Lurad

Idag på morgonen när jag vaknade låg jag kvar en stund och hade en härlig söndagskänsla. Eftersom jag jobbade i lördags så fick jag för mig när jag var nyvaken att det måste vara söndag, man ska ju vara ledig i två dagar... Sen kröp känslan fram av att det är något som inte stämmer, hmmm, det var ju inte alls söndag utan måndag. Inte något jättehögt jippi kom det från min kraxiga morgonstämma, kände mig lite lurad. Som tur är jobbar jag ju oftast kväll på måndagar så det var inte så illa att jag försovit mig. Tvärtom, hann med att göra några timma övertid före jag skulle börja arbeta "på riktigt".

Det kommer bli mycket jobb denna och nästa vecka. När jag jobbar hinner jag inte med att sitta och tänka på och oroa mig över kommande operation, bättre att hålla sig sysselsatt på jobbet istället.
I helgen försökte jag nu lite i förväg be om ursäkt till min kära soulmate över hur mitt beteende kommer att vara precis dagarna före operationen och den närmsta veckan efter. Jag känner att jag inte riktigt kommer att ha kontroll på något och förmodligen gapa och skälla på min man hela tiden för att få ur mig lite ångest. Maken skulle då vara lite rolig och undrade vad skillnaden skulle bli mot mitt normala beteende. Ha ha! Han kommer att bli varse att det kan bli mycket värre! Å andra sidan har han varit med förr när jag har opererats, så han vet nog vad som väntar, stackarn.