Den som spar han har

Nu är min första av tre lediga dagar snart avklarad. Var inne hos Jossan på morgonen för lite peppande och lugnande inverkan. Hon får svar på måndag hur det har gått. Så jag hoppas på glada nyheter när jag vaknar upp ur narkosen.

Jag och Thomas var sen ute på heden med Bauer där han fick rusa lite fritt. Inte helt koppellös utan med en lång lina fast i kopplet så att man ska ha lite bättre chans att fånga in honom om han får för sig att löpa iväg. Som han sprang! Han tyckte det var himmelriket att riktigt få sträcka ut. Sen hade han (lite lätt överdrift) halva hedens grässtrå och annat bös i pälsen när vi kom hem.

När vi kom hem trodde maken att vi skulle ta det lite lugnt men då fick han hjälpa mig att duscha av de stora palmerna istället. Den största är nu så stor att maken var tvungen att montera ner duschdraperistång och sådant för att ens få in eländet i duschen. Det blev med det lite besvärligare än vad jag hade tänkt mig, min make gillar inte när jag bestämmer saker som blir besvärliga saker....

Nu ikväll har jag städat genom den blå stora byrån vi har i hallen (Runes gamla). Det är då konstigt vilka massa saker man får för sig att stoppa ner i de olika små lådorna istället för att slänga det direkt i soporna. Någon tanke borde ju finnas bakom att man väljer att stoppa något i en låda. Det är ju inte enklare att knöla ner det där än det är att slänga det i soppåsen, snarare tvärtom. Nu är det i alla fall ordentligt utrensat och gott om plats för nya märkliga saker att gömmas i lådorna, som jag sen om tio år kommer sitta och undra varför i hela fridens namn man sparade detta?