomas mailade bilder till henne och hon bestämde sig för att hon ville ha den. Så 1 februari blir Jossan Skarabo igen. Tyvärr kunde Jossan inte titta på lägenheten när hon var hemma sist men får hoppas att vi kan åka dit nästa gång hon kommer hem. Kan ju vara kul att få se stället man ska bo på innan man flyttar dit. Vi hade ju sånt flax när Thomas ringde till en kompis och de fått en uppsägning samma dag! Då är det till att vara snabb eftersom det inte finns många hyresettor i staden, bara bostadsrätter.

Nu ska det bli lite lunch och sen middagslur.

Valpkurs

Idag har Bauer för första gången varit med på valpkurs. Första chocken var bilresan dit då han INTE tycker om att åka bil och heller INTE vill sitta inlåst i buren. Han pep hela vägen dit. Jag satt och pratade på om allt möjligt med honom, berättade om hur jag haft det på jobbet idag, men han lyssnade inte lika ivrigt som han brukar.
Väl framme kom nästa chock. Nytt ställe! Inte nog med att det fanns massa hundar där, det fanns barn också! Han blev hur stirrig som helst och undrade nog vad det var för skräckställe jag tagit med honom till.
Vi skulle göra lite kontaktövningar som bestod i att jag skulle få honom att leka med en av sina leksaker. Trots att jag använde hans favoritleksak var allt annat mycket mer spännande. På nåder kunde han klämma i sig någon godsak men det hände alldeles för mycket runt om. Jag dristade mig till att säga sitt en gång och han tittade på mig som om jag var galen. Klart att han vet vad det är och vad han ska göra, men hans ögon sa att "be mig inte tänka ut vad det är du menar med det ordet, det är kaos i hjärnan mamma".
Så fick vi gå in och ha lite teori och efter en halvtimme så la han sig ner i alla fall en liten stund. Så var vi ute lite till och det börjar allt bli lite kyligt på kvällarna. Lite regn också för att göra det hela ännu trevligare.
På vägen hem så gnällde han bara i tio sekunder och sen la sig ner. Han la inte ner huvudet på hela vägen hem, men han pep inte i alla fall så jag får se det som ett litet framsteg. Nu ligger han helt utslagen i soffan och kommer att sussa gott inatt.
Sussa är något som jag också ska gå och göra nu så att jag orkar med de resterande dagarna denna veckan.

Bauer torkar sig

Så här ser det ut när Bauer torkar sig efter att ha blivit duschad.

Kärlekens helg

Helgen har gått i kärlekens tecken, inte min egen tyvärr, utan min lillebrors.

Lillebrors bröllop där han fick sin älskade Tusse. Ett fantastiskt roligt bröllop, med glada människor och en helt underbart god buffé. Trots att jag sa till lillebror några dagar före att jag inte skulle hålla tal så pratade jag ändå lite, ytterst lite, ett par minuter bara. Inte alls så att han behövde skämmas över mig, det ordnade han själv genom texten han skrivit om mig i bordshäftet. Nu har jag en liten gås oplockad med honom som jag ska tänka ut ett finurligt sätt att plocka på. Det som väntar på något gott... Hämnden är ljuv.....Moaaaahhhhhh!

På söndagen gick vi upp tidigt för jag skulle skjutsa Jossan till Värnamo. Med tanke på hur det såg ut i hennes lägenhet så har jag en gås oplockad med henne också, en stor en! Jag röjde det värsta och sen åkte jag hem för mitt humör var inte på högsta topp just då. Efter ett långt mobilsamtal med min kära soulmate i bilen under hemfärden dämpade jag mina bedrövade tankar och var någorlunda trevlig när jag kom hem.

Idag har jag SEMESTER! SKÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖNT!!!!!!!!!!!!!!!

Min plan har i och för sig redan skitit sig. Jag skulle inte göra ett smack, inte ens kliva i riktiga kläder utan bara ta det lugnt och sova och slappa. Tänkte bara att jag gör iordning håret lite så att jag inte ser alltför hemsk ut. När jag väl gjort det skulle jag bara ta lite foundation så ansiktet inte såg så skrämmande ut, när jag gjort det var det lika bra att sminka ögonen också för annars såg det konstigt ut, när det var klart kunde jag ju inte sitta i myskläder utan sitter här nu sminkad och fixad helt normalt påklädd.

Fast resten av dagen ska jag försöka att hålla mig till min plan med att inte göra ett smack. Jag ska börja nu med att lägga mig i soffan och läsa ut min bok, sannolikt med lite ostbågar som tilltugg. Efter det tror jag nog att jag ska sova en liten stund sen måste vi titta på lite serier, vi ligger helt efter med allt nu.

Imorgon börjar min arbetsvecka och det kommer bli mycket tid denna veckan också då jag upptäckt att jag hade lite utbildningar kvar att göra. Så blir det väl lite beordrad övertid med kan jag tänka mig.

Full fart framåt

Här blåser det på i full fart framåt. Vinden ute blåser också ganska kraftigt.

Jag har en såndär vecka när man bara är helt fulltecknad. Inte en enda kväll i tv-soffan utan från det ena till det andra hela tiden. Jobbade kväll i måndags, 9-19 igår och så klippte jag upp mig på 6,30-17,30 idag och sen for iväg till hundklubben för introduktionsmöte för valpkursen. Verkar vara en mycket bra instruktör så det kommer nog att bli roligt att gå denna kurs. Bauer var inte med idag då det bara var teori. Så hade instruktören med sig sina hundar och visade lite ibland vad de kunde. Detta ledde till lite lätt ångest hos oss deltagare då vi med nöd och näppe kan få våra hundar att sitta.
Nu förklarade förstås instruktören att hennes hundar är tävlingshundar i lydnad och freestyle och allt möjligt, så det ligger mycket tid bakom det de kunde göra. Vi fick en lapp med saker som vi ska ha klarat av innan kursen är slut. Man ska pricka av detta och skriva vilket datum man lyckats. Jag såg direkt två saker som jag kommer att få godkänt i. Nämligen att visa upp intyg på att hunden är vaccinerad och att den är chippad och registrerad. Så jag kommer inte bli totalt underkänd i alla fall!

Imorgon så ska vi ha träff på jobbet alla vi som jobbar på våning ett. Det är två olika grupper, kanske 50 personer eller så. Det ska bli himla trevligt men jag ska försöka att inte bli alltför sen eftersom det är jobb igen på fredag morgon. På fredag eftermiddag ska vi ha lite kalas här för Jossan som är hemma, vilket hon varit sen i söndags men jag har knappt sett röken av henne eftersom jag inte varit hemme nåt.
Tyvärr kommer jag själv också att komma försent till detta kalas. Å andra sidan så slipper jag då också att fixa och dona. Nu gick det inte att lösa på någon annan dag denna veckan när Jossan nu är hemma. Sen ska vi ner till Småland över helgen för att gå på bröllop. Kläder för detta är ju redan fixat förutom strumpbyxor som jag måste inhandla. Nu hinner jag inte med detta utan kommer säkert i vild panik få handla "dåligkvalitestrumpbyxor" på ica i Aneby en stund före bröllopet och i bilen på vägen till kyrkan försöka få på mig dessa. Jag vet redan nu att det kommer att gå en maska på dessa strumpbyxor, så kanske får jag gå barbent istället och hoppas på att minusgraderna håller sig borta.

För övrigt kan jag meddela att min make inte heller uppskattade min snabbt ihopslängda tårta i söndags. Jag vet inte hur jag annars ska tolka att det låg en present till mig på köksbordet i form av en elvisp när jag kom hem.

Bottenrekord

Idag känns det som om jag slagit bottenrekord i föräldraskap. Min enda dotter (enda barnet också för den delen) fyller år idag, och inte en riktig tårta kunde jag få till att bjuda på. Efter några misslyckade försök igår att få elvispen att fungera så fick jag idag inhandla färdig tårtbotten, färdig grädde i sprutflaska, lite marsankrämspulver och så lite strössel och frukt till garnering. Det tog inte speciellt lång tid att fixa till denna tårta men grädden smälter också så man får även skynda sig att äta av den.

Stackars lilla flickebarn som ska behöva få en sån eländig födelsedagstårta. Som tur är så vägde presenthögen upp lite. Jag ska försöka att få till en riktig god middag som vi ska äta ikväll i alla fall, fläskfilé med sparrispotatis och rostade grönsaker med min hemmagjorda vitlökssås. Det kommer att bli mumsfilibabba.

Snart födelsedagskalas

Imorgon kommer mitt lilla födelsedagsbarn hem så att vi kan fira och kalasa ordentligt att det nu är 23 år sedan jag blev mamma. Har idag varit ute på en liten shoppingrunda och fyllt på presenthögen lite. Jossan kommer med tåg till Skövde vid halv ett. Lagom att vi är hemma tills Thomas går upp, så får vi ha ett litet eftermiddagskalas före Thomas åker och jobbar en natt till.

Sen ska Jossan vara hemma hela veckan. Nästa helg ska vi på bröllop i Småland och efter det skjutsar jag ner henne till Värnamo igen. Jossan står fortfarande och väger om hon ska flytta hemåt eller bo kvar. Det är inte lätt att veta vad man ska göra vid ett vägskäl i livet.

Bauer han lider inte av några livsavgörande valmöjligheter i alla fall. Han gör hela tiden det han tycker är roligast just den sekunden. Just nu håller han på i korgen bredvid mig och rotar i filten. Han har ett ben som han gömmer, och sen, tralalala, krafsar han fram det och hittar det och blir överlycklig, så gömmer han det, letar fram det, blir överlycklig, och fortsätter..... Ibland skulle det vara enkelt att vara hund.

Bihålor

Bihålor är säkert bra att ha, men inte när de blir igensvullna. Jag tyckte faktiskt att min förkylning var på väg bort, men ack så jag bedrog mig. Var på jobbet i måndags, och uppenbarligen var det så ansträngande så jag var ännu mer sjuk igår istället för att bli lite friskare som man normalt ska bli för varje dag. Har nu tagit till nästan alla receptfria mediciner jag har för att få svullnaden att släppa i bihålorna. Är det inte något bättre imorgon så får det bli till doktorn och införskaffa sig lite pencillin.

Inatt har jag inte kunnat sova någonting. Så fort jag la mig ner så blev det helt stopp i varenda snorgång. Har sovit ett par timmar nu på förmiddagen istället med huvudet högt på massa kuddar. Det är inte speciellt skönt för nacken att ligga så.
Bauer blir livrädd varje gång jag nyser. Han är inte riktigt säker på om huvudet på mamma ska explodera eller inte, så han håller sig på lite avstånd när nysattackerna kommer.

Det är tråkigt att vara hemma, det finns inget att göra, jag orkar inte göra nåt heller, jag blir tjurig och inte alls rolig att umgås med. Min man har flytt fältet här en stund under eftermiddagen. Han ska även gå till apoteket åt mig så ska jag få lite mer medicin att proppa i mig för att försöka bli av med eländet. Det vore bra att slippa pencillin.

Så inget roligt i Axvall, bara tjurigt!

Trött idag

Idag är jag helt jättetrött. Har sovit dåligt ett par nätter nu och idag känns det verkligen segt. Bauer tycker jag är skittråkig som inte vill ligga på golvet och leka. Helst vill jag krypa ner i sängen. Ska försöka masa mig in i duschen och ta på mig något trevligare än pyjamas. Nu är inte klockan ens tio än men eftersom jag varit uppe sen halv sju så känns det som om det vore dags för lunch snart.
Bauer begriper inte det trevliga med att sova middag i sängen. Han tycker det är jättemärkligt att lägga sig i sängen mitt på dan. Jag har förklarat för honom att idag vill mamma verkligen sova lite middag. Får se hur detta avlöper, annars får jag ligga och knöla ihop mig i soffan för där tycker Bauer att det är skitbra att ligga och vila ihop på dagtid.

Så ska jag roa mig med att betala räkningar. Det blir inte alls roligt denna månaden med massa extra. Nästan allt det extra tillhör kontot hund. Det är räkning från djursjukhuset (hujedamej), medlemskap i svenska kennelklubben, och även i skara brukshundsklubb där vi fick en reservplats på en valpkurs som börjar nästnästa vecka. Ja, så ska ju kursen betalas också. Det kostar verkligen att ha hund.

Det kostar även att ha barn. Jossan fyller 23 år nästa helg. Nu börjar det ramla in lite saker i presenthögen här. Ja, de ramlar ju inte in. Man får åka till en affär och betala dyra pengar för att få med saken hem och sen själv lägga den i presenthögen.

Höstmys

Under gårdagen hann jag med endel. Jag var till exempel utanför mitt hus!!!! Har legat för ankar måndag till torsdag och fick lite rastlöshetspanik och bestämde mig för att åka till Hem&Hobby i Hjo. Hittade enhel del men vinröda saker är helt totalt omodernt. Nu ska det vara limegrönt eller oranget, vilket jag inte vill ha i mitt vardagsrum. För att inte vara alltför bakom köpte jag några oranga ljus som nu står på en bricka i "Classes rum".

Lyckades även ännu en gång bli fotad av en fartkamera. Samtidigt så satt jag lite cool och pratade med min man i mobilen när det blixtrade till. Min man tyckte inte alls att jag var cool och föreslog att jag skulle trycka in farthållaren. Nu vet jag inte vad den sitter men han hade en annan lösning på problemet också. Släpp på gasen lite (kärring)!!!!!! Det är bara jag i denna familj som ordnar in lite extrapengar åt staten genom böter.

När jag kom till Skövde så stannade jag till och inhandlade en ny hundkorg till Bauer som han nu har bredvid köksbordet. Där tycker han om att ligga när vi fixar i köket. Så skulle jag in på blomsterlandet för att handla lite jord och palmer. Då fanns inte den sortens palm jag skulle ha! Jag var redan helt slut av shoppingansträning och då höll jag på att brist ut i gråt. Man får snabbt samla tankarna och komma ihåg att man är 44 år och att det kan verka på gränsen till vansinne att storgråta över att rätt sorts blomma inte finns. Tog en annan och åkte hem och bara satte mig en lång stund. Efter fyra sängdagar är det ansträngande nog att ta på sig kläder så jag vet inte varför jag inbillade mig att jag skulle orka shoppa massa utan att bli helt utmattad.

Thomas hade i alla fall jobbat på här hemma när jag var borta. Fönster var putsade och gardiner nedtagna, sofforna dammsugna och massa annat fixat. Med gemensamma krafter släpades de stora palmerna ut (eller jag talade om för Thomas hur han skulle göra) så planterade vi om dem i stora fina nya krukor. Så strök jag gardiner som maken satte upp. Sen var det lite småfix och sy några kuddfodral så var det inhöstat!

Ska inte ens försöka att påstå att jag ens var i närheten av att damma något eller städa sådär ordentligt som jag hade planerat. I alla fall är det inhöstat ändå.

Här kommer lite bildbevis på vardagsrummet.

Idag har jag plockat ner tunnare jackor från hallen och plockat fram lite varmare. Bauer hjälpte till med halsdukarna. Jag är nu ägare till en mindre halsduk, antalsmässigt, än vad jag var när vi började.

Pest

Jag har drabbats av nån form av pest, halspest. Egentligen är det nog bara en vanlig förkylning men idag på morgonen visade tempen på exakt 39.0. Så idag har jag bara släpat min arma lekamen runt mellan de olika sängarna och sofforna. Började veckan med migrän som jag nu då har kryddat med en förkylning.
Nu hade jag ju massor med planerat till mina fyra lediga dagar som mitt braiga schema gett mig. Känns inte som om jag kommer få något av detta gjort på de närmsta dagarna i alla fall. Som tur är så är kära maken hemma torsdag och fredag så jag kan klaga över mina krämpor i alla fall, inte för att han lyssnar på ylandet.

Jag skulle ju storstäda och hösta in mitt hem. Däremot börjar Bauer bli riktigt hjälpsam vid tvätt , så kanske ska ge honom några uppgifter.
Dammsugaren är han livrädd för och morrar och skäller och springer all världens väg. De senaste veckorna har han i alla fall varit på samma våningsplan när man dammsuger, så det går framåt. Skurmoppen är otroligt spännande och lockande att jaga, men man får passa sig så att man inte kommer för nära, då vet man aldrig vad som händer.
Tvätt däremot är han en fena på, han hjälper till väldigt mycket. Han har listat ut det så att man tager ett plagg, helst något litet, springer till ett gömställe och stoppar undan plagget där. Var det smutsigt så behöver man inte tvätta det längre, det är ju borta, var det rent så kan han liksom ligga och tugga vattnet ur det, så slipper det hänga på tork. Om han är med och "hjälper" mig i tvättstugen så får jag alltid gå och kolla hans filt här nere, vanligvis ligger det där då några små persedlar.
Disken hjälper han också gärna till med och fördiskar lite när det står i diskmaskinen. Det går även bra att slicka i sig vattnet när vi öppnar en nydiskad maskin, synd att låta allt det fina och rena vattnet förgås tänker han, och slickar allt han kan på kanterna. Det går även bra att köra in huvudet i duschen när någon duschar och ta sig en slurk.

Här kommer en liten film när Bauer sätter dammsugaren "på plats".

Mina datanördar

Här sitter mina två datanördar och har roligt. Mindre roligt blir det för mig som irriterar mig på alla sladdar och att det blir så stökigt på bordet... Min kära familj hade i alla fall roligt på detta lilla mini-lan.

Jag och Jossan var en sväng i Skövde på förmiddagen. Det är inte klokt vad det skulle vara besvärligt att hitta ett par stövletter som inte är fula. Jossan hittade snabbt ett par vita fina gympaskor till sig. Sen blev hon lite trött på sin ömma moder som skulle prova massor, stöna och stånka och gnälla över att det inte fanns några som var som man ville ha dom. Till slut fick jag ta ett par ändå.

När vi sedan kom hem så provade jag igen, och denna gången utan de tjocka strumporna jag hade haft på mig. Att jag inte ens tänkte på det i affären? Nu var de ju en storlek för stora med! Det är då jag med vädjande röst ber min käre soulmate att åka in till Skövde och byta dom till en storlek mindre. Min kära make är väldigt snäll (ibland mer än vanligt) och gör detta, men jag stod inte högt i kurs där ett tag. Jag städade snabbt huset för att på så sätt gottgöra lite och talade kvickt om att han nu slapp detta.

Det är så det går till, insättning och uttag på äktenskapskontot!

Lilla hjärtat hemma

Idag har min kära lilla fröken löken kommit hem. För er som inte vet vem det är, så är det lilla dottern. Nu ska hon stanna hemma hela helgen och ta hand om Bauer när mamma o pappa jobbar. Hon blev mycket nöjd med "förpresenten" hon fick idag. Nu kan jag avslöja att det är en väldigt fin klänning (som passade perfekt) som hon ska ha på Jonas o Tusses bröllop. Nu ska vi bara hitta lite häftiga attiraljer till också, så blir hon snyggare än snyggast. Kanske ska jag lura med henne på en liten shoppingrunda till Skövde på fredag då jag är ledig?

Jossan börjar bli mer inne på att flytta hemåt igen. Det händer ju inte mycket för henne i Värnamo när hon inte går i skolan längre. Det där med att man ska få praktik inom tre månader är väl kanske något fint som står på ett papper, inget som händer i verkligheten. Eftersom jag själv jobbar i en myndighet så vet jag ju att verkligheten inte alltid ser ut som löftet.

Jobbar imorgon med och har sen en ledig dag innan jag ska jobba hela helgen. Blir sex arbetsdagar denna vecka, men sen är jag ledig tors-sön nästa helg. Det blir som en minisemester. Tanken är att jag och Thomas då ska höststäda i trädgården när vi båda har i alla fall två lediga dagar ihop. Jag tror att garaget är i stort behov av en utrensning också om vi har tänkt oss att få in en bil där sen när det blir mer kyligt.

Så ska jag ju hösta in mitt hem lite med. Ska då ta alla de där krukorna och häftiga sakerna som jag inte hittade när jag skulle ut och handla, för att liva upp hemmet lite. Blir till att trolla fram något spännande ur mina skåp kanske. Sannolikt hinner jag väl med några mer rundor att leta föremål till denna lilla höstinredning. Min kära soulmate blir så stolt över mig när jag kommer hem med nya shoppingpåsar stup i kvarten.....

Sovmorgon

Idag fick jag för första gången på en månad sovmorgon. Sov ända till nio, vilken lyx! Ska iväg och jobba kväll, har kvällsskift imorgon med men då blir det ingen sovmorgon. Det dröjer nog någon månad till innan jag kan få det igen.

Igår var Bauer mycket piggare igen och busade på som vanligt. Han fullkomligt älskar dietmaten han får nu. Det är burkmat så vi får hoppas att övergången till kulor inte blir alltför besvärlig sen om nån vecka. Ställde till lite problem med att vi inte får ge honom godis eftersom jag varje kväll övar med borste och trimmer för att få ansiktet rakat. Kom på den bra idén att jag får ta burkmat som godis. Sagt och gjort, en portion på en tallrik och en tesked, så laddade jag i soffan med borste och trimmer. Det gick över min förväntan, sååå god är tydligen maten att man låter sig rakas några tag, sen få en matsked mat, rakas några tag igen och så vidare. Nu är snart halva ansiktet rakat. Just nu ser han inte klok ut med lite tofsar här och där men det går verkligen framåt. Sa det till kära maken igår att jag är imponerad över mig själv! Förhoppningsvis går det lika bra ikväll så att hela ansiktet blir klart så får jag ta och börja på halsen kvällen efter det.

Så ska jag bara lyckas lika bra med bilåkningen med......

Nu ska jag äta lite frukost, hitta något att ha på mig i min garderob, fixa till frissan och sminka mig lité, sen är jag färdig för jobbet. Förutom att jag måste stanna på vägen och handla lunch eftersom tjänstefolket här i huset är dåliga på det.

Bauer hemma igen

Idag på förmiddagen fick jag åka och hämta Bauer igen. De hade under kvällen kört kontrast och det gick genom hela systemet, så vad det än var som stoppade upp så har det i alla fall kommit ut i ena eller andra änden.
Nu får han äta lite skonkost ett tag och ta det lite lugnt. Nu vet jag inte hur man säger till en valp hur man tar det lugnt, men uppenbarligen är han lite trött för han har sovit som en stock på min mage i 2-3 timmar direkt efter hemkomsten. Nu har han busat lite och ska snart få lite god mat igen. Mat 5-6 gånger per dag och små portioner.
Hemfärden tyckte han var helt förfärlig, så otäckt när jag höll honom kvar på filten i sätet bredvid att han kissade på sig! Så bilåkning är något som vi verkligen måste lägga ner mycket jobb för att få det att bli trevligt. Nu får vi vänta med de övningar som vi hållt på med någon vecka, tills han kan äta levergodis igen.... Mycket bra positiv förstärkning för lille herrn har vi märkt. Jag har ju faktiskt lyckats raka halva halsen genom att öva varje kväll med borste och trimmer och levergodis. Han kommer att se lite rolig ut innan hela ansiktet är trimmat.
Nu ska jag gå och stjäla benet för honom som han hittade på golvet här. Han kommer undra varför vi blivit så elaka mot honom helt plötsligt. Inget gottis och inget att gnaga på och körde iväg honom till ett ställe där man fick ligga i en bur med dropp där man inte fick bita på slangen eller nåt annat roligt. Smekmånaden i detta huset kanske är över? Skulle inte tro det.....

Hujedamej

Idag har lille Bauer blivit ordentligt sjuk och är nu inlagd på djursjukhuset i Skara med dropp. Hujedamej så hemskt att åka därifrån och lämna han alldeles ensamen. Nu är han väl inte helt själv där, men mamma eller pappa fick inte vara kvar.

Han började med att spy något alldeles förfärligt på förmiddagen, massa gånger. Thomas ringde till mig på jobbet så jag fick flexa ut och skynda mig hem. Sen blev han helt slut och trött av detta. Med småvalpar vet man inte riktigt vad de har stoppat i sig så det kan vara något som har fastnat någonstans i mag/tarmkanalen. Veterinären gjorde en vanlig röngten men eventuellt ska de även göra en kontraströngten senare.
Han var lite piggare när vi kom in men tandköttet var något blekt, så med en valp chansar man inte om man är veterinär. Eftersom det inte finns något extra att ta av på några kilo valp så måste han få i sig näring, annars går det utför fort.
Förhoppningsvis blir det bara över natten så att han kan få komma hem imorgon igen. Det var inte roligt att gå ut från ett djursjukhus utan hund. Minnet från sist jag gjorde det ligger alldeles för nära ytan.
Så nu kommer vi förmodligen att sitta och vakta telefonen ifall de ringer om det är något. Jag hoppas att det är nåt som bara kommer ut av sig själv så de slipper att öppna lille valpen. Jag vill inte att de ska ringa och säga att det blir operation.

Så nu ska jag väl vara tacksam för att det blev en misslyckad shoppingtur tidigare i veckan så att det finns lite mer pengar kvar. Det är ju så billigt hos veterinären. Vad detta kommer att kosta vågar jag knappt inte tänka på.

Tråkig shopping

Det blev ingen vidare lyckad shoppingtur. Hittade inte alls massa roliga saker som jag hade tänkt mig. Lite tyg, men inte nåt mer spännande än att två var samma som jag hade som kuddfodral förra vintern (har köpt fyra olika tygbitar). Några ljus hittade jag men inga skojiga krukor eller annat kul. Lite fint grus som jag ska ha i ett blomsterarr som ska stå på köksbordet, men shoppingturen avlöpte inte alls så som jag tänkt mig.
Inte ens någon passande klädtrasa till mig själv hittade jag, inga skor heller. Inte för det var det jag skulle handla, men i alla fall.
Bauer blev överlycklig när jag kom hem med ny leksak som piper. Köpte några stycken men han får en i taget. När han gjort sönder den så ligger nästa sak och väntar i skåpet.
Så hittade jag en jättefin present till Jossan. Fast hon kommer att få den när hon kommer hem om två helger istället för att vänta till hennes födelsedag. Skulle säga att chansen/risken är 100 % att jag kommer att köpa minst tio födelsedagspresenter till innan det har hunnit bli den tredje oktober.

Ledig dag

Idag har jag en ledig veckodag och ska bara ägna mig åt roliga saker, till exempel shopping. Ska in till Skövde och gå på hem&hobby för att hitta lite höstnytt till hemmet. Om några veckor är det dags att byta gardiner och "hösta in sig" lite. Då passar det bra att ha lite nytt pynt också tycker jag.
Ska hitta något fint tyg också så att jag kan sy några nya fina kuddfodral till sofforna i vardagsrummet. Det ska vara lite höstfärgat sådär. Så måste man ha lite nya ljus och annat plock för att göra höstens intåg lite roligare.

Bauer vill gärna att jag åker till hundaffären och handlar någon rolig leksak som piper till honom. Den enda han har som piper läcker ut sitt innehåll lite här och där . Just nu ligger han på golvet här bredvid och håller på att "dödar" en plastgalge. Tydligen måste man bita och morra endel för att det ska lyckas.

Igår jobbade jag ett sent kvällspass, det har jag inte gjort sen tidigt i våras. Det är inte ofta jag jobbar kväll längre, men det är ganska skönt eftersom det är så tyst på kontoret. Resten av veckan blir det dagtid. På torsdag efter jobbet ska vi i vår grupp äta mat ihop och sitta och prata utan att bli störda av telefonen. Ska bli roligt att hinna sitta och prata en stund och samtidigt få i sig lite god mat.

Nej, nu hinner jag inte sitta här längre. Bauer har lyckats med att ta livet av galgen och är nu uttråkad. Nu vill han busa med mamma. (av någon märklig anledning var det visst så att jag skulle gå upp och min man få sovmorgon. jag vet inte när eller hur detta bestämdes)

Kom

Idag har vi övat på kommandot "kom". Det går väldigt bra när man har en godisbit som motiverar. Jag kommer från denna stund alltid gå runt med lite levergodis i fickan!

Min nya plan gällande trimmaskinen är att försöka få ta ett par raktag verje kväll, sent, när Bauer är skittrött. Om det fortfarande efter två veckor är lika hemskt så tänker jag bryta ut i panik. Då får jag beställa tid hos hundtrimmaren utanför Hjo och be om hjälp. Vi åkte alltid dit med Classe först under något års tid innan jag hade lärt mig att göra detta själv.

Ju mer jag har tänkt efter, desto mer kommer jag ihåg att vi faktiskt jobbade en hel del med Classe det första året. Man glömmer ju och tror att det alltid varit så enkelt som det sen blev. Classe var ju helt vettförskrämd för allt när vi fick honom och morrade enhel del på alla otäcka saker. Blev han trängd så åkte alltid läpparna upp i morrningen. Är det någon av er som ens kan komma ihåg eller tänka er att det var så? För att inte tala om vad jag slet för att få borsta och sen köra trimmer. Vi hade också väldiga problem med kloklippning i början. Koppel kunde han inte heller gå i och han var också undantaget från regeln att en hund aldrig frivilligt skulle svälta ihjäl, det skulle han gärna ha gjort om vi inte tvingat honom att äta.
Så var ju Claes Ohlsson en fena på att kissa inne, markera allt, allt, allt, så att det var hans saker och luktade sin ägare ordentligt. Jag vet hur frustrerad jag var över detta, speciellt den gången han kissade runt lite på vårt nyslipade trägolv i vardagsrummet och det blev gula fläckar som fortfarande är kvar.
Det märkliga är att jag har glömt, inte glömt egentligen, men glömt arbetet man har lagt ner på att få ordning på en hund. Känner mig i alla fall väldigt nöjd med dagens träning på kommandot kom. Och en till sak, Bauer lyfte på benet idag när vi var ute och promenerade. Inte så mycket för att revirpissa utan mer för att det var lite trångt vid lyktstolpen där han kissade. Tror jag i alla fall.

Jag får attacker av Classelängtan ibland. Så mycket att det gör ont. Att man kan sakna en hund så mycket att man faktiskt får fysiskt ont inuti av längtan. Jag kan blunda och känna hur jag har honom, motsträvigt, i knät, hur han springer efter mig när jag lagar mat, se hur glad han blir när jag kommer hem, höra hans njutningsgnissel när han trivdes, speciellt när han fick följa med i bilen och inte blev lämnad hemma, hur hög och fin i kroppen han blev när han mötte nån tjusig tik, hans förväntan när jag öppnade hans skåp, kanske skulle en godbit ramla ut, jag kan, när jag blundar, känna hans doft när jag som om jag körde in näsan i hans päls. Jag saknar honom så otroligt mycket. Jag glädjs över att vi har Bauer, men jag sörjer inte Classe mindre för det. Jag saknar honom, så otroligt mycket, min lilla, lilla pojke.

Trim

Idag har vi gjort ett inte alltför lyckat försök att trimma ansiktet på Bauer. Han tyckte inte om detta. Så just nu är han "söt" i ansiktet med några små rakangrepp. Vi får nog hålla på ett par veckor en liten stund varje kväll så är nog hela ansiktet gjort. Lagom tills det är dags att börja om från början igen....
Det är mycket saker man bara tagit för givet som nu ska läras om. När jag tänker efter så slet jag rejält det första halvåret med Classe också. Man förtränger lätt och tror att det alltid gick smidigt. Så vi har verkligen en utmaning framför oss. Det är ju inte så att man vill köra in trimmern i ögat på honom! Han är sååååå hal att hålla fast. Kroppen blir som en illers kropp, lång, jättetunn och slingrig.

Skam den som ger sig. Borstningen går ju redan bättre än de första gångerna. Så har vi kloklippning, bilåkning, lära sig att vara själv lite, enklare kommando som till exempel kom och stanna. Just de två känns som de mest viktiga att lära.

Puh!

Så får jag hela tiden påminna mig själv om "att det som är gulligt på en valp är inte trevligt beteende på en vuxen hund". Ibland känns det så tråkigt att säga nej och fy när han är så söt, men vi har hittills skött vårt uppdrag ypperligt maken och jag.

Nu ska jag ta den lille "illern" och krypa till kojs. Han ligger så gott på huvudkudden intill och sover som en stock hela natten. Morgontrött är han också, men klockan kommer att ringa tidigt så att vi håller kisset ute i gräsmattan. Jag chansar inte med detta.

Lååånga dagar

Veckan har börjat med tre låååånga arbetsdagar. Har massa utbildningar som jag ska göra och nu är det bara att sätta full fart med dom. Kommer bli lång dag imorgon med men sen på fredag slutar jag kvart över tre och tänker skynda mig ut genom dörren direkt då. Sen ska jag och Bauer ha en härlig helg.

Börjar vänja mig lite nu vid denna omställning som det varit till att bli valpmamma. Bauer börjar också att slita sig lite från fötterna på en och går lite på egna upptäcksfärder. Fast som med alla småbarn får man kolla när det helt plötsligt blivit tyst någonstans, då är det något bus på gång.....

Det är i alla fall helt underbart att komma hem från jobbet och han blir helt överlycklig över att man är hemma. Hälsningsritualen tar en stund, mysigt, mysigt. Så kan han ligga i mammas knä och gosa en lång stund.

Maken börjar känna sig lite rastlös nu på veckodagarna över att vara lite låst. Han blev nästan glad när han kom på att han kan dammsuga imorgon! Fördelar med valp som man inte tackar nej till.

Annars inte mycket som händer, arbete och valp, det är mitt liv just nu.

Valpmamma

Det är jobbigt att vara valpmamma. Tack gode gud är det söndagkväll så att jag får gå till jobbet imorgon bitti igen... Nej, nu kanske jag överdrev ändå, men det är ett himla passande hela tiden. Bauer är runt fötterna på en var man en befinner sig. Så kommer han bara på mer och mer rackartyg. Verkligen som natt och dag att gå från en gammal trött hund till en yster valp.

I fredagskväll var Linus här med Dixie. Bauer tyckte att hon var mycket stor och vacker. Vad Dixie tyckte om Bauer ska jag nog inte skriva här... Mycket bra träning för lille pojken att träffa lite andra hundar.
På lördagen gick vi genom marknaden som var på plats här i byn. Givetvis bar jag honom och det tog en kvart, enda inköpet blev en ny plånbok till maken. Bauer var helt slut efter allt det spännande.

Idag väckte han mig kvart över sex genom att spy. Han hade i alla fall förstånd nog att hoppa ner ur sängen och spy på golvet. Man få vara tacksam för det lilla.
Så har vi åkt bil runt kvarteret idag, det var otäckt! Jag tyckte det var mer otäckt att han åt upp en harskrank. Gott, tyckte Bauer.

Jossan har varit hemma hela helgen. Det blev inget bröllop för henne. Hon är helt ur form och orkade inte med någon social tillställning. Så betedde sig inte faderskapet något vidare utan slängde på luren i örat på henne och tyckte att hon skulle ljuga lite för övriga släkten. Med massa så onödigt idioti från det hållet så mår Jossan bara sämre.
Nu ska hon hem till Värnamo imorgon och jag hoppas verkligen att hon får en praktikplats snart så att det blir både struktur och lite meningsfylld vardag för henne. Det gör ont i hjärtat på mig att se henne må så dåligt.

Ikväll blir det soffläge och tidig sänggång, kanske nån film eller nåt. Igår såg vi faktiskt på Avatar. Den var faktiskt riktigt bra och filmtekniken är helt facinerande och imponerande.

Till veckan ska vi även raka ansiktet på Bauer. Det kommer att bli en spännande kamp. Kommer nog att få ta maken till hjälp de första gångerna. Tänderna är himla vassa på en valp, har nu några små hål i handen.

Kaxig valp

Idag är det fredag redan. De tre första dagarna av veckan har jag ju sovit bort så veckan blev till helg väldigt fort. Eller inte riktigt än, det är tidig fredag morgon nu. Har upptäckt att med en valp i huset är denna tiden, då han fortfarande ligger hos maken i sängen och sover, den bästa tiden att sätta sig vid datorn en stund, sen hinns det inte med.

Lille Bauer har verkligen bott in sig nu och hämningarna börjar släppa och vi börjar bli varse över vad valp innebär. Puh! Igår kväll var han på precis allt och bet, precis allting! Så har han kommit på hur han ska göra för att ta sig ut ur den inghägnade delen av trädgården så det blev lite jagande igår kväll med. Eftersom han inte har den blekaste aning om vad han heter eller vad kom eller andra hastigt påhittade kommande betyder så skyndade han sig genom grannarnas trädgårdar.
Idag ska maken stärka upp stängslet så att alla flyktvägar stängs till. Skrattar bäst som skrattar sist. Det man måste ha i åtanke är att kroppen på en liten valp blir lika smidig och smal som en illers. Där vi tror att det är omöjligt att klämma sig emellan har visat sig inte vara några som helst problem.

Tidig afton idag ska vi ha besök av Linus och Dixie, kanske något barn också. Thomas har grejat med Majas dator som nu är klar för hämtning, och så passar det jättebra att en stor hund kommer in i huset en stund.

Tyvärr var det fullt på valpkursen i Skara, så ska ta och ringa runt till närliggande städer och hoppas att hitta en plats. De har i alla fall öppet hus på klubben i Skara på måndagskvällar, så där ska vi hänga nån timme varje måndag.

Så kom lillmatte hem igår också och Bauer blev jätteglad över att se Jossan igen. Idag ska hon vidare till Vara för att gå på bröllop imorgon.

Nu ska jag fixa till lite frukost och sparka igång denna dag.

Åter på banan (men vinglig)

Nu är jag uppe med tuppen (om än lite trött) och ska snart iväg till jobbet. Det är betydligt trevligare att kliva ur sängen när man har ett mål med vad man ska göra med denna dag (istället för att bara gå och kissa och sen lägga sig igen).

Tror jag aldrig blivit så enormt trött av migrän. Å andra sidan brukar jag inte ha migrän i över fyra dagar heller.

Igår så duschade vi Bauer för första gången. När han var fönad och torr var han helt slut av all denna aktivitet. Han sov som en stock i soffan hela kvällen. Det var svårt att få honom att vakna till för att ut och kissa. Så vräkte regnet ner också så han blev helt jätteblöt igen. En jobbig kväll för en valp.

Ikväll kommer Jossan hem igen. Hon ska på kusinbröllop i Vara denna helg. Gissa vem som har fått ringa och stöta på för att ordna transport åt barnet? Märkligt att det inte verkar finnas en vettig tanke i hjärnan på endel. Inte en enda!