Sammanflätade för alltid.
Idag firar vi vår sjätte bröllopsdag. Det har gått alldeles utmärkt att fira här hemma istället för på vackra Marstrand som tidigare var bestämt.
Thomas jobbade natt och sov halva förmiddagen, Jossan var här och skötte om nyopererade mig och tog långpromenad med Bauer på morgonen. Efter att Thomas vaknat, skjutsade han hem Jossan till stan och inhandlade varsin fin köttbit till oss som vi kalasat på ikväll. Ryggbiff blev det med massa frästa, färska grönsaker till och en fantastiskt god bearnaise. En god chokladkaka till kaffet fick bli efterrätten.
Under middagen satt vi och diskuterade vad som egentligen är romantik? Varken jag eller maken är mycket för långa middagar med tända ljus där man ska sitta och stirra varandra djupt in i ögonen.... Ingen av oss är romantiskt lagd, eller åtminstone det man normalt förknippar med ordet romantik. Det har även hänt att vi glömt både första daten-datumet, förlovningsdag och bröllopsdag.
Det jag tycker är romantik är det som händer i vardagen, som att komma hem klockan tio från jobbet en vinterkväll och Thomas har varit ute och öppnat garagedörren så jag bara kan köra in bilen direkt utan att kliva ur och öppna och krångla. Att soppåsen helt plötsligt är utplockad utan att jag bett om det, att något annat i hemmet också är gjort som jag egentligen skulle göra. När han har hittat nåt roligt på internet och sparar länken för att visa mig sen. När vi skrattar på samma ställe, av samma orsak, när vi ser på film eller är ute på stan och ser nåt vi tycker är lustigt.
Alla de där små sakerna. När man helt utan anledning får nån liten present, vad som helst, behöver inte vara något värdefullt utan bara det att när Thomas var ute i nån affär såg han något och la ner det i kundvagnen för att han tänkte på mig.
Den lilla saken Thomas såg fick honom att tänka på mig!!! Det är för mig romantik!
Och av den varan har vi massor i vårt äktenskap. Vi är bästa vänner, det finns ingen annan jag känner mig så trygg med, det finns heller ingen annan som vet så mycket om mig, som sett alla mina olika sidor och som ändå vill fortsätta leva med mig.
Thomas hämtade fusklappen med hans äktenskapslöften på idag, läste genom och tyckte, tja, det stämmer fortfarande, jag vill fortfarande det jag har lovat. Allt detta, det är för mig romantik och för det behövs det inga tända ljus, även om det till hösten kommer att tändas massor med ljus bara för att det är mysigt, inte för att det ska vara romantiskt.
Bauer fick också lite extra fint ikväll med att få slicka av båda tallrikarna. Höjdare!
Jag ansträngde mig åtminstone och klev ur pyjamasen en liten stund och kostade på mig ett danssteg.
2 kommentarer:
Länge Leve Romantiken!!! Mycket snygg danspose!
Så sant!
Romantik är väl de små sakerna som förgyller vardagen OCH att bli älskad för den man är!!!
Skicka en kommentar